Qqdlertiet sot orottminegutnav P9 c! eoN Te TRE ler nu, utom detta, porträtter af drottningarna af Preussen, Sachsen, Holland och Grekland, hwartill snart är att förwänta kejsarinnans af Frankrike och drottningens af Hanover protråts ser. Antalet blifwer inalles tolf. Galleriet för regentporträtter är beräknadt att upptaga 17 belfigqurss och 3 bröftbilds-portråtter. Tio af dessa porträtter äro redan i detta rum uppe stälda. Christianstad d. 18 Mars. Kronolånsmans nen Palm har til K. M:ts befh:de inrapportes rat, att den af en med rabies canina behäftad hund förl. år bitna flickan från Kåseberga d. 8 dennes insjuknat och dagen derpå aflidit. Under raseriet fick flickan blodstörtning, fom forts for tills döden inträffade. (Sk. P.) Malmö d. 21 Mars. Förliden gärdag af led härstädes en i wårt samhälle mycket aktad borgersman, Bagaremästaren O. Sjöberg i en ålder af 56 år. Den aflidne war en flärdlös och rättskaffens man; anwänd i flera fommurs nala uppdrag werkade han samwetsgrannt och redligt i de fall, fom han åtagit fig. Han hörde ej till dem, fom under påtaget sken af att Wilja reformera sitt samhälle endast drifwa intriger och utså frön till twister. Twärtom wisade han, att en redlig wilja och en heders tig karafter funna utan att göra buller af fig uträtta mycket godt. — Särskildt inom fattig: wården blir han mycket saknad, ty jemte det san noga war bekant med personer och före hållanden, wårdade han ett större distrikt med en högst owanlig omsorg och samwetsgrannhet, samt war mycket gifmild och wälgörande. Dess sa egenskaper gjorde honom allmänt aktad i det samhälle, fom beklagar hans hastiga och oför: wåntade frånfälle. (Sn.;P.) Riksdagen. — Statsuisskottets utgiftsafdelning anses ins om weckans lopp komma att afsluta behandlin: gen af fjerde hufwudtitelns så wäl ordinarie fom extra ordinarie stat. Frågan om Stod holms befäftande lärer ännu ide wara företas gen, hwaremot de af K. M:t till fortififationss behof äskade anslag i går diskuterades. Der wid har utskottet bewiljat allt hwad fom erfors pras till befästande af inloppet till Carlskrona med något öfwer 80,000 rdr rmt årligen, eller på tre är tillsammans cirka 240,000 rdr, åfs wensom till befästande af Tallholmen wid War: holm 90,000 rdr ärligen i tre år, eller tillfams mans 270,000 rdr, hwilka belopp öfwerstiga de af Kongl. Maj:t äskade. Deremot nedsattes anslaget till forisättande af Carlsborgs fäftningss byggnad från begårda 135,000 till 100,000 rdr ärligen, eller för tre år till 300,000 rdr, åfvens fom afdelningen lärer tillstyrkt, att ide bewilja ytterligare anslag till Carlstens fåftningsarbeten, och att öfwerskottet af redan dertill amvi: fade medel skall, sedan nu pågående arbeten blifwit fullbordade, till statswerket indragas. cke heller har afdelningen ansett fig kunna tills ftyrfa den begärda ersåtiningen af tillsammans 153,000 rdraärmt för af frigskollegium förffjuts na eller på detta kollegium anwisade medel till befästningsarbeten wid Slitö på Gotland. Sammanfatta ftatsoch ekonomiutskottet har, enl. AB., i enlighet med hr Lallerstedts motion, beslutat tillftyrfa rikets ständer att till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifwelse angående an: läggande af en underwattenstelegraf emellan Skåne ech Rigen. Plena d. I8 Mars. efter fader. Jorsta yuswilölttelin, lanit )1 : d och grefwe G. Lagerbjelke begärt afslag, hufs wudfiiligen på den grund, att talmansfonferensen hade, i trots af landtmarskalkens refers vation, beslutit, att till fina resp. stånd hems fälla, det dessa betänkanden skulle företagas lördagen den 21 Mars, hwadan någon inbiudning icke widare kunde medhinnas. Hr Stjernswärd, G. M., wäckte motion om, att ridderskapet och adeln måtte besluta inbjus da medftånden till gemensamma öfwerlåggnins gar, då fjerde, femte och öfrige hufwudtitlar skulle till behandling företagas. Motionen bords lades. Prestestäåndet. Enskilda utskottets lagafdels nings utlätande i anledning af wäckta frågor om våfang: och caducmedlens anwändande, famt förnyad ansökan om nådig stadfästelse å pens sionsinrättningar för ecklestastifa tjenstemäns ens for och barn föredrogs. Afdelningen har för reflagit, att uti underdånig skrifwelse få fästa K. M:is nådiga uppmärksamhet på förhållans det med ifrågåwarande medel samt underdås nigft begåra att hädanefter inflytande dylika medel må uteslutande för kyrkans och) vrefters skapets bästa warda förbehållna, äfwensom att framställa angelägenheten och behofwet deraf, att för ecklesiastife tjenstemäns enfor och barn sädana pensionsinrättningar med Det snaraste må ordnas, fom innefattas uti de afvenfionskomiteen år 1846 afgifna förslag och de färs kilda stiftens i öfwerensstämmelse dermed upps gjorda reglementen, hwarjemte K. M:ts nådiga uppmärksåmhet skulle fästas derpå, att åndamås let troligen säkrast uppnåg, om frågan angår ende de extra nådårens upphörande helt och hållet afskiljes, till dess erfarenheten hunnit bes styrka sjelfwa pensionsinrättningens nytta; mvils fen underdåniga skrifwelse blef, med smärre res vaftionsförändringar, af ständet an:agen. Borgareständet. Föredrogs lagutskottets bes tänkande nr 18, angående arfsrätt för oäkta barn. Hrr Rönnbiad, Kistner och Wetterberg begärde Återremiss, på Det att ändring må wine nas i ett stadgande tillföljd hwaraf oäkta barn stulle of fin moder inför rätta erkännas, för att winna arfsrätt. Återremiss yrkades äfwen af hrr Henschen, Stolpe, Hasselrot och Bodell, emedan man deis hyste betänkligheter wid att bewilja sjelfwa förslaget, dels trodde, att om oäfta barn funde medgifwas rätt att ärfwa fin moder, det äfwen borde ha rått att taga arf Hr Stolpe wille heldre förorda en utwidgad testamentsrätt i afseende på oäkta barn. Betänkandet återremitterades. Lag-utskottets betänkande nr 19, angående förändring af gållande föreskrifter om lagfart af fast egendom; nr 20, rörande ett föreslaget stadgande om att, wid arfskiste mellan syskon, asseende borde göras å werkställd uppfostran och uppnådd ålder; samt nr 21, om ändringar i erpropriations-lagen, biföllos. Wid föredragning af Ekonomi utskottets bes tänkande nr 60, angående tillägg till 28 5 i e. instruktionen för justerare af mått, mål och wigt, yrkades först återremiss af hrr Thome och Rönnblad. Talmannen upplyste, att betånfans det af tre ftånd redan bifallils. Hr Muren ansåg föga fara för bedrägeri ligga. deri, att man tillåte fiskare, hädanefter som hittills, att justera och fröna fina kärl sjelfwa; önskade att betänfandet mätte läggas till handlingarne med ogillande af utskottets åtgärd. Häri instämde hr Wallenberg. Hrr. Embring, Bodell, Rydin och Gahn yrkade bifall till betänkandet. Ör Rinman önskade, att ståndet wille wid ute skottets anförande låta bero. Hr Stolpe begår: de proposition om motionens antagande, till hwiltet yrkande hrr Muren, Thomee och Rönne blad öfwergingo., Betänkandet bifölls med 32 röster mot 26. — Åtskilliga betänkanden af Statds och Bewillnings-utffotten. bordlades ånvo. Ridderskapet och Adelns beslut, att bestämma Oktober 1859 till dagen för nästa riksdags öpps nande. Bondeståndet. Wid skedd föredragning gods kändes erpeditiong-utffottetå förslag till unders dåniga skrifwelsen nr 35, angående upphörans de af det från rotehållarne eller soldaterne wid indelta infanterict utgående bidrag till soldatbetlädnadens anskaffande och underhålls I nr 36, i anledning af K M:ts nådiga pros position i fråga om beräkningsgrunden för. I salpeterhjelpens utgörande inom en del a Södermanlands lån; nr 37, angående föräns I dring i fåttet för utgörande af de under ordis narie räntan inbegripne boskapspenningar; nr I 38, angående inskränkning i den tid, för wil : fen mantalspenningar erläggas; nr 39, i ans ledning af K. M:ts nådiga proposition om råts tighet för swensk man att i twå eller flere inris kes städer samtidigt drifwa handel; nr 40, om ändring i 3 i å kap. handelsbalken; nr 41, angående ytterligare anslag för statens agrono: mer; och nr 42, i fråga dels om undersöknins angående biskoparnes Ilönesinfomfter, och del om biskops-prebendenas förseende med särskilda kyrkoherdar m. m. En af Nils Andersson från Skåne ingifwen skrifwelse, utgörande bilaga till en af honom förut wäckt motion, remitterades till ftars-uts kottet. Utrikes. i Telegrvaf-underrvättelfer. 1. Hamburg d. 20 Mars. Den dauskan cirkulärnoten af d. 20 Febr. till gefandtffaz ÅA perne i Stockholm, Londou, Petersburg och N Paris uttalar fig alldeles bestämt met fan dinaviska unionsideer. Regeringen erkänner rdr blott monarkiens integritet i den närwas rande territoriala sammansättningen. Det I hänwisas till protokollerne och noterne d. 2 och 23 Aug. 1850, 8 Maj 1832 och Ht I Juli 1853. i — J Abchasim hafwa tidserkesfernve tills fogat ryssarne ett nederlag. — Lord Clarendon bar förklarat, att ins genting war regeringen bekant om brittiska krigsskepvs angrepp på Nangasaki, hwaromm holländska tidningar hafwa berättat. — Monuitenr de Ia Flotte påstär, att Hongkong genom Seymours förfwarss: werk är temligen betäckt mot ett anfall af chineserne. Fransmänuen hafwa till amis: ralen öfwerlåtit en del marinsoldater. London d. 20 Mars. På spanmälsmarknaden war sinnesstämniungen för engelskt! hwete flan fill oforändradt pris; fremmande hwete något lägre. Korn I sh och bhafe re 1 sh. lägre. — Spanmälsmarknaden i Amsterdam oförändrad. Danske gesandten, hr v. Bälow, har från Wien återwändt till Berlin, Bäde tyfka tids ningar och Indep. wilja weta, att afsigten med hans mission ide wunnits och att det nu skall öfwerlemnas åt förbundsdagen att före: taga widare åtgärder i fonfliften med Dam mark. Samtidigt härmed påstår Indep. sig med säkerhet weta, att Frankrike kraftigt skal understödja Danmark i denna sak, och antyde såsom sannolikt, att Ryssland häri fall följ Frankrikes exempel, och man kan wäl antage att äfwen Englands sinnesstämning i detta af feende år gynfam för Danmark. Krån Nordamerika förmäles, att flera med