7Walenobittgalt täv 9. 2. 6 följande: att, då komiterade i sitt förslag till tulltaxa upptagit en låg införselstull för beck, beckolja, tjära och tjärbärma, K. M:t ansett tullfri införsel af dessa waror böra medgifwas; att tullsatserna å garn, såsom ett wäsendtligt material för inhemska wäfwerier, blifwit ned satta under komiterades förslag, nemligen för färgadt bomullsgarn från 25 till 20 öre, för ofärgadt famels och ullgarn från 25 till 15 oh för dylikt garn, färgadt, från 32 till 20 öre skålpundet; att införselstullen på gryn år af fomiterade antagen till 5, men af K. M:t till 4 öre, likaledes per f; att tullen per cemtner på oberedda hudar och skinn är för torra, os faltade och obestrukna föreslagen af komiterade till 4 rdr, of K. M:t till 2 ror 50 öre, för fal: tade eller bestrukna af komiterade till 3 och af . Met till 2 rdr samt för wåtsaltade och anz dra flag, af fomiterade till 2 rdr, men af K. Met till blott 1 rdr 25 öre; att De tullfatfer, fom komiterade föreslagit för införsel af tad jern, stångjern och åtskilliga andra former af jern, äfwensom för ssäl, blifwit af K. Mitute bytta mot tullfrihet; att K. M:t ansett inför: selstull på saltpeter böra, under wissa förbehåll, upphöra från 1859 ärs början och krut från famma tid tillätas till införfel mot 5 öre tull för Å; att införselstullen på stearin och ljus blifwit af K. Mit nedsatt, i allmänhet till hälften af hwad komiterade föreslagit; att, dä komiterade ansett oraffineradt koksalt böra dras ga en införfelstull af 20 och bergfalt af 125: re centnern, K. M:t deremot funnit dessa nöds wändighets-artiftar förtjena tullfrihet, men att införselstullen å kaffe och cacao år af K. M:t antagen till 10 öre i stället för 9, fom fomites rade föreslagit, oh å tobaksstjelf, likasom å tor baksblad, till 20 öre, eller 6 utöfwer fontiteraz des förslag, vr FB, oh få widare. De föreflagna förhöjningarne utöfwer fomi: terades tullsatser, synnerligast på artiklarne fat: fe och tobaksstjelk, fom i ftor myckenhet införas i landet, bilda en få stark motwigt emot de för reslagna eftergifterna i tull på en mängd nöds wändighetswaror, att den af det hela uppfoms mande minskning i tullinkomst, beräfnad på grund af ins och ulförseln år 1854, ide ffulle med större summa, ån 42,600 rdraärmt, Unders stiga hwad komiterade i detta hänseende falfu: lerat. — D. 16 Febr. Umämnde d. 13 d:s: til öfwerstelöjtnant och förste major wid Lifgardet till häst, kammarherren, andre majoren wid res gementet m. m. T. Oxehufwud, samt till öfs werstelöjtnant och förste major wid Lifregemens tets Dragonkår, ryttmästaren wid kåren grefwe C. R. Gyldenstolpe; — d. 6 d:s: mid Toros grafiska kåren, till kapten, löjtnanten A. Ståls hammar; wid Swea Lifgarde, till major iregementet, kaptenen J. A. Kamzow, till kapten, löjtnanten R. M. C. C. Björnstjerna, till löjt: nant underlöjtnanten frih. I. I. Liljencrantz; i Artilleriet, till öfwerstelöjtnanter, majoren wid Götha Artillerisregemente, tygmästaren i Gös theborg m. m. Å. O. Treffenberg och majoren wid Wendes Artillerisregenmente, tygmåftaren i Christianstad m. m. A. R. Aschling; wid Swea Artilleri-vegemente, till major kaptenen C. H. Hägerslycht, till kaptener i regementet, generals siabsofficern, löjtnanten N. F. Staaff och öjt nanten O. F. B. Byström. — Under befök i en wid Stadssmedjegatan belägen salubod Har förte öfwersten och förste majoren wid tonungens andra lifgarde m. m. hr C. J. Nauckhoff i dag på middagen träfs fats af blodslag och ögonblickligen aflidit. — Stacsulskottet beslöt, wid fortsatt diffuss sion i Lördags öfwer det s. k. inkomstbetänkandet, att till afdelningen återremittera den del deraf fom afstyrker upphörandet af den nu till indelta favalleriet utgående fourrage-afgiften, hwilken år upptagen till 30,000 rdr riksmynt. HANNA hart o AmIo Ar år 1794 till en anförwant i Söderkopeng, der han åtnjöt skoleunderwisning; återwånde till Malmö år 1800, blef samma år placerad i en handelsskola i Götheborg, återkom till Malmö 1801 ; tog Studentexamen i Lund den 12 Maj 1802; reste i April 1803 till Hamburg der palts erhölls på ett större handelskontor; Deriz från i Sept. 1804 till Bordeaur i Frankrike på handelskontor, återrwände i Juli 1806 till Malz mö; Borgare den 28 Nowember 1807; ingick den 19 Nowember 1809 åktenskap med efterlefwande enkan Anna Maria Ulrika Cronsiö, dotter af Lagman Cronsiö i Skanör; inwald till Icdas mot i Hamndirektionen i Mars 1815, samma år Stadens Åldstes Förman; war Malmö stads Fullmäktig wid 1817 och 1818 årens riksdag; blef Ordförande i Hamndirektionen i Febr. 1827; Stiftare af och Siyresman för Josefina Slojds skola i Juni 1827; Umämnd Riddare af Kongl. Mafa-Orden den 29 Sept. 1837, och af Kongl. RordftjernesOrden den 6 Febr. 1843; derjemte hade han utom hår ofwannämnde en mängd andra offentliga uppdrag, och war ledamot i många fällskap och inrättningar; hade han i sitt åftenffap 3:ne barn, twenne söner och en dotter, hwaraf en son lefwer. Malmö samhälle har i den aflidne förlorat en af sina mest werksamma, mest redbara och nitiska medborgare. Sedan han genom arbete och lyckliga tidsförhällanden bragt sig upp till efonomiskt wälständ, började han tidigt att egna fin arbetskraft och fina bemödanden at Malmö stads kommunala inrätmingar och det dröjde icke länge innan snart nog hela hans werfsamhet blef till största delen wänd åt detta mål. Bland de många företag, offrade sig med hela fraften af sin wanliga energi, war Malmö hamnanläggning det största, det mest omfattande. J denna månad hade han i jemt 30 år warit ordförande i direktionen för den samma, och det nu så storartade arbetet, med dess rika frukter af rörelse och wälmåga, står som den wackraste, den mest talande minneds wård öfwer hwad han welat och werkat. Jos sefinas Slöjdeskola för flickor ur arbetsklassen war en institution till hwilken han för jemt 30 år sedan war itiftare och för hwilken han fer dan under denna långa tid war styresman. Äfwen ät denna nyttiga inrättning egnade han den mest omsorgsfulla omwärdnad. För de fattiga, ofta wärnlösa barnen, war han ett stöd, han lärde dem att i arbetfamhet och ords ningssinne hafwa äfwen armodets barn en fåls la till jordisk framgång, och han följde de uns ga både inom och utom skolan med en faders kärlek och en faders alvar. Derjemte war han en werksam ledamot i de flesta för staden gagneliga sällskap och inrättningar och man fan gerna säga att under de sista 30 ären har det ide funnits något för samhället nyttigt fö retag, i hwilket ide man funnit hang namn, hans frikostighet och hans lifliga deltagande. Den aflidne war en man af allwarliga grundsatser, redlig wilja och en owanlig energi. 2 Sträng emot fig sjelf i uppfyllandet af de pligter han ansäg sig böra fullgöra, fordrade han också att enhwar skulle noggrant och punfts (igt uträtta fina åligganden. För ingen mot gång ryggade han tillbaka; Det låg i hans nar tur att gå framåt, och ingen möda, ingen upps offring war honom för stor, når det gållde att utföra något godt och nytigt. Behöfdes uns derftöd för ett gagneligt företag, få war han all: tid den förste som räckte dertill en frikostig hand och han lade dertill sina bästa krafter, för att bringa företaget till fullbordan. Han uttalade alltid öppet fir öfwertygelse och han låt inga hinder stå sig i wägen när han kände fig af pligten manad, att såga ut hwad han ansåg för rätt. Han hade ett lifligt lynne, fom lätt öfwergick till häftighet, men wi må aldrig glöm: ma alt i afsigternas redlighet, i den lefwande rättskänslan tändes den rena eld som gaf utz åt hwilfa han 1I142 2 — — mado mal, haullv 8 det allwar som låg i hans karakter war han derjemte en man af finhet och belefwenhet, och ålderdomen, fom strödde silfwer i hans locar, förhöjde det wärdig a, det wördnadsbjudande i hans personlighet. BR Så lefde och werkade han hår i många är en kraftfull, en nitisk och redlig man, ett föres döme i medborgerliga dygder. — Men dagen är aldrig så läng, att icke dess afton ju ran dag. — För twå år sedan wisade fig de förs sta spåren af den plågfamma fjufdom, fom så småningom böjde hans krafter och slutligen bröt hans lif. Förliden gårdag, då awällen drog sin slöja öfwer jorden, blef det skumt för den gamles ögon, men för hans ande uppgick en dag af ljus och ewig klarhet. — Kongl. styrelsen öfwer fängelser och ars betsinrätmingar i riket har d. 9 d:s tillförords nat s. m. adj. S. P. Ahlström, att från d. 1 nästk. Maj under ett år beftrida flottåpaftoråz tjensten wid ftraffe. och arbetsfängelset i Mals mö. (Sn. P.) Riksdagen. Plena d. 14 Febr. Följande Kongl. Maj:ts nådiga propositioner öfwerlemnades till riksstånden: i. Om förändringar i lagstiftningen angår ende tull ob andra dermed förenade afgifter; 2. Med förslag till swar för förfalskning och bedrägeri; 3. Om indragning till kronan af den råntes wed, fom är anslagen för Wisby s. k. fronor falkugn i Goulands län, för till kalkugnens egare; och 4. angående den s. f. furhussafgiften. Ridd. och Adeln. Sammanfatta Lag och Etonomi-ulskot: ens betänkande ne 1, med förslag om wissa ändringar i nu gållande stadganden om utskrifningssättet och inrättningen af allmåns : na bewäringsmanskapet, — — bifölls. Sammanfatta Statåoch Efonomi-utffottens I utlåtande nr 2, med anledning af wäckt motion om utfärdande af nytt refesreglemente, nr 3, om lönesförmåner för långnotarierne, samt Cs fonomi-utffottets betänkande nr 31, i anledning af wäckt fråga om kronofogde-tjensternas indrags ning; nr 32, anledning ar wäckt motion till beredande af ersättning åt boställhafware för fofts nad, nedlagd å boställens grunddifning; och nr 34, med anledning af wådra motioner om en lagsamlings utarbetande på allmän bekostnad biföllos utan all diffusion. Presteståndet. Utan diskussion godkändes Gfonomi-utffortetg utlåtande nr 31, om fronos fogdetjensternas indragning; nt 32, om erfåtts ning åt boftållå-innehafware för nedlagde foftz nader å dikens anläggning wid boställsjord; nr 33, om inskränkning i antalet af edgångar, fom ej af domstol åläggas och nr 34, om en lagsamlings utarbetande på allmän bekostnad samt sammansatta Statåoch Gfonomi-utffotretå uts lätanden ur 2, om ändring i resereglementet för ätskillige deri upptagne klasser; nr 3, angående löneförmåner för sänsnotarierne, biföllos, efter någon öfwerläggning wid sednaste ullåtandet, i följd af professor Carlssons yrkande om år serremiss i den mening att få frågan hwilande intill dess det af Statssutskottet blifwit afgjordt huruwida länsnotarierne, som hittills warit at anse säsom enskilda biträden åt landssekreterar ne och af desse derför aflönats med en god iycklig andel i deras sportelinkomster, nu blif wit uppförde å stat med bestämda löneförmå ner. J samma syfte yttrade fig lektor Sonder Borgareståndet. Cfonomi-utffottets betän tande ur 39, fom afstyrker. wäckt motion or fastställelse af fronotiondefättning för Upsal län godkändes; — samma utskotts betänkand ne 41, om tillstorkta ändringar i fongl. stadga d. 13 April 1808, angående jagt och djurfän omr fanaf fmasrelsen d. 24 Oktober 185 författning angående an? och om ersättning dere :