kers och commodore Etheridges sjelfmord — får ger tidningen — wisar, huru nödwändigt det är att strart söka skydd mot klimatets faror; ty det år otwifwelaktigt, att dessa sorgliga fjelfmord woro resultatet af ett genom hjernfeber åstadkommit wansinne. J Paris will man weta, att intet hopp är för handen, att den diplomatiska förbindelsen e mellan westmagterne och Neapel skall blifwa återupprättad. Lord Clarendon hade i Neapel sökt tillwågabringa en öfwerenskommelse. J början syntes konungen af Neapel äfwen hHafs wa för afsigt, att wisa fig eftergifwande; men sedermera förekommo de willkor, fom lord Ela rendon framställde, honom öfwerdrifna, och han låt i London genom preussiske gesandten, gref we Bernstorff, förklara, att engelska kabinettets fordringar innehöllo en interventions-ide, fom war oförenlig med en oafhängig stats wårdig: het och intressen. Konungen af Neapel lät derjemte tillägga, att denna intervention till och med wore stridande mot westmagternes föregår ende förklaringar. Beträffande lord CElarenz dons s. k. intervention, få bestod den hufwud sakligen deri, att han begärde förklaringar öf wer de politiska fångarnes behandling ide neas politanska fängelserna. Detta synes hafwa wäckt missnöje i Neapel. Ungefär en dylik bes rättelse meddelar en korrespondent från Neapel i Gagzette de Lyon. Enligt bref från Algier af d. 12 Maj woro förberedelferna till expeditionen mot Kabylerne nästan slutade. Den 19:de skulle alla truppars ne, åtminftone 20,000 man, wara foncentreras de, och d. 20.de skulle efter all sannolikhet fålts tåget taga fin början. Het ministeriella Berliner:bladet Jeit bes kräftar nu i en parifer-forrefpondeng den ofta omtalade underrättelsen, att den egenhändiga skrifwelse från fransmännens kejsare, fom prins Napoleon medförde till konungen af Preussen, angick NReufdatels-frågan. Hwad denna frå: ga angår förmäles nu från åtskilliga Håll, att Preussen ide blott, såsom förut berättats, öfwergifwit fina inwänningar emot BParifersfonfes rensens bemedlingsförslag, utan äfwen förflas rat, att den fullkomligt afstät den i bemedlingss förflaget stipulerade ersättning af 1 million fr. — CFåsom Le Nord förmåäler från Paris, sammanträdde Barifer-fonferenfen åter sistl. för: dag. Om detta möte än ide år det sista, skall den dock snart afsluta fina öfwerläggningar. J tisdags ernade prins Napoleon öfwer Leip: sig återwånda till Varis; man wet ännu ide med wisshet, om prinsens besök i Dresden har stått i förbindelse med förmälningsplaner, men man will dock finna ett flagg bekräftelse härpå i den omståndigheten, att drottningen af Preusfen och erkehertiginnan Sophie af Österrike fams tidigt uppehöllo fig wid sachsiska hofwet. Konungen af Baiern wäntades i söndags till Fontainebleau. Såsom man i Paris will weta, skall han hafwa åtagit fig att utwerka en förs soning emellan westmagterne och konungen af Neapel. Denna försoning skall för öfrigt res 2 12 p (C.. Ab atv A 4? Storfursten Constantin afreste i söndags till Creusot för att bese derwarande gjuterier, fe dan han i lördags begagnat sig af kejsarens närwaro i Paris, för att ånnu en gång taga afsked med honom. Enligt telegrafunderrättelser från Madrid skall merikanska regeringens befullmägtigade hr Las fragua hafwa blifivit fullkomligt ense med fpansz ska utrikes ministern om biläggandet af den fpanffemerifanffa twisten. Den engelff-perfiffa traftaten har enligt Moz niteur blifwit ratificerad d. 23 sistl. April. Från China förmäles, att hofwet i Peking förgäfwes skall hafwa bemödat sig att förmå kejsaren af Anam att deltaga i kriget mot wefts magterne. Beherrskaren af detta rife, fom råfe nar 20 millioner inwånare, skall twärtom hafs wa förklarat, att han will iakttaga den ftråns gafte neutralitet. Danmark. Köpenhamn d. 20 Maj. J Berlingske Tis dende läses följande: Det synes fom de hole stenske ledarnes fordringar och påftåenden ffulle börja öppna ögonen på de utländska, ide tyffa magterne. Man fynes efterhand inse, att nås gra af desfa fordringar gå allt för längt och ide funna medgifwas utan att begå en uppens bar oråttwisa mot konungariket. J en forres spondens från Paris af d. 15 d:s tillJndep. heter det: En wigtig pnnft iden holstenska ops positionens fordringar — den fom angår Holz stens kraf att blifwa representeradt i rifgrådet af ett antal deputerade, fom år lika stort fom det från Danmark — skall af kabinetten i Lonz don och Paris betraktas såsom hwilande på en otillätlig argumentation. Om en fådan fordran från Holstens sida skulle wara grundad, måste Holsten hafwa ett lika stort antal innewånare som Danmark; men sådant är icke förhållandet. En annan mycket förnuftig anmärkning, fom man gör i denna anledning, år, att medlems marne af holstenska oppofitionen wäl akta fig för att förklara, att i det ögonblick detta Hertig: döme fick lika mänga representantanter i rifös rådet fom Danmark, skulle det äfwen finna fig benäget att betala en lika stor mängd utz gifter, som nu hwila på Danmark. År det rätt, är det förnuftigt, frågar man i de guverz nementala kretsarne i London och Paris, att Holsten skall erhålla rättigheter, utan att wilja åtaga fig motswarande ffyldigheter? — Det ta är wäl blott en punkt i holstenarnes -pros gram, fom hår framdrages såsom oberättigad och oförnuftig; men det år ide ofannolift, att man skall komma till samma resultat med afseende på de flesta andra, om man först börjar underz kasta dem en allwarsam och grundlig under sökning. Hwarjehanda — Nytt fätt att plantera Potatoes. Som det nästa wår sannolikt blir ondt om fåttpotar toes, isynnerhet för den mindre bemedlade, så anser jag mig böra meddela en erfarenhet, som i någon mån skulle kunna afhjelpa behofwet derz Förliden Midsommar infann jag mig hos en ma hem till mig och, oaktadt den framskridna årstiden, plantera på några i min trägård to ma fångar grenar af potatesstånd. Denna plantering medförde det owäntade resultatet, att jag skördade fullwuxna potates under alla ftånd, fom gingo till. Af 100 nedfatta plans tor afwissnade endast omkring 3 st. Wården om en få beskaffad plantering består endast der uti att plantorna eller rättare grenarne skola wattnas få fnart de blifwa fatta och sedan en gång om dagen tills de börja sätta rotknölar, så wida ide regn kommer. Jag har nu intet prof af denna potates att uppwisa emedan jag wid upptagningen icke tänkte på, att jag borde meddela detta mitt rön en större allmänhet. Jag anser detta sätt att plantera potates medföra största nyttan för den fom bar litet, emedan han hinner med art wårs da fin plantering. Dingtuna den 8 December 1856. Per Tanell, vice Pastor i Dingtuna. — Den bekante Vidocaq, fom först war en af Paridå djerfwaste tjufwar och federmera chef för municipal-polisen, har d. 13 Maj af: lidit i Paris. Under den sednare tiden hade han plötsligen blifwit mycket from, och han dog i en andligs armar. J sitt testamente has de hade han förordnat, att ingen inbjuds ning till hans likbegängelse skulle fre, hwares mot han bestämt en summa af 300 fr., att tillz delas hundrade gråterskor, få fallade Pleureuses, fom skulle följa honom till hans sista hwilorum. Han war på fin tid en af de mest beryktade tjufwar i Paris, men wanns flutlis gen af polisen och utnämndes till chef för mus nicival-polifen. J denna egenskap war han mycket werksam och nitisk, men blef sednare ef tetrådd af en annan f. d. tjuf (Lacour). Uns der Ludwig Philip blef emellertid det system, enligt hwilket ledningen af municipalpolifen ftåndigt upvdrogs åt en ertjuf, förändradt och posten bekläddes af mån af större moralitet och godt rykte. — Vidoca har strifwit fina memois rer. De utkommo under åren 1828—29 och wäckte då betydligt uppseende. Efter fitt förafz skedande upprättade Vidocg en slags privat pos lis. Han kontrollerade männen på hustrurnas wägnar och passade på hustrurna för männens råfning. Han lemnade upplysningar angåens de åtskilliga saker, öfwertog öfwerlemnandet af t. m. . bref, äterskaffade stulna saker o. s. w. — Studenternas antal wid Tysklands tjus gu universitet för winterterminen 1856—1857 uprgifwes af en tysk tidning wara följande: i Berlin 1,.570, Mäncdden 1,406, Bonn 828, Leipzig BIT, Breslau 790, Wörzburg 711, Jäs dingen 704, Halle 696, Göttingen 624, Heidelberg 563, Erlangen 500, Mänfter 449, Jena 369, Giessen 354, Königsberg 346, Freiburg 307, Greifswald 241, Marburg 224, Kiel 150, Roslock 91. Dessa alla äro inskrifne; men tas ger man de ej inskrifne, hwilka dock ega rätt pewista föreläsningarne, med i räkningen, så ändrar fig ordningen bland universiteten bes tydligt. Äfwen då kommer Berlin främst med 2.276, derefter kommer Mäncben, fom ej har nägra fom ide äro inskrifne, med 1406, Bresz (au 862, Bonn 856, Leipzig 811, Wiirsburg 711, Täbingen 704, Halle 700, Göttingen 624, Heidelberg 615, Erlangen 500, Mäniter 449, Jena 382, Königsberg 358, Giessen 354, Breis durg 329, Greifswald 241, Marburg 238, Kiel 150, Rostock 104. — Märkligt fall af skendöd. a ODog För någon tid sedan dog hastigt en man i Newyork och då liker war lagdt i kistan tyckte man sig märka — — ess ; ansjiate