De engelska ministeriella bladen detrafsta NU den ofta omtalade underrättelsen, att engelska regeringen gifwit sitt samtycke till Ateröppnans det af varifersfonferenferna. Globe förflas rar, att regeringen ide ansett kongressens fame manträdande nödwändigt. emedan den anser Rysslands fordringar oberättigade, men att den gifwit efter för sina allierades önskningar, för att i sjelfwa kongressens sköte energiskt tillbas kawisa Rysslands fordringar. Enligt Morn. Poft hade engelska regeringen förenat sitt fame tycke till pariferz fonferenfernag8 återöppnande med det wilkor, att en ytterligare förhandling af frågan angående Bolgrad och Ormöarne ide måtte ega rum. Att Ryssland redan skall haf: wa gått in på detta wilkor och definitift uvps gifwit fina fordringar på Bolgrad och Orms darne, fåfom en parifersforrefpondent i 7B. H. skrifwer, torde dock åminstone ännu wara nvifz welaktigt. J denna förmodan styrkes man af en artikel i Constitutionel, hwaruti den me ning uttalas, att magterne i detta ögonblick än nu upprätthålla hwar sitt åskådningssätt, wars jemte det tillägges, att få snart kongressen bis lagt de swäfwande nviftigheterna, skola Öfters rife och England utrymma turkiska området. I de politiska kretsarne i Paris betecknar man d. 20 Dec. såsom tidpunkten för kongressens öpps nande. J samma kretsar will man weta, att de särskilta magterne ide erna sända befullmåg: tigade till kongressen, utan låta denna bildas af de wid franska hofwet ackrediterade ministrar. Kejsaren af Österrike har betecknat årsdagen af fit tillträde till regeringen genom en hög: hjertad Handling, hwilken säfert skall utöfwa ett icke ringa inflytande på sinnesstämningen i Ye talien mot Österrike. Kejsaren har nemligen benädat 70 italienare, hwilka hade blifwit dömde för politiska brott, och upphäft det beslag, som blifwit lagt på alla de lombardiska flyftingar: ned egendom, — Det i Bröäsfel utfommande ryskt sinnade bladet Le Nord har lifwit för bjudet i hela österrikiska monarkien. Anledninz gen härtill uppgifwes wara dels den pasfiones rade och hatfulla kritik, fom det underkastade österrikifska regeringens få wäl inre fom yttre politik, dels def äreröriga insinuationer mot fejz saren och det kejserliga buset. Sålunda har bladet ofta på ett förölommeradt sätt låtit före stå, att kejsarens förstånd blifvit skakadt genom det dolkstyng, som han för några år sedan af en lönnmördare erhöll i bakre delen af hufvus det, och att hela den kejserl. familjen befinner fig i jesuiternas magt. — Österr. Corr. förs nekar äktheten af en not, som franska blad meds dela, och som franska och ryska gesandterne i Konstantinopel skola hafwa tillställt Porten; deremot medgifwer samma blad, att nämnde gesandter hafwa riktat åtskilliga frågor till Por ten, hwarpå denne swarat, att twistigheterna böra afgöras af samtlige magterne i förening. Enligt en skrifwelse från Bern i Iudep., skall Schweitz hafwa warit böjdt att sätta de royalistiske fångarne på fri fot, så wida kejsar Napoleon welat answara, att Preusfen deref: ter utan widare omständigheter erkände Neuens burgs oafhängighet. Kejsaren hade emellertid icke welat gå in på en slik förbindelse, och på grund häraf beslöt förbundsrådet, att widblif: wa sitt beslut att tillbakawisa Preussens fors MH mA AA A