ve le uNNJ VV JPM 7 1 frö mt 3 AWm MR jeuneen å Sit Knutssalen, hwari omkring 300 personer frän båda stäåderna deltogo. Mot jlus tet af dejeungen föreslogos följande skålar: 1:0 För H. M. Konungen, proponerad af landge fefreteraren och ridd. Bråfenhjelm; 2:0 för det Kongl. Husets öfriga medlemmar, föreslagen af t. f. borgmåftaren i Malmö, häradshöfding Centerwall; 3:o för statens södra stambana af professoren och ridd. Berlin, 4:o för landshöfdingen och kommendören v. Troil af häradsh. Liljenberg, 5:o för de båda städerna, som nu sammanbindas af jernwägen, föreslagen af t. f. borgmästaren i Lund häradsh. Ripa, 6:0 för öfwersten och kommendören Ericson af Malmö stads förman, handl. Hedman, 7:o för ledande ingeniören wid jernwågsarbetet, majoren och ridd. Beijer af handl. C. I. Kock, 8:o för tjens stemännen wid jernwägen, af Lunds stads förs man, handl. Billberg, 9:o för Malmö stad af profesforn och ridd. Hagberg, för hwilken skäl tackades och fwarades med 10:o en skål för Lund af handl. C. I. Kock samt 11:o en ffål för bås da städerna, å allmogens i Torna och Bara härader wägnar af landtbrukaren N. Hagman. — Man hörde dessa tal många wackra och sanna tankar, mer ån en gång klädda i en skön form och festen hade en karakter, fom bar wittne om dess betydelse och fom lemnade efter fig ett behagligt minne. Kl. 2 afgick ett tåg till Lund och åter hit, hwarwid tillträde lemnades för allmänheten af alla klasser att medfölja, få långt utrymmet medgaf. — Kl. 4ieft. m. afgick tåget åter till Lund, der en festlig bal år anordnad. (Sn:P.) — Säsom fortsättning af ofwanstående ber rättelse om högtidligheterna wid jernbanans öppnande meddelarLunds Wedoblad följande: Så wål med bantåget Fl. 2 fom med ett fed: nare, hwilket El. 4 6 återförde Lundagålterna från Malmö, medföljde en talrik samling Mal möboar af begge fönen, fom qwarstadnade för att bewista den å Akad. Föreningens folennitetåfal anställda lysande Oscars balen, hwilken fl. 1 9 tog fin början. Platsen utanför Förenins gens hus, äfwensom Tegners-ftatyen färffildt, woro omgifne med brinnande mareschaller, och öfwer fora ingången å den wackert illuminerade facaden strålade ett frönt anglosachsiskt Oi i brilliantseld. I fonden af balsalen sågs en sköld med Carolinska Universitetets wapen och dess walspråk ad utrumque, och midten ar salens begge långsidor war dekorerad med twenne andra sköldar föreställande Malmös och Lunds wapen. Före dansens början proponerade u: niwersitetets Pro Rektor Prof. och Ridd. Ber lin Hand Maj:t Konungens skål, frambållan: de hurusom bland de många glada minnena från Monarkens fridsälla regering den fram: tidsrika jernwägsanläggning, hwars första sträckning i dag blifwit inwigd, icke skulle foms ma att utgöra det minst bemdelsefulla. -Ctaz dens t. f. Borgmästare Häradshöfding Ripa föreslog derefter en skäl för den nya jernwägen, skildrande fördelarne för samhället af denna wigtiga fommunikationsanstalt, bland hwilka erinrades om nyttan och behaget af den når: mare föreningen med det upplyfta framåtjtråf: wande Malmö, för hwars wålgång Lunds wäl: önskan uttalades. T. f. Borgmästaren i Mals mö Häradshöfding Centerwall, föreslog derpå en skål för Lund och önskade att det band, som i dag blifwit knutet emellan de båda grannitås derna, måtte blifwa ett band ar ömsesdig fv: sterlig tillgifwenhet och kärlek. Hwarje ål bes ledsagades af sängföreningen med passande sånger, deribland den till Rings Drapas melos di af Doc. Lyfander för tillfället författade feft: sång. Afwen emellan dansarne utfördes wac: frå sörer. Den lifliga dansen fortsattes till Hl. bortemot 4. Balen war besökt af emellan 7 a 800 personer. Riksdagen. tullens inlösning. Plena den 26 Nowember. Nidderskapet och Adeln. Frih. Sprengtpors tens motion om fulländande af Waxholms fåft: ningswerk, samt om Stockholms och Carlskros nas befästning bestreds af grefwe D. Frölich, fom inlemnade en P. M. ar öfwerste Hagel: stam om ett enklare fått att trygga Stockholms skärgård; frih. A. C. Raab yttrade att han ans såg Stockholms och Carlsfronag befästande wigz tigare ån Waxholms, hwadan han fom amen: dement till motionen för detta ändamål föres slog ett anflag af 3 mill. ror. Widare yrtras de sig för förslaget hr E. F. Wrangel, hwar: efter statsrådet grefwe N. Gyldenstolpe upplås ste sitt anförande till ftatsrådå-protofollet om befästande af Stockholm. Wid hr Brakels mos tion om Sweriges sjöförswar och flottans förs ökande gjordes nägra anmärkningar af grefwe v. Platen, fom af motionären i ett långre för redrag beswarades; båda dessa motioner res mitteraded. Wid remiss af hr L. I. Höjertas motion att fruntimmer måtte funna blifwa an: tagna till lärarinnor i folkskolorna, yttrade gref: we Liljen:rang sitt warma deltagande för mos tionen och föreslog upphäfwande af feminaris fter8 företrädesrält, hwaremot friherre Sprengts porten uttalade en twekan, huruwida det är lämpligt att ynglingars uppfostran anförtros ät qwinnor, och beklagade att tillgångar ej med: gifwa att antaga fruntimmer till underlårarins nor. Grefwe Posses motion om förändring i sältet för presternas aflöning föranledde en lis ten debatt emellan hr A. Ribbing, fom anfäg presterskapets inkomster ej böra minskas utan bättre fördelas, samt hr R. Tornerhjelm och motionären, deri desse sednare framhöllo det orimliga uti att presterna skola kunna beskatta egendomsegaren, samt att just detta aftöningsfått alstrar mycken kallsinnighet hos förjamlins gen mot dem. Borgareständet. Remitterades följande må: ta molioner: af ht Brinck om uppmuddring af Stäfes sund för beredande af ett fortare inlopp från Östersjön till Stockholm (hr Wallenberg förenade sig); af hr Stolpe om ändringar i förordningen om expeditioners chartering; af hr Almgren om understöd af allmänna medel till barnalårarinnorg pensionering; af hr Rönne blad om anläggande af en jernwäg mellan Sollefteå och Helgonsjon; af hr Brodin om yts terligare anflag för Thersnerska planchewerkets fortsåuande. På bordet begärdes följande: af hr Kistner om ändring i inteckningsförordningen; af br Henschen om anslag till jernwägsanläggning mellan Stockholm och Upsala samt Upsala stads ersättande för de 4,000 bfo, hwarmed den bes sostar fina undersökningar; samt af hr Lallers stedt om uppgörande af förslag till nya fom: munalförfattningar. Emot denna sista motion inwånde br Henschen, att man ej borde upp: rifwa hwad man förut hade, utan bygga Der på, samt ansäg den af motionen förordade norffa fommunallagftiftningen i wissa delar ej wärd att efterfölja. Bondeständet. Efter protlokollsjustering för rekom först Erik Mallmins bordlagda molion i stängseifrägan, deruti föreslås: i 1:o att stängselskyldighet eger rum, der ide de fleste delegare i ftångfellaget, hwilka ega mer än hälften af de stängselskyldige hemman, fig förena om hågnadernes borttagande; och 2:0 att i skiljoled emellan särskilda egares es gendomar eller egolotter halfwa hägnaden skall hållas af hwardera sidans egare, utan affeenz de på större eller mindre hemmantal. Uti dessa åsigter förenade fig Hultman och Anders Larsson från Örebro lån m. fl. Dis: fusfionen härom upptog 2 timmars tid, derunz der största delen af ståndet yttrade sig. Ola Månssons från Skåne motion em förs ändring i sättet för presterskapets aflöning mes ÅKARNA Af fankontinner hlef semängd bordlagda motioner, hwaridland ap Das niel Danielsson från Jönköpings lån wäckt mos tior om nämndemåns befrielse från refervs ffjuts-ffyldigheten, Gustaf Bjerkanders från Skaraborgs lån och Guftaf Jansson från Kals mar lån motioner om anslag till institutet för blinda och döfstumma, efter föregången dis: kussion. Sedan åtskilliga från medstånden ankomne protofollg-utdrag blifwit lagde till handlingar ne, samt en stor mängd nu ingifne motioner bordlagde, åtskiljdes ståndet kl. Half till 3 e. m. Utrikes. Telegrafunderrättelser. Hamburg d. I Dec. Enligt pålitliga underrättelser råder stark rörelse i Palor: mo; schweitziska trupper äro fände till Si cilien. — Monitceur uttalar den åfigt, att den hufwudssakligen genom den dyra tiden för: anledda penningekrisen nu är förbi. London d. I Dec. Hwete oförändradt; i fremmande hwete gjordes blott detaljoms fättningar till fift noterade prifer. Hafre något högre. Öwete och ärter I a 2 sh. lägre än förra måndagen. Frostwäder. — )Moru. Poft säger att Eugland ger: na fan medgifwa återöppnandet af fons ferenserna, emedan dessa icke kunna förän dra fredstraktaten. Samma blad råder Schweitz att frigifwa fångarne sedan de ers hållit deras dom, och warnar Preussen mot waldssamma atgärder. — Westindiska ängs baten har ankommit till England. Amsssterda m d. I Dec. Spanmalsmarknaden oförändrad. Hamburg d. 2 Dec. Spanmaälsmark:e naden nedtryckt och stilla. — Skeppsfarten har helt och hållet upphört. — D. 3 Dec. På Sicitlieu har utbrutit ett uppror, fom har sitt hufwudläger i Cer falu i provinsen Palermo, J fvetfen för upproret stär baron Bentivenga. ASfemvlee vnationale hoppas att det snart skall blifwa undertryckt, och fruktar för en land: stigning af eugelomännen. — Meorn. Poft godkänner upproret på Sicilien. Såwäl från Paris fom från Wien och Lons don ingå beranelser, fom synas häntyda, att magterne nu blifwit ense om hållandet af en kongress. Londonska tidningen SPref anser konferensernas återupptagande såsom en sak, hwarom man ide längre fan twifla, och meddelandena i Indep. från London och Wien bekräfta, att säwäl österrikiska fom engelska fas binetten hafwa gifwit efter för Frankrikes öns skan i detta afseende. Wienerkorrespondenten i Börfenh., fom ännu icke anser saken säsom helt och hållet afgjord, påstår, hwilket också är temligen sannolift, att England blott will gir wa efter på det wilkor, att Frankrike samtycker till engelska flottans awarblifwande i Swarta Hafwet. — Cnligt en korrespondens från Lon: don i Le NRordv har engelska kabinettet deres mot ide blott gifwit sitt samtycke till fonferens sernas återupptagande, utan äfwen förklarat fig för deras hållande i Paris, och att bland an: dra saker äfwen twistigheterna angående Bolgrad och Ormöarne blifwa föremål för förbands lingarne. Fransmännens kejsare och kejsarinna hafwa i lördags återkommit till Paris och bewistade samma afton en till förmån för de fattige arrangerad bal i Operan. Moniteur för i måndags innehåller en berättelse från ministern för de allmänna arbetena, Rouher, hwari för reslås att jernbanesällskaperne böra bemyndigas att utfärda nya aktier till ett belopp af 214 millioner francs. J denna berättelfe Adagas lägges, att finanskrisen, fom warit en följd af den Hyra tiden nu förlorat fin allmänna fos