Article Image
mBatrie förklarar den af Constitutionel meddelade underrättelsen, enligt hwilken spanska regeringen wägrat att emottaga merikanske ge sandten Lafragna, för ogrundad. Enligt Bas trie afsåg wägran blott den merikanske lega tionssekreteraren, hwilken wille uppträda såsom Charge deAffaires. Tidningen tillägger för öfs rigt, att spanska regeringen fast beslutat att fordra fullkomlig upprättelse af Meriko. Från Berlin skrifwes, att Österrike inledt uns derhandlingar med Frankrike angående afflus tandet af en posttraktat. Andra kammaren i Hannower har beslutat att upphäfwa borgarbewäpningen i landet. Förhandlingarne i engelska parlamentets fis sta möte föreligga nu fullständigt. Af lord Palmerstons swar på en till honom ställd förs frågan angående förhållandet till Neapel inhemz tas att brittiffa fabinettet ingalunda funnit fig tillfredsställt genom konungens af Neapel ers bjudande att wilja deportera de politiska fångarne till Sydamerika. Hwad Frankrike swarat på detta Neapels erbjudande, fade lord Pals merston, att han ide wisste, men efter hans tan: fe skulle en fådan åtgärd, att tömma fängelfer na, uppenbart blott för att åter fylla dem med andra fångar, ide funna betraktas såsom en få: dan systemförändring, att westmagterne åter kunde knyta den diplomatiska förbindelsen med Neapel. Enligt Indep. har sardiniska regeringen nu äfwen gifwit fin gesandt i Wien, markisen Cantono befallning att straxt lemna fin post och ställa de i Österrike warande sardiniska unders såter under franska gesandtskapets beskydd. Dets ta beslut kunde förutses, och efter de bemödanz den, fom kabinettet, i Turin under sednare tis den gjort för att undwika ett fredsbrott, ech hwilka bemödanden grefwe Paar till och med godkänt, skall det icke falla någon in att tadz la Sardinien derföre att det följt Ssterrikes erempel. Österrike och Sardinien befinna sig stendömena. i allmänhet wål amderråttader Berliner-forres spondenten i 7B. H., att Preussen uppgifwit att göra särskilta fordringar gällande med af: seende på upprätthållandet af de s. k. Baura geoisten i Neufchatel. Äfwen i domänfrågan skall å Preussens sida ide hafwa gjorts når gon fordran, fom fan hindra en öfvetensfoms melfe. Enligt till Paris ingångna telegrafunderråts fer från Bucharest, har österrikiske generalen Marziani med hela sin generalstab lemnat Bal: lachiets hufwudstad och begifwit sig till Giur: gewo för att derifrån återwända till Österrike. Donaufurstendömena kunna wäl således snart anses såsom utrymde. 2—— Ägurn. de GConftantinople påstår, att ett borgerligt krig utbrutit i Persien. I Kurdistan hafwa de upproriske bemägtigat fig deras gu vernör, en onkel till Schachen, och hota honom med döden, derest han icke betaler dem en bes tydlig lösepenning. Guvernörens irreguliera kavalleri, som är fullkomligt desorganiseradt, öfwerlemnar sig till röfweri. Slutligen heter det, att de truppar, fom blifwit sände mot Af: ghanistan, äfwen hafwa gjort uppror. De 350 ombord på Kanguroo inskeppade och till tscherkessiska kusten transporterade pos lackar, ungrare och ryska desertörer hafwa wid deras ankomst blifwit emottagne af en mångd höfdingar. Arriergardet af österrikiska ocduvationstrups parne i Donaufurstendömena skulle d. 27 d:s passera Siebenburgska gränsen; 16,000 man turkiska truppar stå i begrepp att inrycka i furz Danmark. Köpenhamn d. 28 Mars. K. theaterns res gertoir år bestämd sålunda: måndag Den förs ste Kjarlighed och I Starpatberne; tisdag Badet i Dievpe; onsdag Min Lykkestjernel. och Recensenten og Dyret; torsdag: Slottet i Pvitou; fredag De to Dage och La Ben: tana. — —.Å—n — 4 med ett litet trädkors på fin graf, men fif en präktigare minneswård till slut i den ertraors dinaire Sonen Johan Heurik, hwilken en mild försyn nu upplyftat på Lunds Biskopsstol, få eget i sitt flag, att. det bort få ett rum i Pros sten Ahnfelis wandringsminnen — och Du, min wärde broder! har ju bott, enligt din egen bes rättelse, i det uslaste ftudent-fyffe — således hade wål windskupan kunnat få passera utan anmärkning. De såkallade praktfulla rummen, fom likwäl aldrig funnits, woro ämnade alt wid kaffeserveringen på morgonen emottaga de förnäma högkyrkliga gåsterna. Om saken så framställes, få får den en ljusare sida; wars förutan jag ide ansåg mig böra i nedre wår: ningen inlogera få luftiga gestalter. — Widare har du begått ett plumpt misstag då du tror att, ifall Biskop Fare sjelf kommit, hade han fått ett bättre rum — nej — jag hade ej bättre till hands. — Jag tror också helt säkert, art den gamle Bispen warit belåten med den få kallade windskupan, ty sämre logis fan äfwen en Bis skop få. För bror Ahnfelt, fom gick då, fom nu på swaga fötter, måste det wara något bejwär: ligt att klifwa så högt. Om jag wisat mig i mitt eget hus utan fras ge, borde wäl detta ide anmärkas fom en fis dowördnad, få länge ingen Embetsförrättning war der för handen. Wännen Ahnfelt wisade sig nästan hela dagen utan krage med swart halsduk m. m. och D:r Thomander åtminstone på förmiddagen i nattrock fast ej i nattmössa. Häri låg således ingen anmärkningswärd mig akming. i Berättelsen om ett mindre förbindligt fått att emottaga grannpresten år likaledes wanställd och fordrar rättelse. Hela uppträdet egde rum i Trädgården wid kaffebordet på eftermiddagen och war just författaren Prosten Ahnfelt dertill egentligen wållande. Det förhöll fig neml. får lunda, att wännen Ahnfelt hörde en wagn rulla förbi och frågade mig, hwem der kom amt fid till swar Kyrtobhberden Karlftröm, hwarwid wår wän Ahnfelt berättade en anekdot om homo questionis, fom lönades af mig med en dylik. — Detta upptogs illa af Kyrkoherden Swen Möller (en homo valde stupidus) fon: wände fig mot mig och med häftig ton föres brådde mig, att jag berättade något fådant om Karlström. — Jag fom kände ganska wäl Möts sorg ssunegstämnina mat mia ack tutte pDedllt

30 mars 1857, sida 2

Thumbnail