Helsingborgs-Posten – 14 september 1857, sida 2

agaren ej itlader sig answarigher TVR Alligtetlemk 650 rågawarande mål år detta desto nödwändiga re, fom en : personer, hwilkas namn finnas tecknade under angif: elfeffriften, förklarat att de densamma ej unverffrifmit. jag yrkar således derest ej Åklagaren will iklåda fig ans ifvaresanfwaret, att Lars Swensson i Måsinge, Per Bettersfon i Småryd och Stefan Ebbesson i Ramsjö, wilfa inlemnat angifwelfeskriften, må warda inkallade att öras i målet. Bland de skäl, fom Kongl Hof: Råtten för återförmisz vingen anfört, finnes äfwen det, att det ena målet emot nig handlagts utan att QGonfftoriiOmbud närwarit. DÅ an äfwen det andra ätalet eller det Jens Pålsson i Slim minde anställt emot mig, förewarit, utun att Gonfiftoriis Ombud warit tillstädes. mäste naturligtwis ny ranfaf: ning och wittnesförhör i detta mål försiggå i närwaro af Consisterii Ombud dereft ej en ny äterforwisning skall fe. För att ej blottställas för obehaget, att hafwa inkallat en mängd wittnen, fom ej få afhöras utan i Swarandez partens närwaro, anhäller jag att till nässta Ting få ins falla de flere wittnen, fom jag wid förra Tinget upp gifwit. Särskilt får jag yrfa ransakning om halten och bes skaffenheten af mina rättegångar och protesterar defför: innan mot allt answar i denna punkt. Slutligen får jag anmärka, att då ranfafningen första gången förewar, ålade Härads-Råtten Aktor, att instämma alla wittnen. Detta beslut är aldrig öfwerklagadt, följ aktligen laga kraftwunnet. ech mäste för conseqvensens skull lända till efterrättelse. W. Karup den 14 Januari 1857. Carl Ch. Eberftein Swaranden tillägger, att angifwaren Anders Nilsson i Himmelslöf ide ens skall blifvit stämd att infinna fig. J denna fråga hänwisas Swaranden af Aftor till pros tofollet för sista sommarting. deraf stall wisa fig, att Aktor då företett betyg att hämning blifwit Anders Nils: son delgifwen. Aftor anmärker widare, att på lifa sätt fall förhålla fig med alla de andra angifwarne, få att Swaranden fat: nåt allt skäl för hwad han i denna Tel anfört. För öfrigt anföres af Aftor, att den mängd af görvs mål, hwaraf han är öfwerhopad, icke lemnar honom tid öfrig att företaga refer hit Ting efter annat. J fall Häradg-Rätten bewiljar Swaranden det uppskof, han sökt, yrtar Aftor derföre, aft uu stämda wittnena förelägges fädan väföljd för uteblifwande, fom fan werka, att deins finna fig nästa gång målet förefommer, od) att ESwaranden ålägges att till detta tillfälle hafwa instämt alla sina öfrige wittuen, så wida det skall wara henom tillåtit att få dem hörde. . GConfiftoriiOmbudet instämmer i detta yrkande. Oms budet hämtar skäl härför äfwen deraf, att ett stort autal wittnen redan blifwit hörde, och att sådana upplysningar derigenom blifwit tillwägabragte att utgången af mälet ide fan blifwa annan än att Swarandeu njnter befrielse. Swaranden betygar Ombudet sin tacksamhet för en får dan uppfattning af safen. Emellertid fan Swaranden icke låta bero wid den utredning, som han hitintills Iycs tats ästadkomma. En kedja af intriger skall nemligen wara anlagd emot honom, sträckande sig från Lund till Bjäre Härad, och han har nötigt att sönderbryta den lånt för länt. hwarföre han mäste begagna fig af te räts tegåugsförmåner, fom blifwit honom förunnade. — — — — — — — — — — — utslag afsagdt ten 2 Februari 1857. Målet uppskjntes till tredje rättegångsdagen af nästa Ting, då Swarauden, Herr Professor Gberstein, samt Cantorn B. D. Thulin oh L. A. Thulin i Heuf ech Skelläraren P. E Linderoth i Westra Karup, hwilka blifwit siämde till Tinget, att der uti wittna. men uteblifz wit, skola infinna fig, Swaranden wid förut stadgad följd och de öfrige mid vite ar 6 Rdr 32 ff. för hwardera, men detta beslut bör af Swaranden delgifwas de fednare, af hwilfa B. D. Thulin och L. A. Thulin för uteblif: wande denna gång fällas att böta hwar Eu Ror till tres stiftes mellan Konungen och Aktor. Å sista Ting har redan blifwit medgifwet Swaranden, i anledning af ett Kongl. Hof Rättens utslag den 21 Maj nåttlidet år, fom då företetts, att wid Härads-Rätten ers hålla wittnesförhör, äfwen om wittnena förr ide blifwit uppgifna och Domfapitlet om förhöret förordnat, oh det siär säledes Swaranden öppet, att wid nu bestämda råts tegångstillfälle höra jemwäl andra wittnen än de, nämns de, men Swaranden är häremot ålagd att sjelf beföria stämningen af de witinen, fom icke utan sädan wilja in: ställa sin. Swaranden har således i denna fråga att här: efter råtta fig; och i enlighet med hwad Aftor och Cons fiftoriisOmbudet päfordrat, warder Swaranden widare älagd att berörde tillfälle eller då ärendet nästa gång förefommer, medhafwa sine wittnen eller kunna wiia, det han stämt dem, wid äfwentyr att med andra, än dem, i afseende å hwilka detta blifwit iakttagit, förhör icke kommer att äga rum. Hårads-Rätten finner icke, att Herr Centraetsprosten Gedergren eller vice Pastorn Andersson har något Ålig: gande att wid Härads: Rätten widare jwara eller förFlas ra fig, eller angifwarne att här widare föra sin talan, 268 (9. 2 os Non enes och andres A0bt: PES A Ax