Helsingborag. Ri hafwa i dag en sorglig hän tt omtala, i det wi meddela wåra läfas errättelsen om den olycka, hwilken d. 7 fade Hofmarskalfen Grefwe N. A. Bark, ider en resa wädligen omkom mid en ot imning af Laga å i Halland. Det war årsdagen af den för swenska wapnen och het Mörnerska Husarerne så ärofulla wid Bornhöft d. 7 Dec. 1813, der gretz if såsom kornett wid regementet, enligt ens rapporter synnerligen utmärkte fig wärfwade guldmedaljen för tapperhet i Han simmade då, innan affåren började, en annan husar, öfwer en isbelagd å för ja en af danskarne skadad bro, lwariges venskarnes tåg öfwer densamma påffyn striden började och fegren wanns. Det äckta mod, fom 1813 i böljans famn får rens krans på grefwe Barks panna, oms n 1856 med dödens kalla hand. Kyrkoherdarne S. Heurlin och E. Borgs hafwa erhållit Kongl. Maj:ts tillåtelse 30 års tid till den mestbjudande uUtars 1, den förre en pastorsbostället i Qwvidine hörig å den s. k. Wallaröds hed belägna k af omkring 60 tunneland, den sednare estgården i Swedala tillhörig utmark, la, om OL tunneland oc I kapplands Från Stockholm telegraferas d. 13 dis: sten i armeen m. m. grefwe Lewenhaupt dewiljats nådigt afsted ur krigstjensten. rste Hazelius är utnämnd tisl chef för To: fiska fåren. Diskussionen rörande trydsförändring började i dag kl 10 f. m. och es kl. half 4 e. m. Förändringen blef i yra siånden afslagen, utan omröstning. J anledning af gjord anmälan attchefen dra Väg och Wattenbyggnadsqkissriktet, en m. m. C. 65. Beyer, wore ar tupp: wid statens jermvågåbyggnads-arbete forts de förhindrad att ätertaga chefåbefatinins nom berörda distrikt, från utöfningen bwars n under innewarande år warit befriad, d. M:t, d. 11 nästl. Now., för en tid af gare ett år, räknadt till utgången ar år i nåder förordnat kapitenen wid IVJAgBattenbyggnadsscorpfen A. Nemmer, att da omförmåälde distriktchefsbefattning, emot tande af de dermed förenade förmäner. ockholm d. 9 Dec. Utnämnde d. 2 d:s: Lifregementets Grenadierkår, till kapten, nien J. W. Schenström och till löjtnant, löjtnanten C. F. Klingenstjerna; wid Gös lrlilleri-regemente, till kapten, löjtnanten . Gjers; samt uti Armeen, till major, fav: wid Wermlands Fårjigaresregemente G. . Bläm, och till kapten, löjtnanten och vez ntsqwartermästaren wid Westgötha regez e B. Meörcke. Samma dag har K. Mtt i tillagt f. d. öfwerstelöjnanten wid Swea erisvegemente, postinspekroren i Nyköping :. friherre Ehrenswärd öfwerstes namn, ecch wåärdighet. K. M. har under d. 5 Hå anbefallt skontoret att, utöfwer det belopp ar till: sans 3, 100,000 rör bko, som blifwit an: dt nit under innewarande år till jermvågss enas fortsättande utgå, så fört fig göra till chefens för siatens jernwägsbyggnader disposition förskottswis i stadgad ordning utbes tala en ytterligare summa af 200,000 ror bko, mot framtida godtgörelse af Riksgäldskontoret. — D. 10 Dec. Exvpeditionschefen mid Ectlefiaftikf:devarz tementet, revisionssekreteraren m. m. Th. Munck af Ro: senschöld har på begäran erhållit nådigt af sked från nämnde erpeditivus-djefs-embete, hwarjemte erpeditionssefreteraren i samma departement, erpeditiong:djefen och föredraganden för hofärendena m. m. G A. Brandel blifvit förordnad att wara expediticnschef wid ectlefiaftifsdevartementet. — Dr A. Soldin har i hufwudstaden inrättat en bröd bafningsanstalt, hwarifrån dr S hopras knuna sälja det mjufa rägbrödet omfring 50 procent under det uu gång: bara priset, få att en faka af samma storlef, fom de förs sta s. f. sexstyfwerskaforna, skall fosta 1 fö rgs. Priset på det hårda brödet blir 2 rdr ras pr lispund, hwilket pris lärer med ungefär 30 precent understiga det wanliga. J medeltal utgör således prisnedsättningen ungefär 40 pet. — Hr Dalman har i Konstitutiensutskottet wäckt mos tioner dels om ärliga riksdagar, fom skulle fortgå högst fyra månader samt med representanter walda för tre år, dels för utwidgning af Bendeständet på sådant sätt, att jerdegare fom tillhört annat ständ jemwäl skulle wara wals bara. — Juom flera ständ Har behofwet gjort fig gällande om en förändring i den nya misslyckade skolerdningen. Ör As delberg har begärt en fomite af twenne lärare från hwarje stift, walde af wederbörande frolsfolkginm. Hr L. Hjerta har motionerat ändring i biskeparnes ofontrellerade maft öfwer skelorna. — 1883 års reakticnära författning om hemmansklyfniag och jordafsöndring har warit utsatt för ett sirångt Elander i ätskilliga motioner inom riksständen Man har äfwen serskildt anmärkt den ewanliga lifstämmigbeten i år sigt redan under metienstiden, att samtlige representanter för fastighefsegare å landet, få mål inom Bondes fom Bore garesftånten — och andra finnas icke —, enhälliat förs flarat fig emet denna författning och önskat en friare lag: stiftning i ämuet. Ghristi an sta d d 13 Dec. Det wattuflöde, fom uppkommit genom den i förra weckan fallna flora massan of suö och dennas hastiga nedsmältning genom det strax derefter inträffade häftiga töwädret, har på landet häroms fring förorfafat åtffilliga elägenheter, fåfom Oroars förftös ring, wattenqwarnars försättande ur brufbart skick o. s. w. Sålunda lärer, bland andra, bron wid Broby lidit betyd: ia ffada och ett var qwarnar der på orten blifwit totalt förmörda Af alla de i Tersebro warande qwarnar finnes för närvarande Mott en enda, der malning kan werfftällag, och detta endast i ganska liten skala. En af qwarnarne lär wara i det närmaste förstörd ech i de öfriga stär wattz net alnshågt. (Sf P) Ystad d. 12 Dec. Kongl Postjakten Postiljen inkom i SOusdags f. m. i hamnen för sörsta gången under denna winter, från Stralsund med fongl. posten, passagerare och fraftgeds. (Y. T.) Riksdagen. Då det i anseende till utrymmet, är alldeles omöjligt att redegöra för den massa motioner, som d. 4 d:s, då motioustiden utgick, inkommo till riksständen, måste wi inskränka oss till oms. nämnande af blott några få af de wigtigaste. Antalet af samtlige metioner uppgår till 1317, af hwilka 262 inkommo till ridderskapet och az deln, 194 till presteståndet, 271 till borgareftåns det och 600 till bondeståndet. qosena den 4 December. Ridd. och Adeln. Bland motionerna ans märka wi följande: Hr Mannerskantz, C. A., om en allmän folkbewäpning fom fufpvudmes del till landets förswar, om en liten men ute wald flotta m. m. (bordlades); grefwe Frölich, D, om förändring i privatbanfs agsliftnirgen; hr Alströmer, I. 1) om uprhäfwande af lags sta dganden för obesutenhet; 2) att all skog ins delns till trakthuggning m. fl. föreskrifter till bewarande af wåra återstående fogar, (bord: lades); frih. Raab, C., om ett särskildt permas nent utskott för att taga armeens och flottans reorganisation i närmare skärskådande, (bords lades); hr Dalman, W. F. om en mera ocdz nad werksamhet för de särskilda penfionsinrätts ningarne, och att de helst burde sammanslås till en enda gemensam dylik inrättning för statens hela tjenslkemannakär, samt att en fomite skulle nedsättas för att revidera pensionswäsendet och afgifwa förslag till en gemensam bättre orga nisation; frih. Creutz, 1) om en komite för oms arbetande af krigsartiklarna i enlighet med ti dehwarfwets anda; 2) om upphörande af frigå: hofrätten; 3) om ett tjenstgöringsreglemente för armeen ; 4) om upphörande af krigsakademien å Carlsberg m. m.; 5) att halfwa armen skulle erhålla permission och officerarne i likhet med i England ställas på half sold; (dessa motios ner bordlades); hr af Wetterstedt, L., om ett nytt statsskuldsostem med obligationer, löpande med 5 prac. ränta (bordlades). Borgareståndet. Bland wäckta motioner anföras följande: af hr Ekelund, om höjande af skjutslegan; hr Lundh, om ändring ihandts werksförordningen; hr Trägårdh, om anslag till bijernbana till Ystad; hr Thome, 1) om förs höjda löner åt landtstatens tjenstemän; 2) om ändring i inteckningsförordningen; 3) om grunz derna för hemmansklyfning och jordafsöndring; hr Wallenberg, om befrielse för fartyg att tar ga lots; hr Bäckström, om inrättande af ar: betshus i hwarje län; hr Wahlström, om res vision af nya skolstadgan. Bondeståndet. Under förmiddagen förekom remis af 105 motioner, fom i onsdagens ples num bordlades; af dessa föranledde ide flera diskussion än twenne angående postskjutsen och bränwinsbränningen, derom en fortare öfwers läggning förekom. — I eftermiddagens plenum föredrogos 114 motioner, deraf 112 bordlades och 2 remitterades. Dessutom wäcktes muntligen 8 motioner.. lena den 6 December. Ridderskapet oc Adeln Hela förmiddagens plenum upvtegs af öfwerläggning rörande Kongl. Maj:s prepesitieu om jernwägsanläggningarne. Anmärkningar e met propositionon gjordes af hr Heyfkenskjöld, S., fom öns skade den förändring i arbetsplanen att den föreslagne nor: ra wägen måtte först företagas; grefve Sparre, E, som i ett längre föret rag söfte wisa fördelarne af jernwägens (ed: aing nerr om Mälaren, hwilken wäg komme att beröra 5 städer, då den förra blott en; mera afseende borde fästas på Westmanlands, Nerifes oc) Uplands rifa malmtillgång och såtespredukticn; industrien lät ide leda fig efter bes fallning på andra wägar än de för den naturliga och jerns wågarne berde först antäggas der rörelsen war lifligast; samt witare af hr Hierta, L., och grefwe v. Rosen, Å. CE., sywaremet den den Kongl. propositienen förswarades of hrr D. G. Bildt, L2 M. Nordenfeldt, R. N. G. Montgomerie och friherre Sprengtporten, Friherre Raab, A C., önskade utländska arbetares iuförskrifwande, hwilket äter bestreds af grefwe von Platen, B. Prepofitionen remitterades till stafsutsfottet. Presteständet. Wid föredragning till remiss af den fongl. prepositienen angående jernwägarne framstälde prosten Tegner förslag, att staten borde öfwertaga jermvä gen mellan Köping och Örebro. Prosten Almywifts hema slällau, att ståndet i denna fråga meduttalande af sitt föra treende för regeringen och den umärkte man, i öftverenge stämmelse med hwars förslag den fongl. propositioner mos re affa ttad, sasom fin gemensamma tanke borde uttrycka ett gil: laude af förslaget, mötte motstånd af deftor Gumelins och prefessor Carlson, med hwilfa flere talare ofverenes stämde, hwilfa alla ansågo frågan wara för migtig och till: lika, helst tå landets utmärftaste tepegraf i afseende på den westra stambanans sträckning Hade en från det gjorda förslaget alldetes afwifande mening, för litet ompröfwad, för att ståndet skulle föra genom ett yttrande i förwåg