de tre personer, hwilka, wid nyligen i DS: carshamn anstäldt wal, erhållit högsta antalet röster till tådmansbefattningarne derstädes, har K. M:t, då berörde stadgande endast har affes ende å de tjenster, hwilka landshöfdinge eger tillsätta men ide å sådana, hwilkas besättande beror på wal af städer eller komuner, den 10 sistlidne månad förklarat hinder af berörde ftads : gande i instruktionen ej möta för landshöfdins geembetet, att å ifrågawarande rådmanstjenster utförda fullmakter för de dertill walde personer. (Barom.) Carlskrona d. 24 Febr. K. Mit har bes fallt, att nedannämnde fartyg skola utrustas wid Carlskrona station, nemligen: Skrufslinies skeppet Stockholm, skonerten Activ och korvetten Jarramas, för att wid de tider, som framdeles bestämmas, utgå på exercisexpedition, skeppet och skonerten på 23 månader och korvetten med Lal. frigssafademiens sjökadetter på I månar der; ffrufslinieffeppet Carl XIV Johan, för att amvändag fåfom fasfernoch exercisskepp å Carlskrona redd, jemte ett mindre fartyg, ber styckadt med mörsare eller bombkanoner; briggen Snappopp till excercis för skeppsgossar; forvets ten Najaden, för att emot slutet af nåjtfoms mande Sept. afgå på 10 månaders expedition, samt ångkorvetterna Orädd och Thor, för att, i händelse af behof, kunna utsändas till sjös. (Bl. P.) Westerwik d. 25 Febr. Den milda wår: lika wäderlek, fom nu warat snart 14 dagar och ännu fortfar, ger anledning hoppas att den strånga winterns wälde är slut åtminstone på allwar. Den förnumstige skärgårdsbon lärer doc spå ännu mycket snö och rusk, men derefs ter hastig och wacker wår. (N. C. L. T.) ennd d. 28 Febr. J slutet af Januari mås nad erhöll en wiss possessionat, boende omfring 3:ne mil från staden, ett bref med Lunds pofts stämpel och innehållande 2000 rdr, hwilka pens ningar för tolf år tillbaka på okändt sätt bort: tommit från hans nyligen aflidne fader. En betjent bade då blifvit misstänkt och derföre is hjälskjutit fig. Det här omnämnda brefwet är strifwet med förwänd stil och innehåller unge får följande: Jag är nu i tillfälle att åters betala de penningar fom jag för 12 år fedan på obehörigt fått åtkommit från Tit. fader. (F. T.) gandskrona d. 28 Febr. Portugisiska briggen Carlota, fom för några månader fedan af några fiskare från Mölle läge blifwit på: träffad i redlöft tillstånd i Kattegat och införd i härwarande hamn, försåldes genom auktion i går till en sjöapten Andersen från Danmark för 11,000 rdr bko. J köpet ingick likwäl oms fring 3700 ekstäfwer, som lära finnas i flaft: rummet. För öfrigt war det egentligen fjelfs wa skräfwet fom uppgick till denna ide obetyds liga fumma. Det fall bli ganffa intresfant att erfara huruwida det fan lyckas köparen att så fattyget från den mindre fördelaktiga plats, det nu innehar. Affären anses i allmänhet wara god. (Korr.) — — Riksdagen. Plena d. 25 Febr. ND -. ML OM Es Meles ab? ULriräkenskaper afskrifwas, — bifölls utan dISUuS: ion. Bantosutffottets utlåtande n:r 15, rörande wäckta förslag om wissa förändrade föreffrifs ter, angående silfwerutmyntningen, bankens fed lar m. m., föredrogs punktwis. Med anledning af första punkten, fom af: styrkte rikssens slånders bifall till motioner i ämnet af grefwe D. Frölich, grefwe S. Lewenz haupt och hr Wallenberg, uppträdde grefwe Frölich, hrr Nordeufelt, Bjornstjerna m. fl., hwarefter första punkten slutligen bifölls. Betänkandets andra punkt, afstyrkande bifall til hr Ehrenhoffs motion om förändring af texten å de nya sedlarne, återremitterades, fe: dan her G. H. Chrendorff och C. Printzenskjöld påyrkat det samma. Wid betänkandets ådje punkt, med afftyrfans de af riksens ständers bifall å frih. F. W. Berds medens motion, att den minsta fedelvar lör, fom banken skulle utgifwa, må bestämmas till fem riksdaler riksmynt, — uppträdde grefs we Lagerbjelke och yrkade återremiss. Friherre Stjernstedt instämde häruti, hwarefter äfwen tredje punkten blef återremitterad. Med anledning af sammansatta ftatåoch efonomi-utffotteng utlåtande n:r 4, med afftyrs kande af wäckta motioner om ordnandet af pen: fiongewåfendet, uppträdde flera talare för och emot, hwarefter betänkandet återremitterades. Samma uiskotts utlåtande n:r 6, med afftyrs fande af bifall å wäckt motion om penninges depositioners införande i stället för nu brukliga kautioner för wissa tjenster och arrenden, — bis fölls utan diskussion. Presteståndet. Sammanfatta ftatsoch ec fonomi-utffottens utlåtande nr 9, afstyrkande hr W. F. Dalmans motion om nedsättande af en komite för revision af nuwarande penfiong-anz staltet för rikets embet8och tjenstemän återres mitterades, uppå yrkande af professor Carls: fon, doktor Gumelius, biskop Thomander, dofs tor Sonden samt prosessor Selander, hur wudsakligen i den syftning, att en underdånig skrifwelse skulle till K. M. aflåtas om nedfät: tandet af en komite för det ändamål motionåz ren åfyftat. Lag-utffottets utlåtande nr 11, fom med ans ledning af Erik Christenssons motion tillstyrfer den förklaring af det i 16 kap. 1 ärfda-bals fen, sådant detta lagrum lyder i kongl. förord ningen den 27 April 1810, förekommande ftads gande, att testamente bör bewittnas af må gode mäån ide innefattar någon, med afseende å bewisning om testamente, gjord inskränkning i lagens allmänna bud att qwinna må ej mins dre ån man wittne bära, återremitterades. — Wid samma utskotts utlåtande nr 12 i anledz ning af wäckta förslag till dels upphäfwande eller inskränkning af bördserätten, dels oc uppe hörande af nabos och fråljesrättöegares (08: ningsrätt uppträdde flera talare, hwarefter bes tänkandet återremitterades. Borgareståndet. Stats-samt ekonomi:-utskottets utlåtande nr 4, afstyrkande wäckta för: slag om ordnandet af penfiongswåfendet, för: anledde en diskussion, under hwilken hrr Eks holm, Wallenberg, Hasselrot, Gråå, Palander, Rudling m.fl. yrkade återremiss, på det utffots tet måtte få tillfälle att grundligare och full: ständigare behandla och utreda denna fråga, i afseende å hwilken, om ock stora swårigheter skulle möta, dock någon åtgärd borde widtagas. Framställande de snart sagdt oöfwerwinneliga swårigheter, fom det föreslagna ordnandet, af pensionswäsendet skulle föranleda, alade hrr Stol: pe, Nygren, Bodell, Hesselgren och Rydin för bifall. Wid anställd votering bifölls äfwen betänkandet med 31 röster mot 29. Samma uiskotts utlåtande nr 5, fom afstyrker wäckt motion om ändring angående arrendators och hang löftesmäns anfwarighet för skillnad i Örrendesnmma då indraaet eller annat boftållds ter alt, MED asseennde a dbewitislung om MERA mente, qwinna må ej mindre än man wittne bära, godkändes. Hr Rönblad ansåg denna lagförklaring icke behöflig då, efter tal. förmenande, lagen förut war fullt tydlig; yrkade afslag. Deremot tas I lade för bifall hrr Hasselrot, Henschen, Wet terberg, Thome, Stolpe och Uppling; den ofåkerhet i rättsförhållanden och olikhet i lagskip: ningen, fom hittills existerat, gjorde nemligen denna bestämning nödig. Bondeståndet Lag-utskottets betänkande n:r 11, i anledning af wäckt motion, angående för: klaring af 16 kapitlet 1 ärfda-balfen, Mvilfen af utskottet tillstyrkts, blef af ståndet gods kändt. ö i Wid föredragning af lagsautffottets betänkande n:r 12, i anledning af wäckta förslag till dels upphåfwande efter inskränkning af bördsrätten, dels annan förändring af lagarne angående börd, dels oc upphörande af nabos och frålfes rätts-egares lösningsrätt, uppstod diskussion, derunder återremiss yrkades af Samuel Odman, med hwilken flere talare förenade fig, för att erhålla större affeende å hang yrkande om upp häfwande af frälferåttssegareg rätt att lösa ffattejorden, då den säljes utom börd. Häruti instämde Johan Presson från Upfaz la Tån, Mengel, Nils Larsson och David An: dersson m. fl. Nils Hansson från Skåne yrkade äfwen år terremiss. ö Bifall till betänkandet i fin helhet förordas des af Nils Swensson från Skåne, Nils Swensson från Småland, Lagergren från Gott land, Medin, Olof Larsson från IWefternorrz lands lån, Efarim Larsson, Lekberg, Lif Lars Olsson m. fl. För bifall i öfrigt, men med återremiss af utskottets yttrande angående Odmans motion, talade Eric Ersson från Gefleborgs lån, med hwilken förenade fig, Sahlström, Östman, Ane ders Persson från Örebro lån, Jonas Anders: son, Peter Jönsson, Mengel, David Andersson, Ola Månsson, Bergström, Anders Ericsson från Södermanland, Per Nilsson i Espö, Nils Swensson, från Blekinge m. fl. Efter slutad diskussion bifölls utskottets förs flag till författning, hwaremot utskottets ytts rande om Ödmans motion återremitterades. Lag-utskottets betänkande n:r 13, i anledning af wäckta motioner om förändring af lagitiftningen, angående dels teftementå-råtten, dels och gåfwa af fast egendom förersakade äjwen did: fussion, derwid Ola Månsson yrkade afslag, es når utskottet uti detta betänkande med ena han: den återtagit hwad det uti det föregående med andra handen gifwit. Bäckström yrkade i ett skriftligt anförande NEG terremiss af betånkandet. Widare yttrade sig för afslag v. talmannen Anders Andersson, Glad och Nils Andersson från Skåne, m. fl. För återremiss talade Daniel Danielsson, Mengel, Anders Persson från Örebro län, Nils Swensson från Skåne, Bjerkander. Anders Cs ricson från Elfsborgs län, Medin m. fl. Östman och Eric Ersson från Gefleborgs lån förfwarade utskottets tillgörande, och förorda: de bifall till betänkandet. J samma anda talade Per Nilsson från Es spö, Lekberg, Per Erik Andersson m. l. Öla Månsson förklarade sig, då han under diskussionens lopp hört de flesta talare yrka år terremiss, wilja afstå från sttt yrkande om af slag och medgifwa densamma. Nils Larsfon framställde fördelen af att biz falla utskottets betänkande. Sedan åtskillige nu nämnde talare ytterligas re utwecklat fina åsigter blef, efter slutad diss tussion, betänkandet till utskottet återremitteradt, efter anställd votering, som utföll med 29 ja mot 70 nej.