samma motion böra af lagutskottet behandlas. Bondeståndet. På bordet fanns icke annat åärende ån Lagutskottets memorial n:o 4. Den na fråga föröblef äfwen nu hwilande till nästa plenum. Tiden upptogs i öfrigt af protöfollds jufterind. : LagAtfroktets nu afgifna utlåtande rörande granskningen af justitieombudsmanneus embetå förwalming från sednaste till innewarand rifds mötes början förklarar, att jultitieombudsmanz nen genom nit, rättrådighet oc sjelfständighet wisat fig förtjent af rikets ständets förtroende. Refervalioner i wissa fall äro afgifne af hers rar Adlercreutz, Wetterberg, Hasseltot, Uppling och Kistner. —vv—v—v—— Uutrikes. Telegrafunderrättelser. Reavel d. 13 Dec. upvphofsmannen till mordforsöket mot konungen är afrättad. Neapel lnant. Såsom en foljd af orolighe: terna på Sicilien råder en orolig finnes: stämning i Lombardiet, och åtskilliqa arresteringar hafwa blifwit företagne i Mais tand: Hamburg d. 15 Det J Berlin gär ett allmänt rykte om mobilisering. — J presidenten Pierces tal yttrar han sig med moderation om förhållandena till uktandet. Twistigheterna med England äro bilagde. Sundtullens betalande nnder pros test skall fortfara fill Juni 1837. — D. 16 Dec. Spanmålsmarknaden mycfet flan. Penningetillgången knapp. I an: ledning af den neneuburgska frågan har vän: tan fallit i Paris. gongon d. 15 Dec. På fvanmälsmar?: naden war engelskt hwete 3 a 4 sh. lägre; forn och hafre stilla. Am st erdam d. 15 Dec. Swete och råg mycket flan; inländsk råg 10 gyllen pr läst billigare. Hamburg d. 17 Dec. Ryssarne haf: wa efter en härdnackad strid d. 22 Now. intagit Schukumkale. — J anseende till bristande dokumenter, såsom-det heter, bafwa ryssarne bemägtigat sig en turkisk brigg och 1S sma fartyg, — Ryska truppar äro nppftällde wid Araxes. — FMoniteur förklarar, att Frankrike är fullkomligt ense med Preussssen i neuecns ee i. tar Att med wäld göra fin rätt gällande. Emellertid skall Preussen swåtligen taga något hotande steg, förrån domen öfwer de troyalistiske fångar: ne i Sdweitz blifwit fäld, hwilfet tros komma att ega rum i första dagarne af Januari mås ad. Underrättelserna från Spanien häntyda på, att en ny ministerkris förestår; den nuwaran: de minifteren fan i bwarje fall betraktas säsom moraliskt död, och deg fall år blott en tidsfråga. Mavdridersforrefpondenten i Jndep. lemnar en afsttackande skildring om rätistillståndet i detta olyckliga land; röfratrnes och tjufwarnes djerfs bet fånner ide mera några gränsor. Enligt IJourn. des Debats skall Sardinien ännu icke hafwa förklarat sig för någon af de nwenne stridiga äsigterna med afseende på Bol: grads-frägan. Korrespendenterne i Le MNord påstå deremot såsom säkert, att kabinettet i Tu: rin fötklarat fig för Englands tolfning af Pa: rifer-traftaten, och de tillägga derjemte, hwilket äfven låter ganska sannollft, att engelska fobi: nettet, först sedan Sardinien biträtt def tolfs ning, gifwit sitt samtycke till Parifersfonferens sernes återupptagande. J en ledande artifel dör emellertid Le Nord fig all möjlig möda att ännu i sista stunden winna Sardinien för Ryssland. Bladet erinrar Sardinien om, att det blot är en stat af andra rangen och att ingenting år farligare än att följa England, som af ryffa journalisterne skildras såsom ett rytande lejon, hwilket går omkring på fontinenz ten, sokande hwem det uppslufa må. — Så: fom det förmäles från Paris, skola fonferenz ferna öprnas d. 26 Dec. — Enligt en till Pas rig ingangen depesch från Konstantinopel har en af Reschid Paschas söner afgått derifrän för att till turkiske gesandten i Paris öfwverfös ra några depescher med affeende på den föres stående kongressen. Englands krigsförklaring mot Persien blef d. 1 Now. genom en proklamation fungjord i Gals cutta. Sista afdelningen af erpeditionskåren hade d. 13 Now. lemnat Bombay. Så widt man wet, afser engelsmånnens plan närmast att besätra Karrock och Buschir med 5000 man. Om man wågar tro en fForrespondent från London i Le Rvrd skola Frankrife, England och Förenta Staterna hafwa fommit öfwerens om att intervenera i China, för att göra slut på det borgerliga krig, fom nu i flera år rasat i detia land. — 2 4 a Hz-———— —.—!-—— den bestrida utgifterne genom skatter; ITyframe åtskridandets faf fan ide gerna lida något mebn deraf, att Jnnewånarne sjelfwa förwalta fine medel till def något, för Samhället nyttigt förs flag gör utdebitering nödwåndig; Att pluralites ten af Stadens Jnnewånare ide står Redac: tionen efter i fråga om mivamåtffridandets fak har ganska ofta wisar ng; Dessutom måste wäl bäsluårt i år wara lika wårdigt fom i fjol, eller månne mödan at: få det upphäfwet gjort det mindre wärdigt? För dem fom, i lifhet med Redactionen bes twifwa att beflutet är öfwerensstämmande med den Kongl. Förordning, fom amvifar ifrågar warande medel till Communala behof will In: sändaren hänwisa till Kongl. Majid, den 12 Junii detta är, fafistälde utgiftsstat för Polisds fammaren i Stockholm hwarigenom största der len af denna Stad tilfallande medel, af jams ma slag, ansläs till Polisens aftönande. Red. får i anledning af ofwanstående ans mårfa följande: Jnsändaren yttrar, att uttrycket en tillsällig gäfwa år lindrigast sagt ringa öfwertänkt. — Jnsändaren måste således sjelf ide hafwa synnerlig reda på hwad med tillfällig gåfwa bör förstås, då fråga år om en sak, fom åts minstone wid hwarse rifsdag år underkastad för: ändringar, — fom för nårwarande kunnat af staten i liffet med andra skattemedel, tagas uns der helt annan disposition, men, såsom de nu blifwit anslagne, eger all egenskap af gåfwa, och få wäl med affeende vå deg tillfomft fom obestämda fortfarande med allt ffäl fan kallas tillfällig. Frågan, huruwida beslutet fan anses wärdigt sambället, borde ej wara wifwelaftig, då det grundas på!pluralitetensäsigter, hwars tankar derom sälunda åro uttalade, och att wi öfwer: lemnat bedömander deraf åt allmänheten, bör wäl ej funna anses förfördelande, utan twårts om utrmärka en tesignatian i ett ämne, hwarom omdomet wisat sig wara temligen deladt. Hwad insändaren ordar Om Rrojectmafare, Supplicanter oc fromårffridanders sak anse wi ide förtjena något genmåle. — EEE — Hwarijehanda. — Ön Rhodns hemsöktes d. 12 Oktober af en jordbäfning, fom gjorde betydlig skada, och ungefår tre weckor derefter blef staden åter A. am HJ,I—