— Bota eller döda. Då en gammal Jonas than Sharps hustru blef sjuk, sände han bud ö I I I efter en läkare, hwilken war lika trånghjertad och girig fom han sjelf. Jnnan doktorn säg om den sjuka, frågade han Sharp om fin be talning. — Hår äro fyratio doltars, jade denne, dem skall ni få, antingen ni botar eller dödar henne. Hustrun dog och läfaren bes gärde sin betalning. Dödade ni min hustru. frågade Sharp. — vRej det gjorde jag wisst idfe! swarade läkaren uppbragt. — Det år bra, men ni botade henne ide heller? — Nej, ni wet ju sjelf, att hon är Död. — YWar då så god och packa er ut få fort ni fan få bes nen med er, fade den sluge Yankeen. (Stt ord år ett ord. Ni skulle antingen bota eller döda henne. Ni giorde ingendera delen. — En god lera. Pariserblad berätta föls jande anekdoz: För ej långe fedan försåldes på offentlig auktion möbler tillhöriga en fattig qwinna, fom ej kunde betala sin hyra. En måls ning, rent skräp, u:ropades för 1 fr. Den bes römde målaren X., tillfälligtwis närwarande och djupt gripen af den stackars awinnans elände, låter råda fig målningen, pröfwar den noga med fännaremin och gifwer den tillbafa med det högtljudande anbudet ar 100 fr. Då husegaren, som lät försälja qwinnans saker för bristande hyra, hörde detta höga andud, tänkte han helt naturligt: Om han, som år konstkännare, bjuder 100 fr., så år målningen, säkert af någon gammal mästare, nog wärd dubbelt, och ropade: mvåltndrade! — Fenhundrade! swarade konstnären. yÅSerhundrade! den ans dre. Så öfwerbjödo de hwarandra ömsesidigt, tills slutligen husegaren fi sista anbudet med 2200 fr. På en gång blef det tyst. Kom missarien ropade för första, för andra — för tredje gången. Klubban föll och målningen haz de ändrat egare. Den nye egaren wände fig derpå till konstnären, med frågan, hwad då ec geniligen målningen kunde wara wärd. Uppe rifiigt taladt, om någon bjuder er tre franes för den, få fan ni gratulera er; jag åtmins stone wille ej gifwa mer. — Ri ffåmtar! — För ingen del! —,Ri ojöd ju sjelf 2000 fr.? — Ja wisst, men endast för att gifwa en lera åt en man, fom eger 25,000 fr. i räntor och låter utpania en stackars qwinna för 200 fr. hyra. Jag har spekulerat på er snålhet och wunnit. Rolerna äro nu utbytta. Ri är gål: denären och qwinnan är ferdringsegaren, och nu skall ni förmodligen ej fortsätia auktionen längre. Sägande detta, rekommederade sig målaren och komponerade sedan för nästa var rifererposition:Pamt-auktion hos en fattig qwinna — Europas Ghineser. En dansk tidning innehåller följande korrespondens från Köpens hamn: En fransk författare har nyligen kallat ryssarne Curopad Ghinefer, emedan De föfa att wara fig sjelfwe nog och bemöda fig hålla allt utländskt borta; i ett afseende förtjena norrmännen emellertid längt snarare detta namn, huru upp: lyste och frifinnade de än äro, och ter skall förrån swårligen ske någon förändring häri, flera generationer hafwa förswunnit oh tra: ditionen om den fordna afhängigheten blifwit betydligt förblefnad. Wi afje härmed ifynner: het norrmännens mårhvårdiga hänryckning för allt fom år norskt, utan afseende på, om det i och för fig är godt eller dåligt. Det är derför re nästan allmänt bekant, att ingen i den grad fom norrmånnen gjorde spe öfwer Den moders na tidens tatvuering, öfwer ordnar och deferas tioner, hwarmed den store Napoleon trodde att menniskorna läto beherrska fig. Allt detta spe och förakt war dock blott skenbart, och då en pekorerad utlänning fom till Norge, samlades de infödde kring honom och feterade honom, precist fom förhållandet år i Nordamerika, då ph pv. ser refwe wifar sig. Owarje vits af sokal beskaffenhet, säsom bröstwattusot. Danmark oh Swerige, har ingenting wari mera opupulärt i fjellen ån de respektive fos nungahusen, hwarje norrman rynkade hänligt på näfan åt en prins, hotade med de fufpens fiva veto och war en afgjord republifaner. Då fit konung Oscar ett genialt infall, fom närmast föranleddes derigenom, att storthinget wille afskaffa ståthållarposten; han sände sin fon, swenske kronprinsen, till det gamla Nors ge såsom norsk Vicekonung, och nu fingo fas kerna ett helt annat utseende. Anda från Nords cap till cap Lindesnäs greps det norska folket af en loyal S:t Veitsdans, hwartill blott Bours bonernes återfomft till Frankrike efter Ravolez ons fall fan uppwisa maken, och öfwerallt, der vicekonangen inträffade, war ett hurraropande, sjungande, illuminerande och toasttalande utan ånda. Detta har äfwen nyligen förnyats, då Prins Carl gästade åtskilliga norska köpstäder. Beskrifningarne af hans wistande i Fredrikshall och Fredrikstad fylla många spalter i de norska tidningarne, och hwarje af Prinsens rörelser, hwarje ord, hwarje mine noteras på det nogs grannaste, under det att mängden, d. w. s. nors ffa solket, blott figurerar i beråttelferna på grund af de oupphörliga burrarop, fom alltid bes ledsagade prinsen. De fredrikshallska tivnins garne äro alldeles elfwilda af glädje, och en af redaftörerne går till oh med få läångt i hofs smicker, att han säsom något alldeles oerhört omtalar huru H. K. H. efter en hållen revue myådigt nedlät fig att hänwända några ord till ätskillige af soldaterne. Ack, norrmännen hafs wa gjort förvånande framsteg, och deras upps foftran skall blifwa ett nytt bewis på, huru lätt fin tournure och goda maneret förwärfwas med en någorlunda god wilja. Således war hela denna surmulenhet mot konungadömet ide ans nat ån en missundsamhet vå Köpenhamn och Siodholm; man läste i det gamla Norge vm hoffesterna, truppmönstringarne, illuminationer ne och hurraropen, och förargade fig deröfwer, att man icke funde wara med; nu har man fått en Vicekonung till Christiania med ett vis cehof och vicchofbaler, nu fan man göra dets samma som de hittills missunnade inwånarne af nordens twå andra hufwudstäder, och så länge denna förströelse derjemte har nyhetens behag, njuter man den rätt af hjertans grund. — Specifikt medel mot Wattusot. Som man wet utgör urinstämma, i förening med mycken törst, det egentliga symptomet uti dens na hittills för oboilig ansedda sjukdom, ifyns nerhet då den blifwit fullt utbildad eller es nom många åts erfarenhet af ganska många men: iskors äterställande till helsan, så wäl från allmän fom lofal wattusot, anse wi oss ffylvis ge at uppgifwa det enkla medel som haft denna förundranswärda werkan till följd. Medlet bes peftår endast af en defokt, kokadt på bladen af den hos oss wäxande starkaste sorten fläder, som har röda bår, hwars botaniska namn är Sambucus Ebulus. Degkokten skall fokas t.II den styrka, att den får en mörkbrun färg oc) prickes häraf ett glas i sender till törstens flår: fande; omkring 2:ue buteljer om dagen kunna drickas, med urafilåtande af all annan medicin, äfwensom af tappning, fom aldrig hjelper. Förr kunde en sädan dekokt erhållas på ar potefen, men högst sällan på de sednare åren i orist af blad. Medlet år säkert, utan den ringaste skadliga påföljd. Ssandels:underrättelfer. Stockholms Kurs d. 12 Jnni London 11 rer 32 ff. — Hamburg 127 sk. — Paris CY, sk. Götheborg d. 13 Juni. Spa um ål är trögsåld och de få omsättuingar, fom under weckan egt rum, ha warit i swensk råg till 17 rdr och GStettiner till 18 rdr 24 k. Kofärter ha betalts med 19 rdr pr tunna. — J öfrigt äro priserna oförändrade. Brårwin har ytterligare tagit fawör. Wid weckans 2 . fara 4 hr 22 1. da a 1 41 Hr fans Yt. SE ET TZ VU DI HR I le Funnbindaremåftaren A. Bernströms fåra Mafa Olena Bernström afled stilla i Hele singborg, Lördagen den 6 Juni 1857, kl. 2til 1 f. m., 70 år, 3 månader gammal. Sörjd af Mafa, Barn och Barnbarn. Auktioner: Genom offentlig aukiion, fom på stället förs rättas Fredagen den 19 i denna månad samt börjas Fl. 11 f. m., låter ägaren ull i fame bruk warande N:r 11 få:dels och N:t 12 722dels m:tl utsockne Frålsehemman Björnekulla, om antagligt anbud göres, till den högstbjudande försälja berörde fastigheter mot ganska förmåns liga betalningswilfor, hwilka wid auftionstilfållet stola kungöras. Egendomen, fom år bes lågen 23 mil från Helsingborg, innehåller omfring 40 tunneland utmärit god jord samt äbyggnader i förswarligt skick. Helsingborg den 2 Juni 1857. Genom offentlig auftion, fom på stället förrättas Ons dagen den s:ste instundande Juli samt börjas kl. 10 f. m., läter förre Bryggaren B. Heukel, vm antagligt anbud går reg, till den högfibjudande försälja, med eller utan gröda, följande jortar: s:o Wals åfer Nio tunne 5340 fappeland, med af: drag af ungefär ett tunnland. i 2:o Södra tredjedelen af den i Elottswängen belägna samt vå 1787 och 1788 års charta öfwer stadens inegor, under ur 45 anmärkte jord, ett tunne 309 kappeland. 3:o Munuck eller Triunnåker, å Chartan teckuass med Litt A B. C. innehällande Nio tunne 28 kappeland4:0 Wickmanssksa eller Sandlyckan kallad, innehål: lande ellofwa tunne 17949 kappland, med derå nppförde äbygguader, nemligen eu slörre Husbyganad, inredd till los ga och Logegolf, samt Spannmåls Magasin, jemte tre under tegeltaf warande halfhus och en potatis-fällare. . Samlingen sker wid Garfware Tullgrens hus, skolande föpewilforen wid anftionen kangöras; dock må här näms nas, att betalningen för fastigheterna erlägges sålunda, att I del af köpeskillingen utgifwes wid tillträdet, samt fe: ban bwart år 10 del med ränta, till summan än gulden. Helsingborgs Ridhus den 8 Juni 1857. Borgmästare och Råd. Genom offentlig auktion, fom på stället förs rättas Fredagen den 26:te dennes El. 11 f. m., låter Postillonen Påhlsson, om antagligt ans bud göres, till den högstbjudande försälja Hus fet och tomten, under N:o 288, föder om ftas den, hwilket kungöres. Helsingborgs Ridhus den 15 Juni 1857. Borgmästare och Råd. Genom Entreprenadauktion, som hålles hos undertecknad onsdagen den 17 dennes kl. 3 e. m., warder allt målarearbetet å Allerums nya fanighusbyggnad till den minstbjudande upplås tit. Wilkoren skola wid auktionstillfället blifs wa tillkännagifne. Allerum d. 13 Juni 1857 N. P. Nilsson. Onsdagen den 8 instundande Juli kl. 10 f. m. läter Påhl Jönsson i Fleninge genom of fentlig auftion till försäljning utbjuda sitt egande Krono: Skatte Rufthållshemmanet Nr 29 SI:dels mil. derstädes, hwattill hörer is tunnes land bördig jord, som, jemte derå wärande grös da, fan få tillträdas den 1 nästkommande Aus gusti. Betalningswilkoren tilljännagifwas wid utropet. Fleninge d. 12 Juni 1857. Nils Hansson. Till saluRödt och hwitt Holländskt Klöf: werfrö af I:ma gqualite hos F. Root h. Nytt sorteradt lager af apeter och Bårder J. Torell. Säptwål, som till det owanligt billiga priset, 12 sk. pr