förklarar, att mobiliseringen blifwit upp: skjuten till d. 13 Jan. Konungen lofwar, att efter obetingad frigifning af fångarne gå in på underhandlingar angående Neuens burgs framtid, hwarwid hans hittills ada: galagda moderation icke skall förneka fig. Bern d. 3 Jan. Bormann, åtföljd af ständerrådet Kern, har afrest till Waris. Ruftningarne fortsättas. Twå nya divifioz ner äro inkallade. London d. 2 Jan. Amerikanskt hwete 2 fb. lägre. Engelskt hwete och andra fär beslag oförändrade. Omsättningen obetyds g. — Morn. Post säger, att weftmagter: une blott wilja taga diplomatisk del i fjwveitziska twisten. Amsterda m d. 2 Jan, råg fast. Hwete flan, Nationalrådet i Schweitz har sistl. tisdag enhälligt och utan diskussion antagit förbunds rådets betänkanden om sanktion af den hittils följda politiken och om penningebewillning till Edweiiys förswar, hwilka betänkanden blifwit rekomwenderade till antagande af den nedsatta kommitteen. — Det af förbundsrådet affattade budskap till förbundsförsamlingen meddelas nu af tyska tidningarne; det innehåller en ufförlig framställning af de sedan d. 3 Sept. förefals na diplomatiska förhandlingarne öfwer MNeufs chatels-frågan. Den ståndpunkt, på hwilken preussiska och schweitziska regeringarne enligt budskapets ord ställa sig, är följande: Preussen fordrar ett obetingadt frigifwande af de fångs na insurgenterne, innan det går in på unders handlingar; Schweitz deremot förklarar fig bes redt att låta processen emot fångarne falla, om man samtidigt will erkänna Neufchatels ful komliga oafhängighet, eller om man will gif wa det garanti, att denna kantons ovafhångig: bet skall blifwa proklamerad. — Den termin, fom Preussen gifwit Schweitz, antages att utr löpa i medio af Januari månad, och dereft Schweitz inom denna tid ite gifwit efter, skall preussiska armeen rycka emot Schweitz. Preussiska regeringen skall redan hafwa afslutat ett kontrakt om ammunitonstransport från Coblenz till Manheim. Om man wågar tro en Paris fer-forrefpondent i Dresd. Journ., skall Franks rike på derom gjord förfrågan hafwa förklarat, att det ide will sätta fig emot en preussisk ar: mees inmarsch i Schweitz, hwarom det skall hafwa underrättat de sydtyska regeringarue. Dessa sismämnda synas föga böjde att tillåta en preussisk armees genomsmarfeh till Schweitz, ehuru Statsangeiger får Wirtemberg förkla rat det af flera wärtembergffa deputerade ins gifna andragande om, att regeringen ffulle nefå en slik genommarsch, för ett politifft öfwers grepp och såsom stridande mot Pereussens Has ra rätt. Emellertid är det dock sannolikt, att de i detta afseende skola följa Frankrikes erems pel, och schweitziske förbundsrådet Furrers miss sion till de sydtyska hofwen, hwilken just går ut på att remonstrera mot de preussiska trupparnes genommarsch, skall swårligen få ett gyns samt resultat; han har äfwen efter ett fort ups pehåll åter lemnat Frankfurt. — Konungen af Preussen har sändt sin flygel adjutant, öfs werste Manteuffel, till Wien, hwarifrån han skall begifwa sig till Verona. Från Siskjssjaa håll hekräftar det sia, att Österrike i 2 IÖTDPUnvvväagcii vvt seisgota ITugatt vil genommarschen. Öfwerste Manteuffels mission står sannolikt i förbindelse med denna fråga. J Wien will man för öfrigt weta, att Öfters rike önskar få twistigheterna afgjorde på en konferens, i hwilken anledning furst Sdwar: zenberg blifwit sänd till Paris. Franska Moniteur har ännu icke haft når got meddelande om kongressens sammanträde; uppskjutandet deraf tillskrifwes ryska kabinettet, fom ide skall hafwa tillsändt fin gesandt nödis ga dokumenter; doc skall, enligt N. P. Ieit. och Le Nord, Bolgradsfrågan hafwa blifwit afgjord på fått förut år omnämnt, att Ryssland erhåller erfättning för Bolgrad. Enligt Obferver skall en ny engelsk gesandt innan d. 4 Mars, således före Buchanans ans träde till regeringen, inträffa i Washington; bladet nämner såsom sådan Charles Villiers. Från Konstantinopel förmåles nu i motsats till föregående underråttelfer, att underhands lingarne emellan lord Redcliffe och Feruk Khan ide äro afbrume, utan blott inställda; den filt: nämnde medför till Paris ett af Ryssland ins spireradt memorandum angående den engelffs persiska twisten; från Paris ernar gesandten bes gifwa sig till London för att der knyta direkta underhandlingar. — Från Persien erfar man för öfrigt, att persiska trupparne rycka fram mot Kandahar. Underrättelserna från Amerika förmäla, att representanthuset i Washington voterat en res solution mot återinförandet af slafhandeln. — J sydliga staterna fortfar man att hysa stor fruktan för slaforoligheter; man söker källan till negerrörelsen i Texas. J Paris will man weta, att prins Napoleon ernar till wåren företaga en ny och längre res fa. Det tillägges, att en flottilj skall ställas till prinsens disposition, och att han i förening med en del konstnärer och wetenskapsmän ernar begifwa sig till indiska oceanen. Enligt en telegrafdepesch i Frankf. Boftzeit. af d. 30 Dec. har schweitziska förbundsförfame lingen ajournerat fig på obestämd tid. Enligt en efter utseendet officiös Berliner-forrefpondens i Diåsfeld. 3eit. skall preussiska regeringen redan hafwa beftåmt förkastat Österrikes förslag att bringa Neuschatels-frågan till afgörande på en kongress. Ern fransk gefandtffaps-atakhe fall hafwa öfwerfört förslaget till en kollektivnot till Bern. Från Paris telegraferas tillHamb. Nacbr.. att de befullmägtigade wid Parifersfonferenfers na sista dagen af förl. året hållit sitt första möte. Som det berättad, skall konungen af Sardinien vå franska regeringens uppmaning hafwa uppgifwit sitt beslut, att ide låta fom plimentera fejfaren af Öfterrife på italienskt område, förrän han erhållit officielt meddelans de om upphäfwande af beslaget vå de i Sars dinien naturaliserade lombardiska flyktingarnes gods, och beslutat att återupprätta den i längre tid afbrutna diplomatiska förbindelsen med Os sterrike. J anledning af erkehertiginnan Elifaz beths död skall det föröfrigt wara twifwelaktigt huruwida kejsaren af Österrike ens kommer till Mailand. Storhertigen af Toskana har utnämnt förre 141.100c a 2422 TERRIER PP PIP ve U i till undertecknarne af Londoner-protofollet förs klarat fig wilja börja fina militära operationer mot Schweitz d. 15 Jan., få wida inledningen af rättsproceduren mot fångarne ej skulle förs anleda ett tidigare uppträdande. Processen mot royalisterne är bestämd att öppnas d. 9 Jan. — De franska tidningarne, isynnerhet Asfems ble nationale, synas fortfarande tro på en fredlig lösning af frågan. — Moniteur af d. 30 Dec. angifwer officielt såsom föremål för den nya konferensen en öfwerenskommelse om medlen att göra slut på de swårigheter, som hittills hindrat genomförandet af Parifertraftas tens 20:ve artikel. Englands statsinkomster för sista qwartalet woro 870,000 p. ft. större An under motjwas rande qwartal af föregående äret. Schwei tz. Angående Schweitzs författningsförhållande torde följande upplysningar under nuwarande omständigheter ide wara utan intresse. Före bundsrådet, som består af sju personer, utgör regeringen för hela edsförbundet; det wäljes hwart tredje år af folkrepresentationen, fom bes nämnes Förbandsförsamlingen. Denna förs samling år fördelad i twå kamrar. Den förs sta heter Ständerrädet och bestär af dd mede lemmar, fom wäljas på ett år af de särskilta kantonernes regeringar. Den andra heter Nas tionalrådet och bestär af 120 af folfet i de särskildta kantonerna på tre år walde deputes rade. Förbundsrådet har nu infallat förbundss församlingen, emedan denna skall afgöra frås gan om krig eller fred. Gbina. Angående twisten emellan chineserne och en gelsmännen samt Cantons bombardement medz dela engelska tidningar följande: J Canton har det kommit till en allwarsam fammandrabbs ning emellau briniske auktoriteterne och genes ralguvernören Peh. D. 8 Olt. hade en dine sist mandarin med en del folk gått ombord på ett under brittisk flagga wid Canton liggande barkskepp och arresterat 12 chinesiska matroser. Engelske konsuln Parker begaf fig straxt oms bord för att protestera deremot, men blef ins sulterad och hotad med handgripligheter, om han ide lemnade skeppet. De föreställningar, fom i anledning häraf gjordes guvernören Yeh, blefwo med förakt tillbakawisade. D. 21 Okt. öfwerlemnades saken åt amiral Seymour. D. 21 stred man till fiendtligheter. Rastellerne wid Canton blefwo intagne vc flera af dem förstörda. Jcke dess mindre författade guvernös ren Yeh amiralens fordran om satisfaktion och afslog hwarje samtal. Den 27 Okt öppe nades derefter elden mot stadens wallar och guvernörens palats. D. 29 stormade engelska irupperna staden och framträngde ända till gu: pernörens palats, men blefwo vm aftonen drijs ne tillbaka. Engelsmännens förlust uppgick till 3 döda och 12 fårade. Sedan ett förnyadt uns derhandlingsförsöf misslyckats, blef den gamla staden d. 3 och 4 Nowember bombarderad. Den 6 Now. angrep Baracoute 23 chinesiska krigsjullar och förstörde dem alla; derefter bes wiljades chinesarne åter ett uppskof, men ingens ting syntes wisa att de woro böjde att gifwa efter. Enligt sednaste underrättelser woro De såkallade Boguekastellerna eröfrade; de i Cans ton boende fremlingar hafwa nästan alla ct wergifwit faktorierna. Egendomar till ett bes tydligt wärde hade blifvit förstörda genom eldswåda. Handeln war afstannad. mes KK Uf. W