Article Image
Malmö d. 10 April. Forliden tisdag ins träffade det för årstiden owanliga förhållandet, att en stark åska gick öfwer Skifmarpss-trakten emellan Ystad och Malmö, hwarwid den slog ned på en telegrafstolpe, fom alldeles fönderz splittrades och hwaraf styckena kastades långt bort. Med anledning deraf hartelegrafförbins delsen båda städerna emellan afbrutits, doc hops pas man att den i morgon åter fommer i ords ning. (Sn.-P.) Riksdagen. Plena d. 8 Avril, Presteståndet har i dageus plenum förehaft Cfonomi-utffottet8 utkåtande nr 11, afstyrkande wäckte motioner, om åtgärders widtag ande till befrämjande af sabbathens helgd. De flleste talarne, som i denna fråga uppträdde, till och med motionärerne sjelfwe, erkände wigten af de skäl utskottet anfört, men trodde likwist att något borde och kunde göras i frågan. Man yrkade äfwen återremiss, för att erhålla en res vision af författningarne i hithörande ämnen, men härwid upplystes, att uti det nya förslag till straffbalk, fom nu lärer wara under Lagz utskottets pröfning, wederbörligt afseende blifwit fästadt på saken. Man föreslog äfwen, att uti cleri comitialis cirkulär låta inflyta en upps maning till presterskapet, att genom lära och on werka för den goda sakens framgång. en denna åtgärd, ehuru wälmenande, ansågs likwäl ej wara tilfylleftgörande. J enlighet med doktor Björlings hemställan beslöt ståndet en underd. skrifwelse, med anhållan, det K. M:t täcktes anbefalla sina befallningshafwande och öfrige wederbörande att hålla hand deröfwer, det inga allmänna och sabbathsfriden störande enskilda arbeten må på fönoch hefgedagar tills låtas, samt att författningarne i öfrigt härom måtte efterföljas. De resp. medstånden skulle wänligen inbjudas att uti detta beslut deltaga, men skulle inbjudningen likwäl ej förr ske än medståndens beslut i frågan blefwe officielt kända. Beslutet fattades med 24 röster emot 19. Minoriteten war för bifall. EStats-utffottets utlåtande nr 52, om anslag för upprätthållande af armeeng pensionskassa åliggande penfionering; nr 49, i anledning af K. M:ts proposition om bestämmande af wiss tid, hwarutöfwer wid de nya jordeböckernes granskring, undersökning uti äldre jordeböcker icke må ega rum; utv 50, om eftergift af den framlidne öfwersten m. m. Israel af Ekens stam, i egenskap af chef för westra tulldistriktet, till ersättande ådömda andel utaf tullkassören Bergwalls balans, godkåndes utan diskussion, äfwensom några betänkanden af mindre wigt från Bantkoeutffottet, Borgareståndet. Mot Konstitutions utffots tets memorial nr 8, angående förslag till åns dringar i grundlagarnes stadganden om inte rimsregering och dess rättigheter, framställdes olika anmärkningar af hrr Rydin, Billström och och Stolpe, hwilka hwar för sig begärde åters remiss, hwarom hrr Bodell och Gråå förenade fig. Förslaget förswarades af Rinman, Ruds ling, Ekholm, Lallerstedt, Brinck och Wedberg. Efter votering mellan de olika åsigter, fom ut talats mot förslaget, antogs hr Stolpes an: märkning till kontraproposition wid den flutliga voteringen med 40 röster mot 14, fom mos ro för hr Ryding mening. Förslaget blef med 34 röster mot 25 återremitteradt till utskottet, med bifogande af hr Stolpes anmärkningar såsom ståndets gemensamma tanke, att till beljands ling wid nästa riksdag hwila. Hr Lallerstedts motion om anläggning af en underwattenstelegraf mellan Skåne och ön Rå: gen, hade Cfonomi-utffottet i sitt utlätande nr 11 förordat. J widfogad reservation hade Hr Ericson föreslagit att medel genast måtte anmwiwäckt motion om ändring af 1 och 3 S8 i 3:e kapitlet Handelsbalken, godkändes på framftålls ningar af her Upling, Wetterberg, Kistner, Bos dell, Billström, Rudling och Almgren. Hr Stols pe klandrade betänkandet och yrkade jemte hrr Lallerstedt och Ekelund, återremiss. Derefter föredrogs Stats-utskottets betånfans de ne 52, i anledning af K. M:ts proposition om anslag för armens pensionskassa. I förs sta punkten af betänkandet har utffottet föreflas git, att sådana delegare i pensionskassan, fom åtnjuta lön eller pension på stat till 3000 rdr eller derutöfwer, må anfeg oberättigade till att ur pensionskassan åtnjuta bidrag. Hr Björck önskade denna summa nedfatt till 2000 rdr, häruti understödd af hrr Billström och Henschen. Wid votering godkändes första punkten i utlås tandet med 20 röster mot 16. De öfriga punks terna godkändes utan diskussion. Bondeständet. Efter protokollsjustering för rekom Konftitutions-utffottets memorial nr 8, med förslag till grundlagsförändringar, åfvfs tande förändring i föreskrifterna rörande rifås styrelsens förande i wissa fall, dels utwidgad tjenstetillsättningsrätt för sädan styrelse, fom i konungs ställe i wissa fall förer regeringen, dels grundlagarnes bringande till närmare öf: werensstämmelse med riksakten d. 6 Aug. 1815; hwilket förslag blifwit wäckt af grefwe Gustaf Lagerbjelke. I afseende å 39 8 beslöt ståndet efter votering, fom föregicks af längre diskus sion, med 67 röster mot 32, att orden till thronföljden närmast berättigad prins ut: bytas mot kronprins. Äfwenså beslöts med 64 röster mot 30, att prins icke må riksstyrelsen förestå med mindre han uppnått 21 år. J öfz rigt godkändes memorialet, dock med iafttagande af behöriga redaktionsförändringar i öfivers ensstämmelse med ståndets beslut härofwan. Memorialet återremitterades. — Statsutskottets utlåtanden nr 49, 50 och 51, Banfkosutffottets nr 25, 26, 27 och 28 biföllos utan diskussion samt ECfonomi-utffottet8 ur 75, efter anmärts ning af Ola Månsson. Banfoutffottets ur 23 och 24 lades till handlingarne. Lag-utffots tets betänkande nr 28 bifölls emot Nils Lars: sons yrkande att grefwe E. Sparres refervar tion skulle antagas. Plena d. 11 Avril. Ridd. och Adelu. Lagsutffotttets betänfans de nr 28, i anledning af wäckt motion om förs ändring af 10 S 10 fav. handelsbalken återres mitterades förslag af hrr P. J. Chrenheim, A. Ribbing och frih. C. Wrede. Frih. A. C. Raab ansäg förslaget böra bifallas, och hr S. Spar: re wille, att orden: som skäligen antagas må!, skulle utbytas emot fom af borgenår antages. Med den sistnämnde instämde frih. R. Ceder ström. Cfonomisutffottet8 betänkande nr 75, tillftyrs kande rikets ständer att ej widtaga någon åts gård med anledning af wäckt motion om upps häfwande af skyldigheten att wara försedd med pass wid resor uti samt til och från Swerige af: slogs, och i def ställe antogs det i frih. C. I. O. Alströmers reservation gjorda förslaget, att rikets ständer skulle hos K. M. anhålla, att wid afgörande å den på K. Mtts pröfning bes roende frågan om utfärdande af förändrade passförfattningar, måtte tagas i nåd. öfwerwås gande, dels huruwida icke skyldigheten för ins ländska resande äfwensom för norrmän wid res sor inom Swerige, att wara försedda med pass, må kunna inskränkas, dels ock hwilka lättnader i detta hänseende böra utländske resande beres dag. För detta sistnämnda förslag talade gref: we C. M. Björnstjerna, frih. A. C. Raab, grefwe G. F. Liljencrantz, hr A. Ribbing och hr L. Hjerta. Borgareståndet. Ekonomiautskottets betäns kande nr 71, afstyrkande wäckta förslag om widz tagande af åtgärder till befrämjande af fabs bathens helgd, godkändes wid anställd omröfts ning, undersökning utt och jemförelse med als dre jordeböcker ide må ega rum, äfwen om samma utskotts betänkande nr 50, likaledes tills styrkande K. M:ts proposition, om eftergift af den framlidne öfwersten m. m Israel af Ekens stam, i egenskap af chef för weftra tulldiftriktet, till ersättande ådömda andel utaf tullkassören Bergwalls balans; hvaremot betänkandet nr 51, afstyrkande wäckt fråga om eftergift till förmåu för Nyköpings stads fattigwård af fros nans rått till danazarf efter jungfru Inga CH. Tinglöf, afflogs vå yrkande af åtskilliga talare. Slutligen godkändes utan diskussion följans de banfo-utffottetå utlåtanden: nr 25, afftyrs kande wäckt motion, om försäljning at bankens pappersbruk Tumba; nr 26, med bifall till förre bruksegaren Erik Kinnmans ansökning om eftergift af öfwerränta å diskontlån, och ur 27, deri tillstyrkes afskrifning af 3:ne från ban: ken utgifna odlingslån. Bondeståndet. Efter protofolls-juftering fös retogos till afgörande ftats-utffuttetå utlåtande nr 53, i anledning af K. Mits nådiga propos sition, angående inrättande af ett landtbrufgins stitut i Skåne, hwilket blifwit af utskottet af styrkt. Uerremiss af utlåtandet yrkades af Anders Persson, Per Nilsson i Espö, Pehr Nilsson i Ahlestad, Nils Olsson, alla från Skåne, sami Medin från Kronobergs län hufwudsakligen på det skäl, att ett instituf wore af behofwet iför dra Swerige påkalladt, i synnerhet fom Ultus na ej på långt når fan emottaga alla de eler ver, fom söka platå derstädes. Anders Persson från Örebro lån och Anders Ericsson från Elfsborgs län förordade antas gandet af utskottets ketänkande. Widare woro af samma åsigt Östman och Mengel, den feds nare förklarande det han ansåge kungsgården Dalby lämpligare för erhållande af ett landtbrufg-inftitut än den af K. M. föreslagna fungås gården Alnarp. Per Erik Andersson, Nils Hansson från Skåne, Ola Månsson, Medin, Nils Andersson från Christianstads lån och Jöns Persson från Blekinge län yttrade fig widare för återremigf. Vice talmannen Anders Andersson wille ej sätta fig emot återremiss, ifall några billigare wilkor derigenom kunde winnas, men tänkte godkänna utlåtandet ifall det återkom i samma frit fom det nu befinnes. Nils Swensson från Christianstads lån ges nomgick kritiskt granskande wffottets utlåtande, och yrkade jemwäl återremiss. Widare yttrade sigj åter Per Nilsson i Espö, Östman, Ola Månsson, Anders Persson från Nerikes län och Nils Swensson i Skåne, alla i samma fyftning de förut talat. Håkan Pettersson från Blekinge och Bengt Nilsson från Kronobergs lån yrkade jemwäl återremiss. Efter votering, som utföll med 56 ja mot 32 nej, blef utlåtandet af ständet godkändt. Emot beslutet reserverade fig reprefentanterne från Skåne m. fl. Aiffilige af Erik Ers fon från Gefleborgs lån inlemnade handlingar remitterades till ftats-utffottet. — — —— Utrikes. Telegrafunderrättelser. London d. 13 April. På fpanmåäls: marknaden war både engelskt och fremman: de hwete mera efterfrågadt; prifet fast. J forn war liflig omsättning; hafre 3 a 1 sb. lägre. Petersburg d. 14 April. Jsen på Newafloden har brutit upp. Utgående frak: ter temligen flana. Rewal är ännu fpärs rad af is. London d. 14 April. Drottningen har 64T 8688

17 april 1857, sida 2

Thumbnail