Ögtttt tiuftunv JUT Hrttwufstnigtsuy; MT Iten Sn ar, men icke förr än d. 15 Febr. — J Paris mtalas åter, att kejsaren till wåren ernar be: gfwa fig till Algier och ställa fig i spetsen för n expedition mot kabylerne. Kaimakanerne i Moldau och Wallachiet haf: va af Porten erhållit befallning att i öfwer nsstämmelse med parifer-traftaten infalla fpe: ial:diwanerne. Grekiska kamrarne hafwa d. 19 Dec. blif: vit öppnade af konungen i egen person. Under det att underrättelserna från Berlin ch Bern låta i hög grad krigiska, göras i sista gonblicket utomordentliga ansträngningar af bi skomatien, för att åstadkomma en fredlig jemfz ting af RNeufjatelssfrågan. Från åtskilliga ;åll bekräftas det, att representanterne af de fyra nagter, fom undertecknade Londonerprotokollet ir 1852, nemligen Frankrike, England, Ry and, och Österrike, d. 26 Dec. öfwerlemnat förbundsrådet i Bern en collektiv not, hwari )e ånyo fordra såsom första grunden för en öfe verenskommelse, att de royalistiske fångarne os ördröjligen försättas i frihet. Såsom en teles jrafdepesch i Hamb. Nachr. förmäler, skall ioten dessutom innehålla ett bemedlingsprojekt, om Preussen antagit, och man hoppas all: nänt, att noten skall göra slut på twisten. Uti en föregående telegrafdepesch från Bern af ). 23 Dec. omtalad likaledes en folleftivs not från de fyra stormagterne, hwarjemte det illägges, att förbundsrådet förklarat fig beredt till hwarje fredlig lösning, men blott under förutsättning, att Neufchatels oafhängighet ers fäunes. En senare depesch från Bern af d. 26 Dec. förmäler widare, att ett bemedlingsförslag af kejsar Napoleon likaledes blifwit öfwerlem: nadt till förbundsdagen. Samma depesch till: lägger derjemte: Folkets enthufiafm är i tilltagande; skytteföreningarne i Schweitz organifes ras på militäriskt fått ; rustningarne winna i utsträckning: schweitziska qwinnor hafwa utfår: dat en uppmaning att öfwertaga sjukwärden. En korrespondent från Bern i Iudep. omtas lar slutligen ett lån af 30 millioner fr., fom Schweitz ernar afsluta med ett handelshus i London, Grrette de Teheran innehåller en officiel berättelse angående Herats intagande, hwari förklaras, att det skett på det att staden icke skulle falla i Dost Mahomeds händer. Persiska regeringen är willig att uppgifwa Herat, om England will förbinda sig att draga försorg om att Afghanistan och Kandahar förblifwa under sina egna regeringar. En korrespondens i ÅJourn. des Debats in nehäller en del meddelanden om den berättelse öfwer Neufchatelssfrågan, fom förbundsrådet ernade förelägga den i lördags fammantrådans de förbundsförsamlingen. Af berättelsen, fom stall wara affattad i en mycket moderat anda, inhemtas bland annat, att Schweitz städse för: klarat sig benäget till underhandlingar, om man blott till basis för dessa will lägga jemte fåns garnes frigifwande äfwen Neuschatels framtida oafhängighet, ja, att det till och med lofwat wilja sätta fångarne på fri fot, om Frankrike will garantera Neufchatels oafhängighet, eller om man blott wille nämna de wilkor, under hwilka man framdeles wille proklamera nåmne de kantons oafhängighet. Berättelsen fall wir Nas SO ADO farrofynn ont öffrar aifkrig, liffom äfwen Sachsen, fom öfwergifwit fin ifriga anslutning till Preussen, wilja del: taga. Österrike, tillägger korresvondenten fluts ligen, skall med glädje gripa tillfället att träffa en öfwerenskommelse med tyska staterne af anz dra rangen och wisa sig behagligt för engelska regeringen. J Paris synes man wara böjd att tro på ett fredligt biläggande af twistefrågorna, fafts ån ännu ingenting framstår, fom kan styrka en sädan tro, emedan begge parterna med ihärs dighet fasthålla wid fina ofwannämnde mot hwarandra stridiga fordringar. Det enda på hwilket man för ögonblicket synes stödja denna tro, är, att fejsar Napoleon swårligen skall låta det komma till en fiendtlig sammanstötning i Schweitz, under det att England å andra fi dan skall anwända sitt inflytande på tyffa ftar terne för att underlätta bemedlingswerket emels lan Schweitz och Preussen. Parifersforrefpons denten i Morn. Poft tror fig nemligen funs na påftå, att kejsar Napoleon, under det han erkänner Preussens suveränitetsrätt öfwer Neufsz cgatel, ide skall tillåta ett bewäpnadt inffridane de mot Schweitz. J franska armeen råder den största sympathi för schweitzarne, och ingenting skulle för nårwarande wara mera opopulärt i Frankrike, än om regeringen gynnade en invar sion i Schweitz. — PRarifersforrefpondenten i BH omtalar ett wäl ide från Preussen utgånget, men likwäl af detta land antaget för flag, enligt hwilket Neufchatelsfrågan skulle bringas inför Barifer-fonterenferna, hwilka efter afgörandet af Bolgradsfrägan skulle för: handla denna sak, och i hwilka förhandlingar en schweitzisk befullmägtigad skulle deltaga. J motsats härtill ytrar Morn. Pofi för sistl. lördag temligen stor fruktan för, att bemedling3år försöken i Neufchatelsfrågan skola blifwa frufts lösa. Slutligen böra wi ytterligare tillägga, att 10 medlemmar af ständerförsamlingen i Wiärtemberg hafwa föreslagit, att församlingen skall andraga, att regeringen ide må tillåta upps ställning eller genommarsch af preussiska trupe par i Sydtyskland. — 7Le Nord meddelar mu den preussiska cirkulärnot af d. 8 Dec., hwari Berlinersfabinettet underrättar de fyra andra magter, fom undertecknade Londoner-protofollet, derom, att det, sedan alla diplomatiska underhandlingar med Schweitz hafwa strandat mot detta lands hårdnadenhet, hwilken tillskrifwes en revolutionär icke-schweitzisk propagandas ins gifwelser, har beslutat att genom wapenmagt göra sina fordringar gällande. Såsom Constitutionel förmäler, skulle de kongressbefullmägtigades förberedande fammans komst ega rum sistl. måndag. Bolgradfrågan har efter allt utseende blifwit löst på det fått, att Ryssland får ett litet område i Moldau fås fom ersättning för afståendet af Bolgrad; Eng: land har emellertid begärt, att afståendet af det lilla området ide officielt skall kallas ersåttning, och Morn. Advertifer fone fåledes i wisst afseende hafwa rätt, då den påstår, att lord Palmerston wägrar att gifva Ryssland minsta ersättning för Bolgrad. Det berättas, att storfursten Constantin ers nar aflägga ett besöf i Paris. Enligt underrättelser från Neapel skall erplosionen af kruttornet derstädes hafwa warit en SS ooo ... 2 oo MN han bb a a , BRA