erempel. Osterrike och Sardinien besinna sig således nu i samma belägenhet som Neapel och westmagterne; dock förefinnes betydlig fil: nad med afseende på de steg, som hafwa ledt till denna belägenhet. Sistl. år återkallade Frankrike och England fina gesandter från Nes apel och dä konungen af Neapel ide följde de ras erempel, sände de hans gesandter fina pass. J det föreliggande fallet har Lienersfabinettet ej blott ide sendt markisen Cantono sitt pass, utan har till och med låtit honom förstå, att han i trots af österrikiske gesandtens återfal: lande från Turin, hwarmed det afsåg att ifos lera fig från Sardinien, likwäl funde förblifwa i Wien med fin legation. Kabinettet i Turin har emellertid trott, att def wärdighet ide tillåt att mottaga detta anbud. — Enligt en korrspondent från Bråäsfel i Köln. eit., år den förut omnämnda underrättelsen, att nes apolitanska regeringen sändt Chevalier Pianelli uti en utomordentlig mission till Paris för att inleda underhandlingar om återupprättandet af den diplomatiska förbindelsen, och att en fransk gesandt famtidigt blifwit sänd till Near pel, alledeles ogrundad. Det fjerde konferensmötet i Neufdatels-frås gan egde rum i onsdags, i hwilket möte den schweitziske befullmägtigade d:r Kern war när: warande. J Paris anser man en fnar föds ning af denna fråga sannolik. Andra beräts telser förmäla wäl motsatsen, men man synes dock nu i Berlin hafwa uppgifwit en del af de fordringar, fom hi:tills warit till hinder för en öfwerenskommelse. Sålunda förmåler den 424 (Jnsändt.) Till författaren af Studentminnen m. m. Herr Prosten Ahnfelt. M k. B! ä Du har bland många obetydliga namn åf wen behagat inrymma ät mitt ett rum i dina minnen (sid. 339, 40, 41.) Men. ehuru beför fet i Karup 1839 i sällskap med t. f. Wisitator D:r Thomander må gerna bli ett ämne för din författaretalang, så hade jag dock önskat, att beråttelsen icke blifwit så wanställd, att läsaren derifrån kunde göra sig hwarjehanda oriktiga begrepp om mig såsom wärd. Första qwäls len, heter det, hade icke wärden wisat sig. — Jag will föra dig till minnes, att Bifitator med fina Assistenter antände till Karup wid midnattstiden, då man wanligtwis wäntar fig helt andra besök, och att jag fom redan gått till hwila och insomnat kunde swårligen wisa mig för de kommande gåsterna; men emellers tid hade jag fogat anstalt om logis m. m., i händelse de wäntade gästerna behagade anläns da om natten. Det war icke ett utan twenne rum och de måst högkyrkliga i hela Preftgårs den under hwälfdt tak, tillräckligt stora att ryms ma hela Consistorium, helst få spensliga figus rer fom Ahnselt och Schönbeck — med utsigt åt trädgården och med näcktergalssång utanför fönstren. J det större rummet placerades Herr Visitator i en fång och Prosten Ahnfelt i en annan med wederbörliga distanser dem emellan, samt i andra rummet Kyrkoherden Stönded. Utan twifwel har man fett herrarne alla tre uns der wida lågare tak. Man wet ju att Dr Tho: mander räknar fina anor från kojan, från en fattig moder, fom ligger begrafwen hår på Kar rups Kyrkogård, der jag jordfästat henne — Rv 18 Ad pve 42 Pt RAK härd Vas MM PN br J lers sinnesstämning mot mig oh tyckte deguts om, att han lik salig Dumbom kunde gerna tåla kritiker, når det angick någon ann, låt då förstå att om han ide fann fig mitt sällskap, kunde han aflägsna fia, hwarefter han trädde upp till Visitator i windskupan och beskärmade fig erbarmligen öfwer uppträdet, då jag efter skickades till en confrontation, fom slöts ganska hastigt med den förklaring å min sida, att fäs dant icke hörde till Visitationen. Någon annan granmprest blef ide afwisad utom Möller, fom infulterade mig och fit derföre skylla fig sjelf för dessa wälförtjenta repressalier. M—t war äfwen den ende prest, fom wid fjelfwa faffe bordet inställde fig i en gammal mångfärgad och widt utftående kamelottskappa lif en gam maldags styfkjortel. Om jag yttrat, att det war öfwerflödigt, att wisa fig i en sådan kostym få skedde det ej af missaktning för det högkyrk liga förmanskapet, utan för att undwika redi kylen — detta bör Prosten Ahnfelt wäl ursäk ta, fom nästan wäl mycket satiriserat öfwer Bi skop Fare i sin Biskopliga kostym, och dock wa den gamle Bispen i sin kåpa en Englabild e mot Möller i kamlottskappan. Hr Prosten ha säledes intet att i detta fall förebrå mig. Jac har anfallit Möllers kamlottskappa och Proster Ahnfelt Faxes Biskopskåpa. Ännu en dikt! Prosten Ahnfelt säger, a jag i min predikan om de falska profete lgifwit dugtiga sidohngg åt en trädskoma kare — detta fan jag ej annorlunda förklara ån fom hade hr Prosten tagit Öfwer-Auditen junggren, hwilfen tilftålt visitationen, för e Frädfeomakare — ett sådant yrke har har wäl ide mig wetterligen idkat, men wäl, såsor ordspräket lyder, med stora trädskor gått i oc ur folk och måhända derför af br Prosten blir wit få titulerad. Nägon annan förklaringe