fomsten skall ega rum. Indep. wid icke förs neka möjligheten af en fåran sammankomst, men fortfar i silt påstående, att någon sådan allmän furftesfongref ide kommer att ega rum, fom tyffa blad för någon tid fedan omtalade. J tisdags hölls till åra för konungen af Baiern en revue på slätten wid Longchamps utanför Paris. Om aftonen gaf grefwe Was lewski en lysande bankett, fom bewistades ar konungen af Baiern. Denne sistnämnde ernar, enligt Moniteur, i dag lemna Paris. Storfursten Constantin lemnade i tid: dags kl. 8 på morgonen Antwerpen för att begifwa sig till Haag. J sednast ingångna underrättelser heter det, att kejsar Napoleon fall i början af Juli sammanträffa med kejsaren af Ryssland i Stuttgart. — Ett rykte om ett attentat på kejsar Napoleon, fom warit i omlopp, har icke bekräftat sig, men flera engelska, tyska och bels giska blad, fom upptagit detta rykte, hafwa blifwit lagde under beslag i Paris. Från Hongkong skrifwes d. 14 April: Nåstan i tre månader har ingenting tilldragit fig af inflytande på striden emellan England och China. Engelsmännen hälla fina ställningar och wänta på förstärkningar från Oft: indien för att ånyo angripa, under det vice konungen af Canton, fom inser fin swaghet, fortfar att anwända all fin spetsfundighet för att skada fin fiende på en eller annan punkt, och derefter följa landets frit att insända en högtrafwande berättelse till kejsaren om sin stora seger. Jnsurgentchefen Vivanco har natten iill d. 22 April företagit ett angrepp på Callao, hwilket slutades med ett fullkomligt nederlag för honom. Castillo är åter i besittning af landet. Hwarjichanda — Eu spådom. En engelsman har nylis gen utgifwit en skrift under titel Imaginår historia för nåfta trettio år, hwari han frame ställer de politiska och andra förändringar, fom ban tror eller hoppas skola inträffa under nålts följande trettiv år. Dessa förwåntningar äro, fom det synes, af en temligen sangvimisk nas tur, isynnerhet med afseende rå de radikala för bättringar, fom engelska författningen skall uns derkastås, likaså med afseende vå flafweriets upphörande i Amerika, Spaniens och Portus gals förening under en spira, Sardiniens förs wärfwande af Neapel och Rom, Ungerns öfs wergång till en oafhängig republik under Pos suth o. s. w. Danmarföär ide heller förglömt af spåmannen, och han menar att det det skall öfwetlemnas är Swerige. Han är således en äfta nymodets skandinav af det renaste matten. Sattadt det år något twifwelaktigt, om fpå: domen inträffar, wisar dock alltid ett slikt yrts rande huru wissa förhoppningar och tendenser uppfattas i utlandet, och hwilken betydelse, som tillägges dem der. Allt, hwad wi hinills weta, låter förmeda, att omkring sydpolen ligger en stor kontinent. Tal rika hwalsiskjängares loggböckeri från södra Des len af Stilla hafwet wisa, att den äkta hwals fisken der och i norra Jshafwet år af olifa species, och man har ide funnit något erems pel, att samma slags fisk funnits i båda or nerna. Med någon möda hade hr Maury uppspårat en fiskare, fom jagat hwalsiskar både i norra delen af Stilla hafwet och norra delen af Atlantiska hafwet, samt af honom erhållit den upplysning, att den äkta hwalsisken i dessa båda trafter år alldeles densamme. Det lärer ofta inträffa att fiskar, fom harpuneras i den ena af dem, fängas i den andra med wapnen i fina kroppar. Wattnet i båda trakterna ar oceanen är af samma slag, och dock utgjuta fig de wäldiga floderna från tre kontinemer i Atrantiffa, men jemförelsewis få strömmar i Silla hafwet. Hwar är då den stora bassta, i hwilken alla dessa watten blandas till en litformig massa? Golfströmmen drifwer silt warma watten norrut. Commodor Rogers har fört ett noggrannt register öfwer wattnet i når: heten af Behringssunder och oföränderligt funs nit tre strömmar öfwer hwarandra, den öfre warm, den mellersta fall och den nedersta warm (41 grader Fahrenheit) och likwäl tyngre än de båda andra, således innehållande mera salt. D:r Kane har, under det han wintern 1853 låg infrusen, skickat två man öfwer isen ät norr och hwilka närmat fig polen på 518 eng. mils afständ. Wid den yitersta punkten, som de uppnådde, sågo de frän toppen af en klippa, ett öppet, oöfwerskådligt, isfritt haf framför sig, med wäldiga böljor samt en stark ebb och flod i riktningen mot polen. Temperaturen i detta haf funno de wara 40 grader, eller en grad mindre ån den nedersta strömmen i Behringds fundet. Det warma tillflödet, fom få mycket höjer temperaturen, måste säsom underliggande siröm komma genom Daviesfundet, ty om han ginge längs Grönlands kust, mäste han fallna och ej funna yttra någon werkan. Tillwaron af en underliggande ström i den omtalta riftz ningen år derigenom bewisad, att isberg fruns dom drifwa mot norr, eller i motfatt riktning mot den öfre strömmen, fom går åt föder: de äro få djupt nedsänkta, att de fattas af den nedre strömmen. Någonstädes i polarhafwet, sannolikt i def medelpunkt, måste finnas ett ställe, der den warma strömmen såsom en ofantlig springkälla stiger åt ytan. Läget ar detta isfria haf förändrar fig sannolikt med årstiderna och med golfströmmen, fom i Seps tember nästan berör kusterna af Newfoundland, men i Mars passerar flera hundra mil derifrån. Stifts: Nybeter. Koengl. Maj:t har under den 30 fill. Januari funnit gedt i nåter förordua, det Ousby och Loushults förfame hungars pastorat skall på det sätt uti 2:ne regala gäll förs delas, att Ousby församling kommer att utgöra ett paftos rat och Loushult ett annat, derwid hwardera socknen bibe hälles wid sitt nuwarande område. — Uppikjutne walätgärder: Jauseecnde till förste Profpred. Kyrkoh. J. F. Elalunds anmälda oc styrkta sjuklighet, fom bin drar henom att aflägga det till den 13 dennes foresatta pref, hafwa walåtgärderne för äterbesättande af Kyrko: beställningen i Westra och Östra Wiams förs: blifvit tills widare inställde. — Utnämnd oc Constittuera d af Högw. Domfap. den 27 sistl. Maj: till Lärare wid Helsiugvorgs Skola i den genom Mag. S. Sjögrens be fordran inträffade ledighet Duplicanten wid samma skola Mag O. WTynlin. — Disputations-prof för Pastorateramens undergånnde aflades d. 26 sistl. Maj: af bad å utrikes ort; Den 3 dennes: åt v. Pastorn i S:t Olofs församling utn. Kyrkoh. I. P. Brock från den 8 till och med den 20 dennes för en resa i enskilta angelägens heter; S. D. Kyrkoh. i Stödhaf ContrzProfter N. P. Appelgren under Juli månad för helsowård; S. D åt Kyrkoh. i Brågarp Fält-Proften H Lundius under Juli och Angusti månader för samma ändamål; GS. D. åt Kyrkoh. i Stora Harrie Prosten E. Ericsson under Juli månud för samma ändamål; S. D. S. M Adi. A. Cronhamn ytter igare till den 8 inst. Nov. för undergåcns de af pafvralseramen; S. D. Comministern C-Daniels fon för samma ändamål till d. 1 November; S D. S. M. Adj. H Håkansson tills widare på grund af sjnklighet. — Förordnade S. M. Adj Malmgren att förestå St Ol fs förs.; S. M. Adj. C. W. Appelgren att förestå Störhafs pastorat; S. M. Adj. A. F. Lindblad att före: få Brågarps pastorat; S. M. Adj, S. N. Frenning att förestå St. Harrie pastorat; S. M. Adj. G W Schaar Comministraturen i Glimåfra, Prosten A. Rundström att bestrida Proftefyslan i Ousjö kontraft. Mag Palm att förestå Notarie-befattuingen och Preb. Comministern J. Härstedt Amannensbefattningen wid Domkapitlet. — M 18: si verade e. o. Hofpred. Frih O. KÅkerhjelm att under Kyrkfoh. Häkanssons sjukdom biträda mid embetsförwaltnin. gen uti Oterljunga och Perstorps församlingar. S. M: Ådj. Joh. Gillberg att biträda Pastor i Gnudmuntorv. (Stiftstidn.) s—s— —— —— —— Kandels-underrättelser. Stockholms Kurs d. 5 Juni. London 11 rdr 84 s. — Hamburg 127 ff. — Paris 222 sk Götheborgs Kurs noterades den 6 Juni för 90 d. d werlar: Hamburg 1276 sk. London 11 rdr 35 st Paris 22 ff. 24 r. Götheborg d 6 Jnni. Spanmäl. Marfnaz den oförändrad. Sw. Råg utbjudes till Ror 17: 24, under det att Dansk betales med Rdr 18 oh Stettiner med Ror 15: 24 pr tunna. Bränwin in loco hålles I Rdr 1: 35 pr kanna. Under loppet af weckan hafwa ankommit 5,840 kannor. Köpenhamns Kurs d. 5 Juni. Swenska sedlar 4754 a 47, ff. pr I rdr ärgs. -— Wigde. Fanjunfaren wid Kongl. Norra Skånska Ins fanterisRegemeutet Herr Claes M. Levijn och Demoiselle Christine Wilh. Rosengren, i Qwis inge d. 26 Maj 1857. Kungörelse. Af förekomne anledningar har Magistraten funnit nödigt hårigenom förordna att den fom förstör efter på något fått förderfwar någon större eller mindre plantering eller ans dra prydnader å fyrfogården eller klifwer öfwer deg fång: fet, ffall jemte anfwar ejter lag och skadans ersättning was ra förfallen till ett särskilt vite af 3 rdr 16 sk. bko, an: gifwarens ensak. Helsingvergs Rådhus den 2 Juni 1857. Borgmästare och Räd. — — —— —— — Kungörelse. Wid gatusyn d. 7 dennes äro utom förnt anmärkte och ännu ide botade brister större eller mindre bristfällen ans tecknade å husen och tomterne Nr 4, 3, 6 och 7; 28,30, 31 och 32; 33 och 34; 364. 42, 49, 60 2 och 61; 62, 61 och 65; 66, 68, 73 och 74; 148, 155, 162 oh 163; 191, 194, 195, 196, 200, 201, 202, 239, 239 Litt. B., 240!7,, 241, 242 Litt. A., 242, 245, 287, hwilfa briftfälligheter, enligt Magistratens deuna dag fattade be slut, böra botas inom den I instundande September, wid påföljd, utom laga answar, att fådant då sker genom ftats: fiskalens försorg på den försumliges befostuad. Syningss längden fan beses hos stadsfiskalen. Helsingborgs Rådhus den 25 Maj 1857. Borgmästare och Råd. — ——— Städernas Bolag till försäkring af löd: egendom meddelar, genom Brandfiovs-Kemmits teen härstädes, försäfringar å warulager, mar cinerier och fabriksredstap samt andre lösören. Bolaget är grundadt på ömsesidighet sälunda, att hwarje försäkringstagare är delegare deruti. AN å AFnaA answariahetsfumma. iom motswa