dT bessd bref war dotevsttavtttt Åttttpetttette, det andra til Massarenti och det tredje till Tibaldi. J brefwet till Campanella omtalas två män, om hwilka Massarenti gifwit Ho: nom underrättelse, och hwilka skulle försträckas med medel till att lefwa en månad i Paris. Äfwen uppgifwes Tibaldis boning såsom det ställe, hwarest man skulle finna nödiga mate rialier, d. w. s. wapen. De två nämnda männen woro Bartolotti och Grilli. Polisen begaf fig derefter till Tibaldis boning och ars resterade denne, och sedermera blefwo äfwen de twå ofwannämnde personerna arresterade. Mot Ledru-Roflin synes man ite innehafwa några bewis; blott Bartolotti påstår fig i London hafwa haft samtal med en fransman, hwilken han ansåg wara Ledru-Rollin, Bartolotti för: nekar att det warit fråga om att mörda feje saren, men Grilli har tillstått det, då han Hörs de att Bartolotti gjorde andra bekännelser. Tibaldi nekar till allt. ö Flera enge ika tidningar och deribland Morn. Boft hafwa fom befant år beskyllat Ryssland för att genom fina intriger hafwa föranledt npproret i Jndien. Enligt Pays wederlågges denna beskyllning fullkomligt i en officiel rapport från generalguvernören i Indien, ens ligt hwilken upproret utbrutit utan minsta upp: hetsning utifrån och är blott en följd af tal: rika, i berättelsen närmare betecknade inre or: saker. — Såsom Globe förmåler, ernar res geringen att i dessa dagar ånyo sända förs stärkningar af öfwer 7000 man till Indien. — Brittiske vicekonsuln i Pernambuco, Thomas Gollan, har d. 8 Juli blifwit mördad. Mördaren och orsaken till mordet äro obekanta. Af undersökningen angående komplotten mot kejsar Napoleon inhemtas bland annat, att por lisen redan d. 4 Juni hos äkta paret Gallibourg, som bodde i samma hus som Tibaldi, gjort ett wigtigt beslag. I Februari månad hade fruns timret Girot, fom lefde tillsammans med Li: baldi, fått lof af äkta paret Gallibourg, att i deras boning insätta en tilläst foffert, hwilken, fom hon fade, tillhörde Tibaldi. Sedan polis gen låtit öppna denna koffert, fann den deri bland en del gamla kläder och trasor 5 dolkar af en: gelsk fabrikation, 14 dubbelpipiga fickpistoler, en kavalleripistol med twå öfwer hwarandra lig: gande pipor, en fempipig revolver, twå Tulfor mar och två askar med knallhattar; alla dessa pistoler woro laddade med kulor och färdige att begagna strart. Twå edswurna wapenkunnige, fom polisen tillkallade, förklarade att favaleris pistolen och isynnerhet revolvern woro wapen af utmärkt godhet. Beträffande dolkarne, så woro de alla inneslutne i skidorna och betäckte med en brunaktig massa af misstänkt ntseende. En edswuren kemiker, åt hwilken analysen af densamma uppdrogs, kontasterade att den icke hade minsta likhet med det fett, hwarmed man wanligen bestryker wapen för att bewara dem mot fuktighet, ty den hade twärtom på flera ställen af de förefunna dolkarne fatt rost; att den syntes tillhöra någon wert, och att den, om den än icke innchöll någon giftig materia, dock i wissa fall kunde frambringa elakartade sår. Hwarichbanda .. F CJ.24 SEj TV ILe — v 2s 29292v abbe Bonaparte, ät hwilken kejsar Louis Ras poleon först hade ämnar ftoralmofenier-poften. Redan i sin tidigaste ungdom utmärkte fig den aflidne genom fin kärlek för natunvetenffaper: na och jun skarpa observationsförmåga, och han har äfwen skrifwit flera naturwetenskapliga af: handlingar. Såsom bekant år deltog han bland annat i naturforskaremötet i Köpenhamn år 1846. Fursten af Canino war för öfrigt åf: wen politiker, och war under romerska revolus tionen prefident i konstituerande sörsamlingen i Rom, men sedan Fransmännen eröfrat denna stad, öfwergaf han politiken för att lefwa en: samt för wetenskaperna. Ehuru fursten af ECas nino war kejsar Rapoleons brorson, hade han dock icke såsom prinsarne Jerome och Napolon, rang af franff prins. Orsaken härtill war, att hans fader Lucian Bonaparte hade gift sig mot jur alsmäktige broders wilja med Alerans drine Bleschamp och sedermera icke welat låta skilja sig wid sin gemål, hwartill såsom bekant år prins Jerome. fom sedan blef konung af Westphalen, låt öfwertala fig. Lucian Bona parte lefde öfwer 10 år i fiendskap med Napoleen I. Ar 4815 skyndade han ide degmins fin broder till hjelp, ställde fin förmögenhet till hans disposition, blef hans minister, förjwas rade honom för kamrarne och blef honom tros gen å ida till slutet. År 1852 gaf Louis Nar poleon hang fon, den nyss aflidne fursten af Ca nino, fransk borgarerätt, men han och hans familj erhöll i fö jd af ofwannämnde omständighet icke rang med de andra franska prinsarne. Prinsen af Caninohar änuu tre bröder och tre systrar, hwaris bland den mest bekanta år Lotitia Bonaparte, som år gift med engelske gesandten i Athen, Thomas Wyse. — Marskalken Caurobert har nyligen gift fig med en enkegrefwinna Esterhazy, förd Nos han-Chabar. — Mor och fon. Jnför korektionella polis fen i Paris förekommo lördagen den 4 Juli nvenue personer: madame Duboys och hennes fon, en ung man om 30 år, anflagade för bes drageri. Madame Duboys blef 1522 gift med en högre embetsman wid wägbyggnaderna, en mycker hederlig man, och lefde nägra År lyde ligt tilfammans med honom. Hr Duboys fick omfting 1830 en anstallning på ön Martins que och DÅ han reste öfver dit lemnade han sin hustru och fin fon qwar i Paris. Wid sin återkomst erfor han, att hans hustru, fom han ännu alskade hoyt, hade utan någon rättighet dertill antagit titeln: Grefwinna af Wigerie, giort oerhörda skulder, skaffat fig wåhvilliga gårs wor för uppfostrande ar ett föregifwet indis an-barn, fom hon skulle tagit tll jig, samt des gått flera dylika handlingar; hennes fon hade äswen blifwit uppfostrad midt ibland dessa bes drägerier. Djupt bedröfwad säg hr Duboys ingen annan utwäg än skilsmessa; den blef honom slutligen bewiljad och han slog sig ned i Algier, hwarpå hans hustru och son borjade drifwa fina bedrägerier som ett werkligt fårt att försörja fig. För några år fedan hittade de på att stifta ett jällffap för framåtffris dande och allmänt mwålftånd med följande föres mål: 1. Ungdomens moraliska förbättring genom fri underwisning i musif, teckning och modelle ring, 2. Jnrättande af religiösa fängrörenins gar; 3. Understödjande af fattiga enkor och dötts rar efter embetsmän; 4. Parisarnes förseende med god mjölk genom ett institut med titeln mvgiterie Imperiale, kapital 600,000 franes; 5. Jnrättande af ett lotteri på 400,000 franes for au afhjelpa den genom hushyrornas stegrande rådande nöden. De uppgåfwo detta sallskap wara beskyddat ej blott ar fejsaren och Fjfarine nan utan äfwen stiftat af dem och for deras penningar, det Årliga bidraget war för öfrigt 24 francs. M:me Duboys och hennes fon hyr: de en elegant möblerad lofal wid Rue S:t Ho vare till fönfar NÖDAn fönen antoa en Yr oe J1i I os vv va Ve 2 VV FINJA — fl . . IVO FILA joner. Ej nöjd med kejfsarens wänskap gjorde unga Duboys sig sjelf till officer af heders: legionen och till riddare af strumpebandsorden Trots allt detta inflöto bidragen dock blott lång samt; deremot gåfwo flere handlande rundelig kredit, isynnerhet en skräddare, en modehandlerffa, en fonditor och en winhandlare. Priwats sekreteraren och kontorspersonalen narrades att endossera wexlar. En skräddare skulle lewerera en uvrsättning praktfulla uniformer iill fåtlskapets embetsmän och liv:eer till def betje ning, men då han war så klok att begära förs skott, få slapp han ur fällan. Den oförffåmdhet hwarmed mor och fom talte om fin befantffap med förnämt folk war förwånade; de gåfwo foirger der ryska furstar och furstinnor paraderade dusinwis, åtminstone till namnet och en dag tillkännagåfwo de att marskalk Mage nan ej blott skulle insinna fig i sällskapet utan äfwen fina dem guidernes berömda musikcorps. Churu de skröto öfwer fitt förhållande till fejsaren, omtalade sonen dock en dag, art H. M. ej welat betala honom en summa af 15,000 francs, fom han lofwat, 7men — tillade han — wid en revy gick jag utan omswep fram till kejsaren, fattade hästen i tygeln och fade: Ers Majestät måste betala mig, hwarpå H. M. gaf mig en inwisning på fin kassa å bes lopper. Han omtalade också att kejsaren bedt honom hyra Fardin dhiver för att der hålla ett föredrag öfwer sällskapets oerhördt wigtiga betydelse. Slutligen blefwo kreditorerne efter hängsne, bubblan brast och mor och son flydde till Belgien, der de sedan uppehällit fig. Dom stolen dömde hwardera till 5 ärs fängelse och och 1000 francs böter. ö MHättegångs:-Handlingar. (Forts. fr. N:o 63) Uttrag af Dombefen, hållen wid al männa Höhte-Tinget med Bjäre bår rad i Engelhelm den 2 Oktober 1856. Wid HäratsRåtten bör i vag åter förekomma ärendet, antecknadt under u:r 48 i Dembofen för sista Ting, deri åt Häårats-Rätten blifwit uppdraget att afhöra wittnen i mål, hwaruti Herr Kyrkoherden, Prosten och Professorn C C. Gberstein wid Domcapitlet i Stiftet blifwit ongifwen för fel och förscelser i embetet och lefwernet; och detta Ärende företages nu ar Härads: Rätten Såsom Actor wid årendet inställer fig Herr t. f. Kronofogden P. L. Leth, hwarjemte infinna sig Herr Prefessor Ederstein, Bengt Petteresen i Bearp och En: fan Troen Nilsdetter jemte Velontären eller unmera Jse G. A. Streyffert och Mamsell Maria Zoll. Jöns Olsson och Lars Petter Swenssen i Mäsinge samt Anders Nilsson i Himmelslöf, uteblifwa deremot, ehuru actor uppter behöriga betyg derom att Härads: Rattens Utslag för filta Ting blifvit för dem i qvd tid fungjort. Något Consistori ombud låter sig icke afhora. Bengt Petersson ech Troen Nils dotter förklara, det de hwarken sjelfwe tecknat fina namn under angifrvelfeftrif: ten eller tillåtit annan att sfrifwa dem. Herr Professorn Eberstein hemställer härefter, hurmvita näget förhör med inkallade wittnena, Stryffert och Mam: fell Zoll, wid detta tillfälle må äga rum, tå GConfiftoriiz Ombud ide infnanit sig; ech anhäller Han, att Härats: Rätten häröfwer må utläta sig. Han begär dock att först få här anmärkte af Kengt. Maj:ts och Rifets Hof Rätt öfwer Sfäne och Bletinge den 21 nästlitue Maj gifwit utslag, hwarefter inhemtas. att sedan Herr Proefessorn till Kengl Hof Råtten ingif: wit ansöfning derom, att Kongl. Hef-Råtrten måtte omer fine särskilde utslag ten 14 Anansti sistlidet är rörande förewarande mål meddela den förklaring, att derigenem wore Herr Prefessorn tillätit att, ntom de förnt i Kongl. Hef-NRätten uppgifue wittnen, få i fåran egenstap afhörde jemwål de flere personer, fom skulle funna i saken lemna upplygning; få har Kengl. Hof: NRåtten fig uttätit, att fom genom uämnde utflog, jemte det Professorn tillåtits att få uppgifue wittuen afhörde, särskilt i affeeute vå angifwetserne met v Pastor Anderssen bewiljats Profes: seru wittnesförhör utan att wissa wittnen ens blifwit cannämnde samt i allmänhet föreskrifwit, att wid målens fornyade handläggning skulle iafttagas, det Parterne fingo lagliga rättegängeförmäner tillgedenjuta, fann Kongl. Hof-Råtten Dan of Herr Professoeru äskade förklaring ice erferdrag, J anledning af hwilfet Utslag Herr Prefessorn yrkar att få i Protcfollet intagne följande skrifter. MAN? mf E6 AM Sttong ufs(son äaf den så fis