nnanlteng. Marseillle. Sädespriserna äro i fal: lande, Madrid d. 23 Now, Ett dekret på: bjuder att i utlandet skall uppköpas säd och mjöl, till tullfri införsel, för 60 millioner realer. Hamburg d. 25 Now. Alla sädesslag osäljbara. — D. 26 Now. GConstitutionel uttalar fig mot de engelska och österrikiska tidnin: garne, hwilkas angrepp vå franska regerin: gen kanna förswaga alliansen. — Engelska banken har inköpt guld för 310,000 p. ft. Utländska tidningarne äro fortfarande fördes les torftiga på nyheter af intresse. Angående det förut omtalta upproret i Maz laga har man nu närmare underrättelser, hwilfa emellertid skildra oroligheterna såsom blott frame kallade af en strid emellan fmugglare och tull betjenter. Det kan dock knappast betwiflas, att politiken äfwen spelat en roll i de förefallna oroligheterna; regeringen har nemligen sändt så stränga instruktioner till staden med afseende på ordningens upprätthållande, att deras stränghet icke kunde rättfärdigas, om det endast war frås ga om ett simpelt smugglingsförsök. De af rer geringen widtagna Åtgärder hafwa för öfrigt framkallat mycket oroande rykten angående fin: nesstämningen få wål i Madrid fom ide större provinsstäderna. — Franska regeringen synes afgjort missbilliga de intriger, som spelas wid spanska hofwet, och hwilka afse att låta mag: ten fullkomligt öfwergå i presternas händer; åtminstone innehåller Journ. des Debats, fom ständigt förswarat marskalken Narvaes, artiklar, fom äro riktade mot dessa intriger. Jcke dep: mindre synes kejsar Napoleon wilja förhålla fig alldeles lugn mot dessa eventuella händelse fer i Spanien, och i Paris will man till och med weta, att England och Frankrike hafwa fattat det fasta beslut att ide på något fått bes swära fig mot spanska regeringen, än mindre afsända en enda soldat eller ett enda fartyg för att rädda drottning Jsabella och hennes dys nasti, i händelse hon skulle bringa fig och fin ithron i en sådan ställning, fom de fleste fpani: orer anse för sannolif. Alliansen emellan England och Frankrike fys ned ännu långt ifrån wara få befåstad, jom de ministeriella bladen i de begge länderna fortfarande påstå. Man behöfwer i i detta afs feende blott bemärka de engelska ministeriella bladens yttranden. Dessa blad protestera wäl mot hwarje påstäende, att alliansen nu är mins dre intim än förr och förklara att den både är nödwändig i allas intressen och att den eristerar; men når det är fråga om att gå från dessa förklaringar till en undersöfning af de swäfwande wistigheterna, fortfara De ide dep mindre att skarpt motsätta fig hwad fom är franska regeringens önskan. Sålunda yttrar fig Morn. Poft åter i en ny artikel mycket bestämt mot ett återupptagande ar Pariferz fonferenserna, ehuru det år weterligt, att Franke rife önskar ett sådant. Detta motständ synes äfwen involvera, att ännu ide sådana omjels diga medgifwanden egt rum emellan de hvens ne regeringarne, fom förra berättelser lätit förs