Engelholm d. 29 Now. Kyrkoherden öfwer Barfåkra och Rebbelberga församlingar hr mag. Olof J. Kartlström afled i ukersholms preftz gård förliden gårdags afton eftet en lefnad af något mer än 79 år. — Han war född i-Ritsdz fatålöfa d. 24 Aug. 1777, blef student 1801, phil. mag. 1814, prestwigd 1815, undergick pas ftoralerumen 1818; har warit reftor i Lands frona 1806, kollega ffole i Malmö 1807 och 1808 och umämndes till kyrkoherde i Barkåkra d. 28 Febr. 1821 samt tillträdde samma är. Det är anmärkningswärdt att hr kyrkoherden ända till för en månads tid sedan, äfwen det sednare året, då hans biträde, innehafwaren af kapellaniet i församlingarne, pastor Brodd, wa: rit sjuklig, sjelf haft förmåga, oaktadt sin höga ålder, att bestrida pastoralwärden. — Wål hände det, att han någon gång kunde fomma ur fatt: ning, men detta har alltid skäligen ursägtats af hans outtröttliga ihärdighet och nit att sköta sut fall och arbeta få länge helsa och krafter det medgäfwo, och derföre tillwam han fig också fina åhörares bifall och ynnest. — Stiftets fe nior, f. d. kontraktsprosten J. P. Lilljeborg i W. Wram (född 1772) och prosten N. I. Klensdz burg i Hwellinge (född d. 18 Juni 1777) wo: ro äldre än kyrkoherden K. Stockholm d. 25 Now. J anledning af den förwäntade kongl. propositionen i jermvågåfrås gan, lärer, enligt A.B., ett stort antal pers soner, äfwensom särskilta deputationer, under den förflutna weckan erhållit företräde hos H. M. Konungen. Den 20 särer konungen leme nat företråde åt Westerås lång rifsdagsmän af bondeståndet, och påföljande dag hade likaledes Upsala läns rifsdagsmän af bondeståndet före: träde. Nämnde deputationer förordade det af jermvågsfomiten uppgjorda förslaget för ftams banans dragning norr om Mälaren, och sökte wisa, att enligt nämnde förslag jermwägen ffuls le ledas genom de bördigaste och meft befolfade delarne af nämnde län, samt att det förslag för ifrågawarande jernwågs riftning, fom hr öfwerste Ericson berättad hafwa uppgjort går igenom de minst bördiga, minst befolkade och minft odlingsbara trakterna af samma lån. — H. M. Konungen skall med uppmärkfamhet hafs wa afhört de upplysningar som lemnats och yttrat att de wid frågans behandling icke skulle lemnas utan afseende. i i Å Kommersetollegium har, i anledning af ingången underrättelse att smittosam fjufs dom bland hornbeskap i Ditmarschen utbrutit, förklarat hertigdömet Holstein äfwensom den del af hertigdömet Sleswig, fom år belägen mellan Eiderfloden samt Husum i wester och Flens burg i föder fmittade af hornboffaps-fiufdom, — Enligt tillkännagifwande ar Atlantic telegraph Company tror detta bolag sig kunna lofwa, att telegraf träden mellan Europa och Amerika skall wara nedlagd under loppet af sommaren 1856 och under inga omständigheter senare än på wåren 1858. (W.) Ekesjo d. 25 Now. istlidne tisdag den 18 dennes fl. omfring 4 på morgonen wäcktes denna stads innewånare af det hemska ropet: nelden år 1687. Alla, unga och gamla, rusade upp från sina bäddar och ut i winternatten till brandstället, för ati, om möjligt, afwärja den hotande faran; men anfomne dit, kunde de in: genting uträtta, emedan det brinnande huset, guldsmeden Swanbergs, beläget i hörnet wid stora torget, redan fivd i ljusan låga samt öv gonblickligen antände trenne på olifa sidor når: belägna hus. Wid sädant olyckligt förhållan: de måste eldsläckningsmanskapet ow sprutorna, wilka woro i godt stånd, anwändas på fryridz da håll, hwilket åter werkade att det härjande elementet, fom jemwål tog näring af den blå: fanhe nordwestliga winden, blef öfwermäktigt saknande det nödwandigaste. Ölera al vc tet mast eldens utbrott boende, hwilka fingo minst bergadt, hade intet af sin lösegendom brands förfäkradt, och de fasta egendomarne woro i all: mänhet lågt försäkrade. — war alla de ars ma stola härdergeras under denna oblida års: tid och hwad de skola klädas och födas men, det wet allena Han, fom förer foglarne nuder himmelen; dock wåga wi i mår nöd wånda of med bön om hjelp till den wälgörande swenska allmänheten, på hwars deltagande hjerta nös den förr aldrig klappat förgäfwes. Alla gåf: wor, af hwad namn och beskaffenhet de wara må, emottagas med innerligaste tacksamhet af den härstädes bildade nödhjelpskommitteen, som will dem framdeles redowisa. Kringboende grannar, som med spannnål, rotfrufter eller viftualier wilja bispringa wårt swårt hemsökta samhålle, funna aflemna sina godhetsfulla bidrag uti nya skolhuset. Ekesjö den 20 Nowember 1856. Rödhjelpsfommitteen. Fill komplettering af förestående meddelas ytterligare följande: Omkring kl. 7 f. m. war allt hopp ute att funna rädda något af stadens södra del; men åt norr sågs ännu någon möjlighet, ehuz ru elden redan började angripa den i wester från torget belägna husraden, fom fammanbhåän: ger med westra och nordwestra stadsdelen. Stas dens befolkning kunde, ehuru utmattad efter att redan trenne timmar warit i den strängaste werksamhet, mera mangrant samlas på de punfz ter der möjlighet fanns att rädda, jemte det friffa arbetare från landsbygden då anlände, och lyckades, efter twenne timmmars förtwifladt arbete, att, sedan hälften af gården nästintill den hwaruti elden rasade blifwit rifwen, blij: wa så pass mästare öfwer lågorna, att hoppet om räåddning blef den lifgifwande tanken fom satte spänstighet uti det af öfweransträngning förlamade folfet. Då nu faran från det hållet tycktes wara någorlnnda häfwen, förmärktes att den rofgie rige gåsten äfwen gjort besöf i wårt wackra kyrkotorn, oaftadt den redan tidigare på mors gonen, fom man trodde, blifwit derifrån helt och hållet fördrifwen, sedan södra tornluckan förbränts; sista försöket gjorde den olydsbrins gande fridstöraren högst upp wid tornspiran, der den sökte få näring under de med tjära bes strukna jernplåtarne; men till all lycka blef fur ran i tid bemärkt, få att några rådiga perfos ner genast begåfwo sig dit, ehuru det med werfs lig lifsfara war förknippadt, och lyckades i så måtto dämpa elden, ati rådrum gafs till att få arbetare med nödiga redskap förflyttade till denna få wigtiga punkt, iy hade elden här blif: wit den segrande, få hade efter all anledning åäfwen hela norra delen af staden blifwit lagd i aska. Redan kl. omkring 3 e. m. hade elden med förlig wind hunnit till söder tull, der den åns nu föfte antända ett från tullen aflägsnare hus, enkefru Björkfgreus, fom dock räddades. Bland de nedbrånda husen äro stadens rädhus, apotes ket, boktryckeriet och bokhandeln samt fem han: velg hus med betydliga warulager. Jill råga på all denna olycka, har en fter del af stadens befolkning ådragit fig sjukdomar, i följe af dels förkylning och dels öfverans strängning, och flera personer hafwa skadat fig wid branden. (Hw. N.) Riksdagen. Plena den 22 Nowember. Ridderskapet och Adelu. Frih. Stjernstedt, J. T., upptog till beswarande några mot hans motion, i afseende på låttnader för ruft: och rotehållare och förändringar i indelningswerket ana anv åefaninaar Hr Stjernswärd, G. M., VELA LR Unna rr Lä ty det wore lättare att höja och minska de far: ffilta smärre posterna. Ständerna hafwa jeljwa önskat denna fördelning. Hör motionen ta (ade friberrarne Stedingk, Cederström, A., Stael v. Holstein och hr Stjernfward, G. M., hwil: fa ide wille motfåtta fig nägot förhöjdt anslag, men ansågo principen wara rigtig, att fonuns gen ensam bestämde och utdelade anslagen till sin familj. Frih. Sprengtporten wäckte motion om an: slag för Stockholms och Carlskronas befästning. Hr Brakel, M. G., skildrade i en skriftlig mos tion Sweriges och Stockhosms oförswarade lås ge mot öster och föreslog ökade anslag till flottan, på det att de nerdiska tifenas förenade sjömakt skulle funna emotstå Rysslands flotta. — Hr Fålhreus wäckte motion, dels om 3,000 rdr till bildande af ett Seminarium för folk ffole:lårare samt 2000 rdr ärmt i pension åt grefwe Rudenschöld. — Frih. Posse wäckte åine motioner: l:o att Bankens lsånefond för landtfastigheter skulle fördelas på hypoihefsförs eningarne, och 2:o om presterskapets aflöning. — Hr Hierta, L., wäckte motion om mottagans de företrädeswis af fruntimmer till lärareplat: fer i folkskolorna. Borgareständet. Hr Bodells motion om wägran tills widare af anslag till jernwägars anläggning framkallade åtskillige anmärkningar af mer eller mindre skärpa. Ör Boman ans säg motionen bewisa ringa förctagsamhetsanda inom Norrlåndska provinferna. Af Kongl. M:t ästade högre anslag borde ej uppresas några hinder i ifrågawarande hänseende. Motionås rens fruktan för arbetskrafternas dragning från modernäringame wore intet skäl; man kunde ej wånta på populationens öfning. Talaren mils le ogerna skrifwa motionens tillkomst på oädla afsigter, men wäl på obetänksamhet, samt hop: pades att densamma inom utskottet skulle bes hamlas efter förtjenst. 5r Muren ansåg mos tionären ej hafwa rått förstått sin uppgift som Sp. folkets representant, och önskade att mos tionen mätte återtagas. Af hufwudsakligen samma åsigter woro her Grape, Wedberg, Bergs (und, Palander, Thomee, Taufon, Falhem, Trås gårdh, Rooth, Rydin och Ericson. Bland de i detta plenum wåckta och remits terade motioner war äfwen hr Ödmanssons om ändring i sattet för presträntigheternas utgörande. På bordet lades hr Stolpes motion om åts skillige ändringar i bewillningå-förordningen. Hr S. yrfade lifa stor bewilln. procent å f(öner, intomst och fastighet, bestred bewilln. bort: tagande, dä den war siäders och embetsmäns enda beskattning samt nya tareringsgrunder. Bondeståndet. Föredrogos åtskilliga, sedan förra plenum boidlagda motioner, hwaraf icke någon föranledde disfussion, Utom Olaus Es rikssons motion, angående swenskt arbetsfolf, som begifwer sig till Norge. Motionären föres flår en underdånig skrifwelse, om widtagande af åtskilliga stadganden, till förekommande af de dryga erpensräkningar, som kommuner inom Swerige få widfännas för sådant utwandradt folt, då det i Norge insjuknat eller dött. Hles re talare från grångprovinferna instämde deri, och andra från Skåne och södra samt westra landskapen ansågo enahanda åtgärder böra mwids tagas wid arbetsfolfets utwandringar till Dan: mark. Ösa Månsson ansåg att den frie mannen borde få försörja fig båst han wille, endast det skedde på Ärligt fått, och wille derutinnan ej kringstära den frie mannens rätt; önskade dock att åtgärder skulle widtagas till förekommande af de olägenheter, fom Uitflyttningarne foranz (edde. Matts Persson m. fl. yttrade enalan:z da mening. Mengel ansåg, att ju mindre band man las se er D?22 Nosta Kättroc aff 4— 12 ep