12—2 Ai — ! garne. Förbundsförsamlingen fommanträ: der om ousdag. Basel d. I Jan. Frankrike och Eng: land garantera Neuenburgs oafhängighet, som de söka utwerka hos Preussen. Berlin d. 9 Jan. Preussen är beredt att låta konferensen afgöra den neucnburg: ffa angelägenheten. Hamburg d. 9 Jan. Spanmål på le: verans till waren fast. Koru mycket efter: frågadt. Kaffe fast. — Preuss. Corr, förklarar, synes med sakkännedom, att alla berättelser om fransk-engelsk bemedling äro helt och hållet ogrundade. Prenssen afwiker icke från noten af d. 28 sistl. Dec. — D. 10 Jan. De österrikiske mini: strarne följa kejsaren till Jtalien. — Spanmålsmarknaden här oförändrad. London d. 9 Jan. SpanmälsmarkEnaden i det hela flau; priserna oförändrade. Am sterdam d. I Jan. Zpanmåälss marknaden utan omsättning. Moniteur? för d. 7 d:s meddelar följande: De befullmågtigade hafwa i går undertecknat konferensprotokollet, fom gör slut på de fås righeter, hwilka hittills warit för handen mot utförandet af parisertraktaten. Öfwerensftåmmande med kongressens beslut, fom afsågo en jemkning af de ifrägawarande intressen, har konferensen beslutat, art gränslinien skall följa Trajanswallen, få att Bolgrad Tobacktillfaller Moldau; Ryssland behåller på högra flodftranden Komrat med ett område af 330 qwadrats werst, Ormön blifwer ansedd såsom tillhörande Donaumynningarne. Med undantag of Dos nau-Delia, som skall tillhöra Turkiet, tillfalla alla öfriga af Nyssland afstädda landsträckor Moldau. Konferensen har beslutat, att utftafs ningen af gränslinien skall wara slutad sednast d. 30 Mars. Wid samma tidpunkt skola Swars ta Hafwet och Donaufurstendömena wara utse rymde. Derefter skall kommissionen för Dos naufurstendömenas utrymning kunna afsluta sin funktion; den skall omedelbart derefter afgifwa fin berättelse till konferensen. SÅ wäl från Paris och Wien, fom ifyns nerhet från Berlin och Bern inlöpa underråt: telser, fom alla ställa i utsigt en fredlig lösning af Neufchatelsfrågan. Berliner: forrefponden: ten i 7B. H., fom hitills hyst starkt twifwel om en fredlig förlikning, tror act deåfa fredliga ulsigter grunda fig dels rå förre eftergifwenhet å Schweitzs sida, dels på mera beftåmda försäkringar, fom Preussen gifwit, att det icke afsett ett förödmjukande af Schweizz, och att der wid en passande eeftergifwenhet af Schweitz skall fästas allt möjligt afseende på det bestående tillständet i Neufchatel, då förhåls landet till Preussen blifwer eventuelt erdnadt. Man åberopar i detta afseende de yttranden, som konungen skall hafwa fällt i den andiens, som han gifwit amerikanske gesandten hr Fay. Äfwen den ministerielle Össerr. Corr. yttrar sig med temligt stor bestämdhet för en fredlig forlikning af twisten emellan Preussen och Schweitz. En! igt en korrespondens från Wien 2 Per mA fom det det i Schweitz werkligen antagit detta förslag. Från Paris låta fredsförfå ringarne ännu be stämdare. Sålunda förklaras i en varifersfors respondens i Dresd. Fvurnal rent ut, att Neufbatels-frågan i sjelfwa werket fan anses såsom fullkomligt löst. — Schweitziske ftånder: rådet d:r Kern, hwilken, såsom bekant är, war sänd i en speciel mission till fransmännens fejs fare, har i onsdags åter lemnat Paris. Så: fom ett ytterligare bewis på, huru grundade fredsutsigterna äro, anför Pays följande: Man wet, att flera tyffa stater hafwa beslutat, att i följd af twisten emellan Preussen och Schweitz uppställa observationskårer wid fina gränser. Nyss ingångna underrättelser från Baden och BWiärtemberg försäkra of emellertid, att i följd af de sednaste underrättelserna från Frankrike befallning blifwit utfärdad att tills widare instålla dessa militära ätgärder. Från Neapel berättas, att konungen åter be nådat 50 s. k. politiska förbrytare. En sammankomst skall ega rum emellan fej: saren af Ssterrike och päfwen. En traktat emellan England och Nordamer rika har blifwit kungjord, enligt hwilken twviz stigheterna angående Centralamerika äro bi lagde. Enligt sednaste underrättelser från Amerika hade fruktan för negeroroligheter icke helt och hållet förswunnit. Jnsurrektionen i Beru Fall wara i tilltagande; twå krigsskepp hafwa gått öfwer till insurgenterne; dock skall, enligt pris vata bref från Lima, presidenten Castilla, med hjelp af den diktatur, som den konstituerande församlingen åt honom uppdragit, hafwa utsigt att blifwa herre öfwer upproret. Telegraftråden emellan Calais och Dover, samt emellan Dover och Ostende har blifwit skadad. Danske professorn, öfwerläkaren d:r Bendz har af konungen af Belgien blifwit utnämnd till officer af Lcopoldå-orden. Frankri ke. Mordet vå erkebiskopen i Paris, Sibour, har — såsom en Pariferkerrefs ondent under den 4 Jan. skrifwer i Kölv. Jet — wäckt den stölsta sensation i hela Paris. Mordet begicks d. 3 i kyrkan St. Etienne du-Mont i närheten af Pantheon. Der firas årligen en kyrkofest till den heliga Genovevas ära; hon är Parids skyddshelgon och ligger i nämnde fyrfa begrafs wen. Erkebiskopen förestår denna högtidlighet. Mördaren hade walt detta tillfälle att ufföra sut brott. DÅ S bour i sretsen för process sionen och efter pater Lacariepes tal skulle bes gifwa sig tillbaka till sakristian, framtråds de plötsligt en man af folkhopen — kl. war ungefär 5 e. m. — och med de orden: Ned med Gudinnorna! fattade i erkebiskopens faps på och tillfogade horom ett knifstyng, fom nå: sian ögonblickligen medförde döden. Srfebiffo: pen utftörte blott ett starkt skrik — enligt ans dra berättelser ropade hin: Ah, Malheureux! och tumlade derpå omkull. Äob Surat, er af stervikarierne, war den förste, fom ilade ecfebiskopen till hjelp. Han stötte mördaren tillbaka och hade ännu tid att gifwa sitt med döden kämpande andliga öfwerhufwud den sista abk—a—ke2n2. AA dLO G 14 ON