hufwudtitlarnes diskussion. Följden häraf har odfå warit de motioner i denna wäg, fom i grefwe Anckarswärd wäckte hos adeln, br tholm i borgareftåndet och P. Saytftröm i bondeftåndet. — Af redogörelfen för riksståndens plena synes, att samiliga stånden bifallit ftatsutffots tets betänkande om anwisande af 3.870,000 rdr imt för jernwägsarbetena under innewas rande år å westra och södra stambanorna. De anmärkningar fom gjordes emot detta bes tänfande affågo, att famtidigt med befallning till rifggåldsfontoret att å wissa tider utbetala de ifrågawarande anslagen, jemwäl anwisa den fond, hwarifrån uiberalningarne borde taz gas, eller åtminstone medin att anskaffa denna fond. : För att emellertid riksgäldskontoret åts minstone ide skall komma i förlägenhet för de första utgifterna, har en af kontorets fullmåtfs tige inom hwarje stånd wäckt motion derom, att rikets ständer måtte bewilja kontoret anstånd på iwå månader med inbetalningen af kontorets d. 1 nästk. Juli hos rikets ständers bank förfallna kreditivskuld 1,500,000 rdr rmt. Wid öfmwers läggningen härom hos Adeln uppstod en liflig debatt, då hr statsrådet Gripenstedt tadlade full måktiges i Riksgäldskontoret widtagne finanfis ella åtgärder i affeende på de af rikets ständer wid förra riksdag för jernwägsanläggningar besluiade statslån, disposiiionen af kontorets från statskontoret tillhandakomne medel, uppsägning af kontorets fordringar hos hypoteksföreningar m. m.; hwilka anmårkningar åter beswarades af fullmäktiges f. d. ordförande, grefwe Lagers bjelke. fefaluftas d. 20 April. Ett större faftighetss köp skedde förliden Fredag. Häradsskrifware S. L. Stendahl försålde och öfwerlemnade es gendomarna Täckinge, Brännarp och Margres teberg till Herr grefwe Gustaf Hamilton på Sperlingsholm, för en föpes och erfåttningsfums ina af 100,000 riksdaler riksgäldssedlar. Af dessa trenne egendomar woro de två förftnåmns de Häradsskrifware Stendahls egen tillhörighet, men den sistnämnda eller Margreteberg Hade tit. S. på 20 år arrenderat af egarne till Eper: lingsholm på för arrendatorn mycket förmånlis ga willkor, och af denna arrendetid återstodo 15 år. Tillträdet till dessa egendomar sker ej förr än wårfrudagen 1858. Likaledes skoll, enligt oss meddelade ens skilta underrättelser, Löjtnant C. G. Muhl hafs wa sålt Sätesgården Oströö 1 mantal och ett halft m:tl Jnsockne Frälse N:o 1 Dagsås till Herr Ryttmästare Santesson från Skåne för 141,666 rdr 32 ff. rgs, med rättighet att tills tråda genaft. Löjtnant Muhl äger dot ännu öfriga till sätesgärden hörande hemman, utgös 11 mtl, hwilka tillsammans med det nu fåls da fåteriet och Dagsåshemmanet köptes af Löjts nant Muhl år 1840 för 47,000 rdr rag. Så fom läsaren fer, är skillnaden emellan de båda summorne betydlig, ändock Löjtnant Muhl har qwar största delen af egendomen. (H. Bl.) gund d. 25 April. I Gårds härad har nys ligen en ftor mydpelfe egt rum, i det att oms kring 200 personer af den otaliga mängd af lås sarefantaster, fom der hussera i alla winklar och wrår, låtit uppmjuka fina peruker med res na, obemängda wattnet och derwid antagit ans dra namn. En dräng år döpare och låter bes tala fig med 2 rdr bko för hwarje dop han för: rättar. En annan från Köpenhamn far äfwen omkring i orten och döper mot 10 rdr. bko pr siyck. Ensamt i Yngsjö socken, nära Åhus, ha Riksgäldskontoret mätte till Stats-utffottet res mitteras för anställande af nödwändiga unders föfningar, huruwida fullmäktige gjort fig ffuls diga till nämnda förseelser. Häruti iustämde hr Dalman. Motionen bordlades. Laguiskottets betänkande nr 29, afstyrkande motioner af hr Dalman om förändring af fons kurslagen föredrogs och godkåndes. Grefwe Frölichs motion om kommunernas deltagande i jernwägsanläggningar remitteras des till Lagutffottet (2). Hr af Geijerstams, C., motion att Riksgälds-konioret skulle under Juli och Augusti få uppskof med betalandet af sitt freditiv i Banken, bestreds af grefwe Lagerbjels fe, fom yrkade att rifggåldssfontoret skulle till Banken öfwerlemna hypothefs-föreningars oblis gationer såsom säkerhet, emedan den föreslagna utwägen wore wåplig till fin princip. Emot motionen yttrade fig äfwen hr Dalman, frih. Tersmeden, W. F. hr Bildt, D. G., hr Ce derschiöld, R. T., hr Printzenskjöld och hr v. Troil, S. Grefwe Frölich, D. klandrade Rifsgålds-fontoret, fom ide twungit hypotbefsföres ningarne att på musatt tid betala. Hr af Geir jerftam, C., och Åkerman, F., förswarade fulls mäktiges åigöranden åfwenfom motionen. DÅ penningarne i alla afseenden skola utbetalas d. 1 September, fan detta förfarande ide wara af någon wåda. Motionen remitterades till Bafoutffottet. Presleständet. Lagutskottets utlåtande nr 29, afstyrkande wäckte motioner om ändring af äts skilliga ss i konkurslagen af den 12 Mars 1830, godkändes. Med widhållande af förut fattade beslut i frågan om ändring af grundlagens föreskrift angående interimstegeringens jammanfåttning m. m. lades Konstitutionsutskottets mem, ur till handlingarne. Borgareständet. Sammanfatta Stats: och Gfonomisutffottets betänkande nr 12, hwari afs ftyrfag wäckta förslag om frono:brefföringsffyls dighetens fördelning och reglering, aodfändes. — Angående hr Brincks motion om Rifsgåldss fontorels kreditlvrält i Rifets Ständers Bank, uppstod någon diskussion dels om det werkliga beloppet af Biksgäldskontorets tillgångar, dels om till hwilket utffott motionen rätteligen borde remitteras. Rörande den förra frågan meds delade hr Nordwall nödiga upplysningar. För motionens remitterande ensamt till Banfkouts ffottet talade hre Efholm, Hörnsten, Rinman, Bodell och Wallenberg. Deremot ansågo hrr Brinck, Palander, Lallerstedt, Björck, Daniels fon och Gråä att frågan borde handläggas af fammanfatt Stats: och Banfosutffott. Sedan votering degärts, beslöt ständet med 36 röster mot 7, att motionen skulle till Bankouiskottet remitteras. Bondeståndet. Cfter protokollsjustering upps läste dels Nils Larsson ett anförande om Nifss ständens sammanträde till gemensam vdisfutes ring öfwer 4:e och 5:e hufwudiitlarne, dels Sablström en motion, fom begärdes på bordet, deri Sahlström klandrade Statsutffottet, fom ide åns nu iukommit med hufwudtitlarne, då de likwäl wid föregående riksdag, fom inträffade en mår nad sednare än denna, woro expedierade inom April månad; och föreslog motionären, att hufs wudtitlarne skulle först behandlas, få att man ungefär wisste hwad Staten derutöfwer kunde bestå för jernwägar m. m.; hwarjemte motios nåren anfåg olämpligt att lösryckta delar af siatstegleringen från utffottet inkommo till bes handling. Ola Månsson upptog anmärkningen, med tillkännagifwande, att uiskottet arbetade os förtrutet, samt ansåg orådligt att nu afbryta jernwägsfrågan, hwarom man redan 3 dagar diskuterat; förmenande lämpligare warit, att Sahlström (ledamot i Konstitutionsutskottet) hels pre bordt wäcka motion derom att utskottet wils le inkomma med fitt dechargebetänkande. Widare förekom Stats och Cfonomiutffots DT em fans (Fönfonde ur 12 anaående lerlhemman Jsom IITtetgvtttUt10 (149 — deruti instämde många. 113) Talaren upplyste, att wid 1834 års riksdag, då han war Iedas mot i Statsutskottet, hade utskottet sport Kams markollegium, om någon författning ang. ifrås gawarande onus funnes, och fått swar att Kollegium ide kände någon författning i Äms net. Matts Persson ansåg skyldigheten böra läggas på kronofogdar och lånsmån, fom funs de få betalt för en dräng till, hwilken bestred dessa ärenden, hwarjemte talaren hemställde, att genom enskilda ulskottet supplicera hos K. M:t i saken, Då man i allt fall kunde wara öfwertygad, att de 3 öfriga ftånden gillade bes tänkandet. Erik Olsson från Södermanland anmärkte att utskottet bordt uppgifwa, på fwils ka författningar detta onus grundade sig, och ansåg billigheten fordra, att säteriegare och boställshafware, fom lika med ffattehemmanses gare behöfde känna utkommande författningar och förordningar, äfwen berde lika deltaga uti ifrågawarande enus. — Efter widare ordande återremitterades betänkandet. — Derefter res mitterades de Kongl. propositionerne till resp. utskott. — ——— utrikes. Telegrafunderrättelser. gondon d. 24 April. På fpanmälds marknaden war omsättniugen i alla fädesflag obetydlig. Amsterdam. ligare omsättning. Hamburg d. 24 April. Spanmäls marknaden fast. Kaffe stilla — Från Pe tersburg förmäles i går, att isen på Newa är i drift. Hamburg d. 25 April. underrättelse har iugått, att perserne ånyo samlat fig i närheten af Abnschir. — Chineferne hafwa öofwermannat ängaren Queen på resan frän Hongkong till Macao. Kaptenen, en del af manskapet och passagerarne blefwo mördade. — J Kwangsi har ett band rebels: ler nppbränt thedepotu. På Bariferfonferenfen i Neufbdateld-frågan har ännu ide någon öfwerenskommelse med afs feende på stridspunkterna funnat uppnås. Så fom en Berliner-forrefondent i B. H.7 beråts tar afhandlades på sista mötet i måndags en förlifning på basis af de bemedlingsförslag, som de österrikiska, ryska, franska och engelska befullmägtigade hade uppsatt. Den franske uts rifesministern hade i denna anledning nyligen stätt i underhandlingar få wål med den preuds fiffe fom med schweitziske gesandten. Hans förs flag distuterades derefter i ett separatmöte af de fyra andra magternes gesandter, wid hwils fet tillfälle den brittiske befullmägtige skall bafs wa framställt flera inwändningar, fom wittnas de om ifrigt deltagande för Schweitz. Någon öfwerenskommelse emellan gesandterne fom es mellertid ide till stånd. Som korresondenten widare will weta, skall förslaget i ingen punkt stå i principiel strid mot Preussens fordringar. Sålunda rekommenderar det t. ex. de af Preuss fen framställda willkor angående amnestien, tis telfrågan och garantien för de milda ftifteljers na i Schweitz til antagande. Såsom wäl grundad erkännes äfwen fordran af en erfåtts ning och af återgifwande af kyrkogodsen; dock rekommenderas i förstnämnde afseende en neds Svanmäl faft med lif: