P tercdvelu tu VTT ore, ld Frdven7Rollin låtit införa i flera engelska tidningar, för att afskudda fig delaktighet i fammanfwärjs ningen mot kejsar Napoleons lif. Brefwet är skrifwet med mycken häftighet oh är genom trängt af det bittraste hat mot kejsaren, fom benämnes He Bonaparte. Ledru-Rollin erinrar kejsaren om, hurumycket han sjelf åren 1836 och 1840 behöfde skydd af den asylrätt, fom han nu wil beröfwa de politiska flyktingarne i London, och förnekar att på något fått hafwa deltagit i sammanswärjningen. Han erkänner, att ingen regering bör tillåta dem, som åtnjuta gästfrihet, att deltaga i sammanswärjningar och sålunda blottställa landet för att komma i krig med fremmande magter; men häruti har han icke heller gjort sig skyldig, och för att ådagas lägga sin skuldfrihet, fordrar han att blifwa ställd för en engelsk jury och dömd efter engelffa lagar. Endast på detta fått fan han åtnjuta rättwisa oh England är skyldigt fig sjelf att handla på detta fått, då det är fråga om en politisk förbrytelse, ty eljeft kunde franska reges vingen ide hafwa anwändt ordet fomplott i fin anklagelse. I Paris skola de nummer af of Daily News, Erpref,Morn. Advertifer och flera blad fom innehåller Ledru-Rolling bref, hafwa blifwit lagde under beslag och samma öde har träffat ett nummer af Morn. Boft, fom skall hafwa innehållit ett samtal emellan Cavaignac och en walman angående eden. Angående infurrektionen i Neapel innehåller Gazette de France ett utdrag af Nicoteras, Pisacanes underbefälhafware, utsago i fåne gelset, enligt hwilken insurrektionen haft ett betydligt omfång. Tre partier skola wara rår dande i Jtalien: det nationela, till hwilket Pis sacane hörer, men bland hwars många anhäns gare ide skall finnas någon af anseende; det Muratistiska partiet, fom är mycket mäktigt, isynnerhet i Neapel både genom fina anhäns gares antal och genom deras anfeende, och slutligen det Piemontesiska, fom blott är af ringa wigt. Protokoll wid det fammantråde hwartill H. H. Herr Doctorn och Biskopen J. H. Thomander på flera Embetsbröders begäran utfärdat inbjudning och å wil: fet skulle under Herr Doctorns och Biskopens OÖrdförandeskap diskuteras religiösa frågor serskildt den om Religionsfrihet; hållet i Helsingborg den 31 Juli 1857. Sedan Gudstjenst, derwid til text begagnar deg Luce Ev. I Cap. 49—62 v. blifwir af Herr Doctorn och Biskopen hållen i stadens kyrka, begåfwo fig de i och för sammanträdet församlade till Helsans brunnssalong, der, efter wissa ordningsreglors uppläsande, diskussion hölls öfwer följande frågor, hwilka icke endast alla tillsamman wid sammanträdets början blefwo af ordföranden församlingen delgifne, utan oc hwarje fråga serskildt före Ddiffusfios nen deröfwer å en upphängd tafla antecknad. Fr. 1. Kan landsförwisning eller annat werldsligt straff för affall eller willfarelse i trossaker lämpligen här i landet bibes hällas? Frägan beswarades med ett enhälligt nej, såtilwida att landsförwisning eller annat werldsligt straff för affall utan förening med proselytmakeri ansåas olämpliat Deremsof NS ten Angeldorff, Prosten Herslow, Doktor Fönsz son, Prosten Södergren, Handlanden Höckert, Bryggaren Schår och Prosten Mellin, wil: fen sednare likwäl wille reservera sig rättighet att efter omständigheterna få gilla eller ogilla en landsförwisning. Fr. 2. I widrigt fall, hwad har före samlingen att i afseende på affälling eller wilsefarande att iakttaga? dels i händelse affall sker till förut inom landet tolereradt religionssamfund? dels eljest? Beswarades få, att affälling ide må få cf wergå till annat fyrfofamfund, i samma stund han till öfwergång fig anmäler, utan bör war: nas och detta med mellanrum, få att honom lemnas tid till besinning; och böra gemenfame ma förböner för affällingen inom förfamline gen ske. Men skulle detta allt wara fruktlöst, Då må affällingen erhålla bewis till öfwer: gång och ege annat kyrkosamfund ej rätt att honom uppiaga detta bewis förutan. Börans de derjemte den församling, fom affällingen tillhört, om affallet offentligen underrättad. Fr. 3. Bör proselytmakeriet i hwarje form wara ftrafflöft eller är det inför bor: gerlig lag under något förhållande eller un: der alla ett Religionsbrott? Beswarades få, att proselytmakeriet är nås got orätt och straffbart. Fr. 4. Bör vättigheten att för religions: brott utwisa främling för framtiden bibes hållas eller upphöra? Beswarades få: att denna rättighet bör bi behållas. Fr. 5. Har ftaten eller har Sen icke nå: gon uppsigtsrätt i afseende på de religiösa famfunden i landet? Beswarades efter en längre diskussion få, att taten har en uppsigtsratt att utofwa i den syfming, att de relig. samfunden dels icke få göra hwarandra för när, dels icke genom sin förfatming sätta det borgerliga samfundet i fara; dels ide heller genom sitt offentliga uppz trädande utom fyrfan gifwa statens meolems mar anledning till förargelse. Fr. 6. Behöfwer andaktsfriheteun inom kyrkan utwidgas eller ide? Och i forkte nämnde fall, huru längt? Beswarades så: att friheten bör utsträckas, serskildt under förutsättning, att andra samfund få en utsträckt rätt. Derjemte uttalade mötet såsom fin mening, att den nuwarande convens tifellagen icke uppfyllde sitt ändamäl och der: före wore olämplig; att den enskilda Convens ufeln icke hehöfde regleras, men att den, fom ginge derutöfwer (och af en talare benämndes den beställda Conventikeln) borde litsom hwarje offentlig Gudstjenst stå under lag och ordning. Fr. 7. Bchöfwer kyrkan serskild repre: sentation med eller utan lekmäns deltagande? Beswarades så: att en serskild representation för kyrkan wore både önsklig och nodig, och borde den bestå af hälften prester och hälften lekmän. Fr. 8. Bör Bibel: och Traktatspridning på något sätt inom fyrfan regleras och bee drifwas, i fall allt twang för kyrkans tje nare och öfrige medlemmar derwid fan und: wikas? Beswarades med ett enhälligt ja! ör. 9. Bör större deltagande wid preft: wal inrymmas församlingarne, och i sadant fall huru ? Beswarades med ja, få till wida, att mötet ansåg det en större rätt borde tilltomma förs samlingarne, men den för mötet bestämda tis den tillät ide dess medlemmar att nu dhverend: komma om eller fawmanjemfa de olifa förflag, fom blifwit framftållda om hura denna större rått borde blifwa församlingarne till del. Af de framftållda öfwerläggningsämnena bis föllos utan widare diskussion de i 4:de, 7:de och She önnfferna innehäållnemed affpeondens lingen instämde. sina hemwists aflägsenhet från mötesortenzhåälla fig borta, afslöt han sammanträdet med wåls signelse och fång, uti hwilken fednare förfamAd mandatum Sw. Joh. Heimer. Justeradt den 1 Aug. 1857. Joh. Henr. Thomander. Axel Vrunnström. Carl Sylwan. Paul Henr. Paulssou. Joh. Ludv. Ursell. Vidimeras: A I. Raab. Sw. Joh. Heimer. fe UDqU—— (Jnsändt.) Några ord i förbigående till författaren af Lunds Stifts Herdaminnen, Or Mag. Cavallin. Utan twifwel är det äfwen en förtjenst, att samla och i ett sammanhang utgifwa hwad wåra Stiftstidningar för det mesta redan in: nehålla i Series pastorum. Likwäl måste det wara en ännu större förtjenst, att derwid foga egna anmärkningar, som wittna om förmåga, att på egen hand kunna tänka och skrifwa. Detta har wäl också skett, fast sparsamt, — och när författaren ej haft något eget att meddela, få har han i det stället yttrat, hwad andra yttz rat förut. Så har det åtminstone skett beträfs fande mitt ringa herdaminne. Men jag nöds gas med anledning deraf erinra förf. derom, att det icke går an att alltid, såsom det heter, jurare in verba magistri eller blindt följa ans dras omdöme, wore det också sjelfwa Bispens, äfwen han kan understundom misstaga sig. Wid mitt obetydliga namn såsom predikant har förf. behagat citera ur Theologisk qwartalskrift ett yttrande af då warande Docenten, numera Biskop Thomander rörande mina för mer ån tjus go år sedan utgifna predikningar, att jag bil: dat mig efter Schartan. Men ehuru jag skulle ansett det för en heder att hafwa walt ett sädant mönster, måste jag dock uppriktigt tillstå, att, då jag utgaf ifrågawarande predikoarbete, Hade jag aldrig läst en enda predikan af Schartau, hwarföre ock det anförda yttrans det saknar all grund. Deremot har förf. behagat utesluta ur recensionen i qwartalskruften ett annat yttrande af Thomander rörande en Jul: dagspredikan, hwilken, fåfom jag will minnas, blifvit lofordad framför de öfriga. Ehuru jag är för gammal och erfaren att söfa menniskorspris, icke en gång Dom-Capitlets, der man likwäl wid ett förslags upprättande tillagt mig under åberopande af dessa mina predifningar företräde till första rummet, få will jag dock för ingen del stå inför historien såsom en Schartauiansk predikstolsapa utan medwetande, ware fig en lycklig eller icke olycklig. Den hädangångne hedersmannen har nog förut af det slaget, ja äfwen inom det högw. DomsCapitlet, der en wiss extra Ledamot i sådan egenskap figurerar hela året om. Om författaren i lifhet med utgifwaren af Biographskt Lexicon öfver Sweriges namnkfuns nige mån hade infordrat min egenhändiga bio: graphi, få skulle jag till anmärkningarne röran: de mitt predifoarbete funnat foga ett litet bir drag, fom i fitt flag år roligt nog och wifar en märklig skillnad mellan förr och nu. Det hän: de nemligen 1832 ellev 1833, då Landskrona pastorat sista gången war ledigt och Lunds