swärds uti förra plenum PDordlagda amiusdet!e nings anförande emot K. M:s nåd. proposition rörande statswerkets tillstånd och behof, i hwad den rörer fjerde och femte hufwudtitlarne, hvars wid frih. I. W. Sprengtporten, hr C. W. Nors denfeldt, grefwe F. M. Puke hr Gyllengranat och statsrädet grefwe A. F. Gyldenstolpe yttra: de fig mot flera eller färre bland Te af grefwe Anckarswärd gjorda anmärkningarna. Presteståndet. Föredrogs efonomi-utffottets utlåtande n:r 10, afstyrkande lektor Sondens motion om förändrade förestrifter angående folks skolemedlens tedowisning och aflemnande, hwilket godkändes, sedan motionären, som likwäl ej war nöjd med utskottets resonnementer ej yYrfas de Ååterremiss Wid n:r 17, fom afstyrker hr G. P. af Sils tens motion om skyldighet för blifwande civil senstemän, såwål i Swerige som i Norge, att examineras uti uniongsrifet8 statsförfattning samt ftraffz och priwaträtt yttrade fig flera tar lare, hwarefter på giord proposittion betänfans det blef utan wotering godkändt. R:r 19 afstyrkande Gustaf Jonssons motion om en underdånig skrifwelses afgifwande att utmätningsförrättares traftamentå: om ffjutss erfåttning måtte bestämmas efter en tara, be: räfnad efter skuldens fapital-belopp; N:r 18 af: ftyrkande Anders Janssons motion om förtyds ligande af stadgandena om boupptecknings upps råttande, samt n:r 20 afstyrkande Nils Swensds sons och David Anderssons motioner om upps hörande af s. k. håfgång samt offers och fols jefttmedels insamlande i fyrforna blefwo äfwen godkända. Borgareståndet. Eftonomi-utffottet8 betån fande ne 17, fom afstyrker wäckt uotion om ffyl: dighet för blifwande civile tjenstemän såwål i Swerige som i Norge, att examinetas uti univ ons-rikets ftatsförfattning samt firaff: och privatrått; mr 18, fom afstyrker ett föreslaget förtydlis gande af stadgandena om boupptecknings uppråts fande; nr 19, fom asstortet en wäckt motion om förändrade grunder för beräknande af ersättning wid utmälningsförrättningar, samt nr 20, lifaledes afsmyrkande wäckta motioner, angående upphörande af håfgång, samt offer-och follefts medels insamlanderi kyrkorna, m. m. biföllos utan någon diskussion. Endast wid föredrags ning af nr 19 yrkade hr Henschen återremiss, rå tal. ansåg att utffottet ide tillräckligt bes grundat denna wigtiga fråga. Till förswar för utffottet och för bifall till betänkandet yttrade fig hrr Stolpe, Thomee och Lallerstedt. Till bordläggning anmäldes Banfos och Lag: utstottens beränkande nr 1 och Lag-utffotrets bes :änkande nr 8—10. Bondeständet. Efter det Åtskilliga permis fionsansökningar blifwit bewiljade, tackade Måns Persson från Skåne och Tobias Lind från Bos hus fån för förtroendet att wara utfedde till revisorer, hwar wid det lånefontor, dit de höra. Gtonomi-utffottets afstyrkande betänkande n:r 16, angående lektor Sondens wäckta motion om förändrade föreskrifter rörande folkskolemedlens redowisning och aflemnande, föredrogs; återres mig yrkades af Ola Månsson. Anders Persson fr. Örebro lån, Östman, Mengel och Lif Lars Öisson. Härwid erinrade Better Jönsson att Statskontorets citkulär af den 10 Maj 1854 wore i ärendet fullt tillfredsställande. Deruti instämde Olaus Ericsson. Sedan berörde cirs fulär blifwit uppläst, genomgick och granskade Ola Mänsson detsamma, men fann det ide tillsyllestgörande för billiga fordringar i afseende på enkelhet i uppbörden: anseende att återremiss, om den ej tjenade till annat, kunde dock uppe ly a om ständets önskan. Carl Tholsson, Sköld: berg, v. talmannen Anders Andersson och Ruds berg witsordade alt ifrågawarande afgift ides ras orter ganska riktigt ingår, så att förändring ide år af behofwet påkallad. Lars Magnus Knulsson, Medin, Better Jönsson, Lindby m f. vtncade bifall til betänkandet. Per Crik 2.f ITE IEA ÅwUU :?0 17777 Å 1 civils och straffrätt. Denna motion war af ute ffottet afstyrkt, hwaremot Odman yrkade att betänkandet borde återremitteras; talaren förs menade att det ganska wål kunde behöfwas att känna wårt grannrikes lagstiftning; fånnes dom af endast wårt lands lagar ansåg talaren wara alltför ensidig. David Andersson, Ios nas Andersson, Linder, Johan Persson fr. up: sala lån, Mengel, Lekberg, Sahlström m. fl instämde. Ola Månsson widgick gerna grund. ligheten af Ödmans anförande, men ansåg det wara bäst att bifalla betånkandet. Nils Swendz fon deremot förordade grundligt studium af wåra egna lagar, som torde fordra en ide rins ga tid för att fullftåndigt inläras, och wore det ej wärdt gifwa fig ut på djupet med fråm mande lagar, af hwilka kännedomen i allt fall endast kunde blifwa ytlig. Med honom inftåmes de flere. Rudberg, Medin, Ola Månsson, Petter Jönsson, Jöns Persfon m. sl. yrkade bifall. Slutligen bifölls betänkandet, efter vor tering, med 58 ja mot 40 nej. Flere ledamör ter referverade fig. — Q utrikes. Telegrafunderrättelser. gondon d. 28 Jan. Man wäntar en förhöjning af bankodiskonton. Am sst erd a m d. 28 Jan. Polskt hwete 10 gyllen lägre; andra sorter stilla. Petersburg d. 28 Jan. Kölden 11 grader. Rewals redd betäckt med id. Paris d. 29 Jan. Vergers Fagfationd: anssokan har blifvit afslagen. wayd meddelar, att engelömännen hafwa lemnat Buschir och söka förskansa sig på Karrack. Det påstäs att Persten df: derlåtit Karrack till Frankrike. HKHamburg d. 30 Jan. Kaffe mycket fast. Spanmålsmarknaden oförändrad och utan omsättning. — Frän Paris förmäles under d. 30 Jan.: Verger har blifwit afrättad i dag kl. 8 på morgonen; han wisade föga mod. — Från Neapel förmäles under d. 20 Jan.: En prest har försokt att mörda ere kebiskopen af Motara. Erkebiskopen blef sårad och en Canonikus dödad. — Enligt Moniteur har d:r Kern, fom af förbundsrådet i Schweitz blifwit fånd till Pas rig, i söndags haft audiens hos kejsar Napo: leon, ät hwilken han öfwerlemnade fina fredis tiver. Dan wet ännu ide med wisshet, om der Kern skall aflösa den förre schweitziske ger sandten mid franska hofwet, öfwerste Barmann, eller om han blott för någon tid skall fungera såsom utomordentlig gesandt, för att å Schweizes wägnar deltaga i konferenserna angående ords nandet af Neufchatels politiska förhållande, des reft fådana fomma att hållas. På hwilket ställe dessa möjliga konferenser komma att hål: lag, wet man ånnu ide, lijssom man ännu fafs nar underrättelser om, hwilka willfor Preussemn kan finna sig föranledd att framställa. Enligt Rationals3Zeit. skall preussiska regeringen hafs wa meddelat franska kabinettet fina willkor, hwilka, fåfom nämnde blad will weta, afse att konungen af Preussen förbehåller fig fin eganderätt öfwer de domäner och flott, fom ide före 1848 blifwit disponerade för offentliga ändar mål, oh mot hwilkas delwisa afhändande fos nunaen af Preussen sedan 1848 har protesterat, skall Preussen an widarc halswåa ILLA ti för de i kanton Neuschatel beftående Bours geoifier. Sistnämnde blad will äfwen weta I besked om de instruktioner, som blifwit gifne den schweitziske befullmägtigade, hwilken skall deltaga i konferenserne. Enligt detta blad afs: fe inftruftionerne följande: det år Schweitz life : giltigt, om fonungen af Preussen fortfar att föra titel af furste af Reuschatel, då denna titel I) ide innebär någon politisk rått. Hwad konungens privata egendom angår, få har förbundet ingens I ting dermed att göra, då fonungen eger att göra fis 4 na fordringar gållande hos domstolarne i Neufs chatel. Om en garanti: för Bourgeoifiens I framtida bestånd och domänernas ofwerlemnans 4 de till konungen fan ide wara fråga, då dessa punfter ftå i uppenbar ftrid mot Neufchatels oafhängighet. Deremot will man ide sätta sig emot att garantera de froma stiftelsernas frame tida bestånd, få långe det ej år fråga om att med dem förena särskilta privilegier. Från ett! annat håll förmäles, att de ofta omtalta fonser ferenserna skola ega rum i medlet af Februas ri; widare beter det, att återupprättandet af: den diplomatiska förbindelsen emellan Schweitz och Preussen snart skall ega rum under franst bemedling. i Såsom en parifersforrefpondent i7B. H. will weta, ernar det republikanska partiet i Pa rig wid de förestående walen till lagstiftand församlingen att ställa general Cavaignac får fom def kandidat uti de tre walarrondissemen terna i Paris. — Enligt en wienersförrefpon dens i franska tidningar skall pariserkonferens protokollet af d. 8 Jan. under de sista dagarn af Jan. månad ratificeras aj wederbörand magter, hwarjemte det tillägges, att kejsaren a Ssterrike redan undertecknat det i Mailand. Om denna underrättelse år tillförlitlig, måste de meddelande, som wi i föregående nummer häri om upptogo efter Le Nord, wara oriktigt Sistnämnde blad innehåller en telegrafdepesc från London af d. 25 Jan., enligt hwilken d föregående dagen till regeringen ingångna telt grafunderrättelser ide med ett enda ord omtalc hwad Globe för få dagar sedan påstod, a Persien nemligen ingått på Englands fordringa Danmark. Köpenhamn d. 21 Jan. K. theaterns t pertoir för nästa wecka är bestämd sålunde mändag Tongen paa Fuurland och Jnti guerne; tisdag Eventyr paa Fodreisen; om dag Songen paa Fuurland och Toreadorentorsdag Muurmefteren; fredag Ude og hjer me och Den alvorlige Bige; lördag Mww urefteren; söndag ÅSalomon de Caus. Hwaricbanda. — Dyrtids anekdot. För någon tid sed hände att en bondgumma inkom till torget am ägg och smör och begärde för de förra 40 tjoget. Någon relighetsmafare, sem blande dra, tyckte gumman tog wål mycket till, går des, och rådde henne gå ned till hamnen fanns personer fom uppköpte agg till 1 tor tjoget för att bortföra. Egennyttan påskyn de säljerskans steg; men då hon wid ham! wille påtruga de förmente uppföparne fina i till sistnämnda pris, får åggeforgarne fått ! pane stötar att innehållet blifwit osäljbart. Detta, påminner om en likartad händele en annan stad under den tid Engelska flot låg i Sundet. En prest på landet hade perättas att Engelsmännen gåfwo för äg A2. AJFrns han för högt pris