Helsingborg. — Ett par dagars blidwåder har i det nårs maste gjort slut på slädföret. Wi hafwa nu Åter klar luft med lindrig frost. — Passagen fwer Sundet år ofta mycket beswärlig i ans eende till den mångd ig, fom stundom samlar g der. Wid Köpenhamn ligger faft is ut till atteriet Trefronor; men på östra sidan om etta batteri år öppet watten. — Aj Nytt Kabinettss Bibliothek har 28:e äftet hitkommit, innehållande slutet af romas en Behr Brahe den Yngre och fortsättning f Drottning Lowisa Ulrikas Hof.7 — General-tullftyrelfen har under d. 4 d:s tnåmt och förordnat till tullförwaltare i Ac hus, kustchefen, t. f. tullförwaltaren, kaptenen R. E. Hedenstjerna. — Givil: och agricultur ingeniören premiers öjtnanten och riddaren hr C. E. F. v. Heers oth är under d. 28 Jan. utnämnd till lång: gronom för Christianstads lån. — Från Stockholm telegraferas d. 6 dennes: osttidningen wederlängger Aftonbladets uppgift, tt öfwerste Ericson sökt afsked från chefskapet ör statens jernwägsbyggnader. Engelholm d. 3 Febr. Den sista snön, som ommit, har fallit mycket jemnt och slädföret, hwilket flitigt begagnas både för nöje och nyts ta, år nu utmärkt bra samt sträcker fig troligen nda upp till Haparanda. Kölden år äfwen uglindrig, få att wi skulle önska of sådan winter och waägelag åtminstone till månadens slut. Flere slädpartier hafwa af allmogen på landet, fi dessa dagar också blifwit arrangerade samt ssutförde ganska högtidligt oh med iakttagande usaf den ordning, fom ett borgerligt samhälle eg mar och anstår. — Det är ett werkligt nöje att hase huru det fjerde ståndet, hwilket för ett par sekler tillbaka offentligen bränmärktes med episetet: wanbördingar och äfwen fåfom sådane ide sällan behandlades, i wåra dagar wet att Abegagna fin emancipation äfwen till ett offyldigt nöje och fom besitter både förmåga och ins ssgt att skaffa fig ekonomisk beqwämlighet, en frukt af sina mödor och en triumf deröfwer, att de gamla bojorna, som fordom fjettrade hwarje tankens fria utweckling hos det hvars ta barnet F), numera civilisationens århun: mtd drade, deri wi nu befinna of, förrostats och ssprungit sönder. Stockholm d. I Febr. Till fonftitutionsned utskottet inkom i går en motion om lika rang wäför alla statsrådets medlemmar, få att föres u skriften i Reg.-F:s 34. att: Statsminiftrarne sinnehafwa rikets högsta mwärdighet och ftatsråden den nårmafte derintill skulle förändras ders Lilll att: Statsräden innehafwa rikets högsta mwärdigbet. i ) Drottning Christinas uttryck i swenska Rådet 1650. — J det norska Aftenbladet omtalas ett rykte, att åtskilliga norska trupper skola deltaga i ett lustläger, som under sommarens lopp skulle föranstaltas wid Stockholm. Bland de corpser, fom skulle wara bestämda till att med anleds ning häraf afgå till Swerige, nämnas första brigadens österdalska jägaresceorpå och andra brigadens nummedalska muffetörseorps. — D. 5 Febr. Öfwerste Ericsson lärer i går till civildepartementet inlemnat ansökning om afsked från fin befattning som chef för ftas tens jernwägsbyggnader samt ämnar i morgon från hufwudstaden afresa. Denna nybet ffal säkert med stor ledsnad förnimmas af en hwar, fom förstär att tillfullo uppskatta öfwerste Es ricsons utmärkta förmåga som irgeniör och les dare af stora arbeten. — Efter i går utfärdad nådig kallelse hölls i dag, fl. 1 e. m., plenum plenorum i riföfas len å Stockholms Slott, hwarwid KH. er. juftis tiesftatåminiftern hr Gänther å konungens wågnar upplåfte Kongl. Maj:ts swar till Rikets Ständer i anledning af åtskilliga wid innemwar rande riksdag antagna grundlagsförändringar, hwilka af Kongl. Maj:t blifvit sanctionerade. — Konstitutionsutskottet har, berättar AB., utan votering beslutat anmärkning emot ftatå: rådet med anledning af den åt KöpingsQultz bolaget medgifna tillåtelsen att, då en fjerdedel af jernwägen kunde anses fullbordad, få lyfta 50,000 rdr af de statskontoret af nämnde bos lag såsom säkerhet deponerade 200,000 rdr bko. J oktrojen war endast medgifwet att, när hålf: ten af jernwägen more fullbordad, halfwa fums man skulle få lyftas. Riksdagen. Lagutskottet har efter derom wäckt motion tilstyrkt det måtte Rikets Ständer besluta en författning hwarigenom förklaras att det i 16 kap. 18 ärfdabalken, sådant detta lagrum lyder i Kongl. förordningen den 27 April 1810, före kommande stadgande att testamente bör bewitts nas af två gode mån, ide innefattar någon med afseende å bewisning om testamente gjord inskränkning i lagens allmänna bud att qwinna må ej mindre ån man wittne båra. Ekonomiutskottet har tillstyrkt att Rikets Stäns der måtte ingå till K. M:t med anhållan att lämpliga föreskrifter må meddelas för beredans de af religionåoch sedlighetswård ät den pers senal, som anwändes wid de arbeten af större omfång, hwilka utföras antingen af staten eller af enskilda bolag med bidrag af statsmedel. Frågan om räntans frigifwande kan anses förfallen denna riksdag sedan Presteståndet i dag lifasom förut Bondeståndet antagit fame mansatta Bantoz och Lagutskottets afstyrkande utlåtande i denna fråga. Plena d. 4 Febr. Ridderskapet och Adeln. Föredrogs fame mansatta banfos och lag-utffotteng betänkande ur 1, med tillstyrkande af afslag å wäckta mor tioner om förändring af lagens stadgande om ränta. Af de-talare, fom yttrade fig på förs middagen, yrkade hr D. G. Bildt, hr S. Spars re, grefwe E. Sparre, grefwe D. rölich, frih. Sprengtporten, grefwe G. F. Liljencrantz, hr hr N. S. von Koch, hr J. A. Gripenstedt och hr O. I Fåbreusds betånfanders återremitterans de, hwaremot hr R. T. Cederschiöld, hr R. Tornerhjelm, och frih. A. P. C. von Saltza önskade bifall till betänkandet. Som tiden war långt framskriden, sedan desse herrar Hade ytts rat fig, och då 8 talare ytterligare hade an: mält fig, åtskiljdes ståndet för att åter fammans träda kl. 6 på aftonen. Presteståndet. Sammanfatta banfoz oh lag-utffotteng betänkande nr 1 i anledning af wäckta motioner om förändring af lagens ftads gande angående ränta, har under hela förmide dagen utgjort föremål för ståndets öfwerlägg: ning. — Efter en lång öfwerläggning och efz ter anställd votering bifölls betänkandet med 28 ja mot 22 nej. Borgareståndet. Lagutskottets betänkande nr 8, med förslag till ändring i 1 kap. 4 I giftermålsbalken och nr I i fråga om ändring af 15 kap. 4 S diskuterades, hwarefter det för: ra betänkandet godkändes och det sednare afslogs. Wid behandling af Laguskottets betänkande nr 10, om tillägg till 1 kap. 1258 Råttegångss balken och 9 kap. 5 SUtsökningsbalken, bifölls betänkandet. ö Efonomisutffottet8 betänkande nr 21, angåens de ändring i gållande resereglemente, framfals lade en längre diskussion, hwarunder återremiss yrkades af hir Thome, Lallerstedt, Henschen, Hasselrot, Ödmansson och Bodell. Såsom hufwudsakliga skäl anfördes den ojemna före delningen af refefoftnadsserfättningen emellan de olika klasserna, fom reglementet upptager, samt de skandaler, hwartill rättigheten att bes gagna ångbåt i stället för skjuts föranledt. För öfrigt wille man att resande i tjensteärenden skulle tilläggas tillräckligt dagtraktamente, men antalet hästar minskas. För bifall till betåns kandet talade hrr Nygren och Stolpe, DBetåns kandet återremitterades. Samma utskotts betänkanden nr 22, 23, 24, 25, 26, 27 och 28 godkändes. Bondeståndet. Ekonomiutsk:s bet, nr 21, i ans ledning af wäckt motion, om ändring i 1851 års resereglemente, återremitterades. Bjerkander an: märfte, att denna fråga förewar redan wid för: ra riksdagen, men förföll, emedan författnins gen få nyss war utkommen; han anfåg frågan wara alltför lösligt behandlad och föreslog neds sättning i hästantalet. Nils Hansson från Stå: ne tyckte det wara orimligt, att embetsmän ffola få godtgörelse för flera hästar, än de för resa behöfwa. Nils Swensson från samma län anmälde, att på utskotets afdelning motios nen bifallits med 3 rösters pluralitet, men i utskottets plenum blef förhållandet tvärtom, fe dan embetsmännen blifwit underrättade, och der hade såsom skäl åberopats till och med, att wissa embetsmän borde åtnjuta fin beqwämligs het. Talaren, likasom Mekin, ansåg återremiss ej werka till annat än att gifva Ståndets ogillande tillfånna. Anders Eriksson från Clfåborgs lån erinrade, att utskottet beswarat mos tionärens motiver, dem talaren emellertid icke icke ansåg fullständiga; förmenade, lika med Anders Persson från Örebro lån att Net oc