mo d. 29 Juni till Darmstadt, men stadnade blott tre dagar derstådes; d. 2 Juli afreste de till Wildbad, der de hafwa sammanträffat med enkekejsarinnan af Ryssland. Innan de begifs wa fig till Kissingen, erna de tillbringa änun en dag i Darmstadt. Enligt bref från Jtalien hafwa storhertigen af Toskana och hertiginnan af Parma d. 27 Juni besökt päfwen i Bologna. Det heter att påfwen ernar beswara storhertigens besök, och att i anledning deraf stora anstalter göras i Florens för att emottaga hans helighet. Angående händelserna i Genua framställdes i sardiniska deputerade kammarens möte d. 1 Juli en interpellation till regeringen. Som invife8-miniftern Ratazzi i anledning häraf yttrade, hade authoriteterna redan flera dagar förut kunskap om de revolutionära madjinas tionerna och isynnerhet hade de blifwit unders rättade om, att rörelsen skulle ubryta natten emellan bd. 29 och 30 Juni. Polisen war ders före på fin post och trupparne konsignerade. Wid midnattstid erfor man, att telegrafen emellan Genua och Turin blifwit afskuren. Underrättelsen bekräftade den misstanke man redan hyste, och trupparne erhöllo befallning att rycka ut för att rekognoscera staden. Man anträffade flera grupper, en del arresteringar företogos, och man fann wapen hos alla de arresterade. Under det detta tilldrog sig i fas den, afsändes en. bataljon infanteri till fastellet Sperone, och man fann det hotadt af bemwåps nade, män, fom blefwo arresterade. Samma natt och följande dagen företogos husviliatios ner, och man upptäckte betydliga wapenz och ammunitionsförräder. Allt detta tilldrog sig utan blodsutgjutelse. Blott sergeanten, som kommenderade i kastellet Diamante, blef dödad. En hop af 50 man hade nemligen bortemot fl. 9 begifwit fig till detta kastell och bemåftis gat fig detsamma, i det de omringade den lilla garnijonen i dess waktstuga. Sergeanten, fom wille göra motstånd, blef dödad af ett piftols skott. Angående de arresterades sociala ftållning wille Natazzi icke gifwa några upplys: ningar. Han fade blott, att der befann fig italienare från ätskilliga länder bland vem tilllika med några genuesare. Af denna Dderåts telse inhemtas, att rörelsen, ehuru den med lätthet blef undertryckt, dock hade en mycket stark organisation och en allwarsammare fas rakter, än. man i början förmodade. De res volutionäre hafwa sålunda ide blott kunnat göra ett angrepp på kastellet Diamante, utan äfven bemägtigat fig detsamma och hålla det besatt en hel natt, tills de påföljande morgou blefwo nödsakade att uppgifwa sin position. Upprorsförsöket synes hufwudsakligen hafwa strandat på befolkningens owilja mor den Mag ziniska saken; de i Genua sledda underföfnins garne hafwa redan fullkomligt ådagalagt, att konspirationen är af magginiftifft ursprung, och enligt ett i Paris cirkulerande rykte skall Mag: zini under de sednare dagarne hafwa befunnit sig i Genua. Piemontesiska regeringen, som på grund af sin popularitet icke har något att frukta af slika wanwettiga försök, har fast beslutat att uppträda med kraft, och det heter, att den redan underrättat europeiska ftormag: terne om detta sitt beslut. ON C A H0 SU ONN po sig utanfor högwakten under ropet: Viva I fralelli! Officeren, fom wille drifwa dem tills baka, blef sårad och kommenderade fyr. Trups parne trädde under wapen. Det k. palatset och wapenplatsen blefwo straxt besatte med militär, och befolkningen erhöll befallning att draga fig tillbaka; de få fom sökte göra mots stånd blefwo skingrade genom en salwa. Tre gensdarmer blefwo dödade och tre andra fås rade, under det 13 upproriske föllo. Påföljans de dagen war lugnet fullkomligt återupprät. tadt i Liworno. Franske Moniteur bekräftar nu, att fejfas ren och kejsarinnan med det snaraste skola af lägga ett besök hos drottning Victoria på Då borne; det officiella bladet tillägger dock, att det höga paret icke ernar företaga någon ut flygt i England, utan iakttaga ett strängt in: kognito. — Prins Napoleon inskeppade fig i söndags i Havre till England. Kejsar Napoleon har afsändt general Rei: bell för att komplimentera kejsar Alexander i Baden. — 21222227S!pevmmessemmsnn nn —— — Hättegångs:Handlingar. (Ferts. fr. N:o 54) J tredje målet har vice Pastor Andersson blifwit af Professor Gberstein angifwen för ätttillige embetsfel oc rerjemte för det han wid ofwanberörda uppträde i Westra Karups kyrka Påskdagen 1854 sfulle emot; Proefessor E betstein förgått fig. Äfwen detta mål har ar Kongl Hof-Rätten blifwit återforwisadt till Dom-Capitlet på grund deraf, att det skett med det förstuämnda och at (Eberftein begärt, att deruti få afhöra wittnen; men a Kongl. Hof Rätten Har ite blifvit förordnadt, att dett. mål borde i sammanhang med de öfrige handläggas. Professor Gberstein får un yttra fig, och upplaser Han ett striftligt anförande af detta innehäll: FKocrån jag inlåter mig i hvaromål rörande mot mic gjorda angifwelser, hwilfa haft till föremål Lunds Dom Capitels lagstridiga Utslag af den 28 Mars 1855, hwilke Kengl. Hof: Rätten upphäft ech förwisat i Hela målet widd till ransakning wid Domstolen i orten för wittnes förhör m. m. får jag begära Loft Härads Rättens ytt vande öfwer följande Preliminairfrågor, fom måtte förr efter mitt förmenande afgöras. ::o. Bestrider jag Krono-Länsman Hallbergs befogen het att wara Actor i detta mål, hwari han bewisliger sjelf är vart. Han war en af mma ällagare wid ifrå gawarande Viskorsvisitation och gjorde gemensam sa med hufwudmannen för ligan, numera aflidne Murare Westessen. Sedan bemälte Krone-Länsman på min der om gjorda anmålan emottog af visitator inför pretokolle foreftallningar för fitt oskick att aldrig bewista den offent liga Gutstjensten och han dermed ursäftade fig, att ha ej gerna hörde mig predifa, samt redan dermed uttryckt fin afwega sinnesstamning emot mig, hwarom visitatione pretofollet fom jag merför, wittuar, så blef Krono Läns mannen få förbittrad, att han genast beslöt att i allt an derstädja Westesson och yrkade vice pastors tillförordnand på grund af hwad emot mig blijwitt anmäsdt. Unde fådant förhållande är Krene-Länsman Hallberg sjelf hå rart, oh fan saledes ej vå samma gång wara actvi Härtill fommer, att bemälte RKronvsLänsman är serskilt Left annat mål wid detta Ting of mig instämd för br stande redowisniug i Westessens bo, och fan saledes ej m ses annorlunda än jäfwig att föra talan emet mig, så fom min uppenbare wederdeloman. (En actor mäste mar helt och hället ovartif; men KrenceLånsman Hallber fon omöjligen wara det i i det förhållande han stär fill mi 2:o mäste alla de såsem parter instämmas, hwilfa m dertecknat anklagelseskriften emet mig i Dom-Capittet i lemnad af deras beställjamma ombnd, f. d. Skepparen Ramsjö Stephan Gbvassen, Per Peterssen i Smärpd e Kyrfewärden Lars Swensseu, hwilfa likaledes mäste i nämmas och stå till laga answar för deras lögnaftis och ohemula angifwelser met mig, att hafwa anfallit o ir fin plats rukbat eller skuffat v. Pastor Andersson fyrfan m. m. säsom samma anklagelseskrift utwisar, w tandlingarne från DomsCapitlet fogad 3:0o. Alldenstund hufwurparten, Muraren Westesss ör död, och jag ej fan inläta mig i swaremäl med redan förmultnad warelse, ej Heller af honem mera här tiden begåra någon recouvention i fall af mm befriel få måfie W. Karups forsamling, hwars talan han sa fia fora wid visitatton, antingen sjelf eller genom Ombt wara. 4:0. Då Kongl. Hof Rätten i sitt meddelade Ultsl. bland annat ansett Lunts Dom-Eavitel hafwa begått I fel met laga rättegängsordning, att ingen Consistorii fu mäktig öfwerwarit ransafningen i målet mellan mig o