Hwarjehbanda — Godtgörelse. En rik, ansedd godsegare stod i en af Berlins förnämsta modewarubutiker, syndarligen hafwande ledsamt, i närheten af diffen. Bodens egare Höll fig förpligtad att unders hälla honom med konversation och pekade håns fullt på en i närheten stående ung dam. ESe bara henne der borta, hon är wisst frän Keritz eller Perleberg — ett få underligt ting till fappa hon har på fig. Herrn wände sig kallblodigt om och ropade: Julia, hwarpå få wäl den unga flickan fom hennes mor begäfwo fig till honom, och swarade honom på hans fråga hwar och når dottrens fappa war fört: Åför fort sedan bår i boden. — Det är ej möjligt! swarade bodegaren i fin förlägenhet. Nägon willfarel: fe har egt rum. Tillåter ni? och dermed aftog ban skyndsamligen den unga flickans kappa, rullade den tillfamman och kastade henne undan samt hängde på hennes axlar en ny, modern och utsöft wacker sådan. — Liksom wid så många andra uppfinningar har slumpen spelat en rol äfwen wid upptåds