4. Om medgifwande af rättighet för swensk man att idka handel i twenne eller flera städer. 5. Om bewiljande af gratififation åt fap:e ten Hahr för utgifwande af en general-karta öfwer Swerige. 6. Angående berättigande för öfwersdirefe tören A. C. von Sydow att wid afffevstagan: de erhålla pension. 7. Angående bestämmande af wiss tid, hvars utöfwer, wid de nya jordeböckernas granskning, undersöfning uti och jemförelse med äldre jors deböcker ide må ega rum. 8. Angående godtgörelse för indelningåhaf: ware af fådana grundräntor, fom till följd af qwarnars anläggande afskrifwas. 9. Angående åtgärder till behöfwandes undz sättning i mifwärtär. 10. Angående förhöjning af pension ä all: männa indragningsstaten åt k. räntmästaren FI. D. af Wåhlberg. 11. Angående resultaten af den nya lags ftiftningen för bränwinstillwerkningen. 12. Angående begärdt ytterligare statsbidrag till fullbordande af fluf: och fanalzanlåggnins gen wid Dejefors och Forshaga i Wermlands län. 13. Angående begärdt ytterligare låneuns derstöd till fullbordande af jernwågsanläggning mellan sjöarne Wåsman och Barken i Stora Kopparbergs län. Ridderffavet och Adelu. Bankoutsk:s mem. n:r 2, om förstärkning med 1,300,000 rdr af Handels: och RNårings-diffonten, bifölls. — va motioner wäcktes af: hr Tersmeden, P. R., om underd. anhållan om förslag till lag för focknenämnder och länsrepresentationer: remitterades till Efonomi-utff. — Af hr Cederschiöld, F. A., om anslag af 6,000 ror till elementarz skola för flickor; om anslag af 3,000 rdr till pension åt barnmorskor; om anslag af 1,000 rdr till direktörn för allmänna barnhuset, utom jönen; alla tre remitterades till ftats-utffottet. — Aj hr Dahlman, W. F., om upphörande af bördsrätten. Remitterades till stats utskottet. q:resteståndet. Banko Uisk:s mem. N:o 2 godkändes. Lektor Sondens motion, om ett för: åndradt fått för folfffolemedleng debitering och uppbörd, remitterades till Ekonomi Utsk., jemte yltranden i ämnet af doktorerne Sandberg och Nordström, samt prostarne Melander och Otterström; hwarefter prosten Almqwists motion om löneförhöjning ät komministrarne remitterades till ståndets Enskildta utskotts lagafdelning. — Följande motioner wäcktes och bord: (ares: af Gumeliud, om åläggande för Stats: Ulist. att inkomma med förslag öfwer rifåsdagå: kosinaderne; Doktor Nordlander, om afskrifning af undsåttningslån under misswertår i de nors ra länen; Prosten Melander, om att fomminir strarne måtte tillerkännas rättighet att uppbära ätslilliga mindre aflöningsförmäner; Kyrfoherz den Schönbeck, om tillgångars beredande till löneförbättring åt komministrarne, dels genom delning af pastorater och dels genom ffylvig: het för pastor att, då hang löneförmåner of: werstiga 150 tunnor spanmål, deraf afftårvis: fa procent. Borgareståndet. För ståndet upplästes en Kongl. Maj:ts skrifwelje, genom bwilken O8: carshamn förklarades tillhöra femte klassens städer. De i näst föregående plenum wäckta deta sIt JYDporrdr till tre stipendier för swenske studerande wid Köpenhamns universitet. Bondeståndet. I anledning af Per Nils: sons i Espö från Skåne motion om den för: ändring i 1846 års Handelsordning, att han: delsbod skulle få anläggas på 1 mils afstånd från stad, uppstod en längre diskussion, hwarwid, bland andre, Ola Mänsson yttrade att detta försörjningsmedel borde få wara fritt, om man antar principen af friheten att fig för da. Medin ansåg, att man kanske bordt til en början inffrånfa fin anhållan att få af ståndet bestämdt till 2 mil; Petter Jönsson förs drade, att innan handelsrättigheter meddelades, skulle kommunen höras om ansökningen. J den: na afsigt instämde de fleste inom ständet; hwarz wid dock Jöns Persson från Blekinge erinrade, att man redan har föreskrift af det innehåll, Petter Jönsson anmärkt; men Daniel Daniels: fon förmenade att ej kommunen, utan endast socknenämnderne nu blifwa hörde, och att Ddedz sas utlåtande ofta blifwer stridande mot förs samlingens önskan. Jenas Andersson från Ds stergöthland trodde, att församlingen borde haf: wa beslutanderått i frågan om handelsbods anläggande, emedan det war församlingens nyt: ta eller skada saken gällde. — anledning af Rudbergs förut wäckta, nu remitterade motion, angående förändrade stadganden om nämnde: måns tillsättande, deras rått att uteslutande förrätta bonppteckningar m. m., samt inffrånf: ning af deras antal, gjordes anmärkningar af Lars Petter Andersson från Elfsborgs län och Medin, hwilfen förordade det nuwarande an? talet, och bestred deras uteslutande rätt till bo: uppteckningars uppgöraude m. m., uti hwilka anmärkningar många ledamöter instämde. — Westermarks motion om Åtgärder till salpeter, handteringens upphjelpande förordades af Nils Swensson från Skåne, af skäl, bland andra, att det ide wore volitifft klokt låta handterins gen förfalla, och begårde salpeterprisets höjan: de med 4 rör 16 sk. bko. Medin instämde, och erinrade att handteringen skulle snart gå totalt under, ty nu tillwerkas t. er. i Småland endast hälften met för 10 år sedan, hwilket wållades af det låga priset i förhållande till wedpriser och daglöner. Per Erik Andersson yttrade sig i enahanda syfte. — Nils Nilssons från Örebro lån föredrog ett anförande, deru: ti han hemställde att man för den nu tillfålligts wis dyra tiden — ett förhållande, hwaruti år tergång kunde förwäntas, såsom förr skett, — ide borde förhasta sig med bewiljande af de förhöjda löneanslag fongl. proposilionen innez fattar, utan bestämma De inträffade förhöjnins garne att utgå endast till nästa ftatåreglering Jonas Andersson från Sstergöthland erinrade att man wid löneförhöningar borde fästa afe seende på de hittills wanlottade bland embetsåmännen. — Slutligen upplästes en motion af Ewen Haraldsson från Blekinge, deruti mos sionären yrkade skyndsamt widtagande af Atte gärder mot införsel af genever och dylika waror. Utrikes. Telegrafunderrättelser. London d. 17 Now. Buchanan har blifwit wald till president med 174 röster. Fremont erhöll 114. — D flamerades; trupparne hafwa dock behållit öfwerhanden, men icke utan förlust. Orde ningen är äterupprättad. Tidningarna innehålla föga politiskt mytt. Beträffande förhållandet emellan England och Franfrike inlöpa från alla håll berättelfer, fom fonftatera återupprättandet af den tidigare fåm: jan, få att man nu ide längre fan betwifla, att en sädan werfligen blifwit tillwägabragt; deremot är det ännu lika oklart fom förut ans gående wilkoren för densamma. Att Franfris kes förhållande till Ryssland ide heller år få hjertligt fom förut, synes deraf, att det haljs officiella bladet Rays, liksom uVimed och öobe redan förut hafwa gjort i England, warnar franska kapitalisterna mot att deltaga i de ryfka jernbane:anlåggningarne. Underråts telsen att den neapolitanske gesandten, Markis Antonini, hade lemnat Paris, har icke bekräftat fig; enligt Journ. des Debats ämnade han qwarblifwa ännu nägra dagar i Paris. Hwad den neapolitanska frågan för öfrigt angår, 1Ys nes det ännu fortfarande fom skulle den blifz wa bilagd på ett fredligt fått; enligt fednafte underråttelfer från Neapel omtalades derstädes, att en minifierförändring skulle ega rum, och att fonungen närmat fig general Filangieri, hwils fen fäfom befant år gynnsamt stämd för libes rala reformer och en wän af Frankrike. Det berättades äfwen, att konungen af egen fri wilja nndertecknat ert stort antal benådningar. ö Från Spanien underrättas man, att belågringstillstäåndet slulligen blifwit upphäfdt, och att walen till cortes sfola ega rum i början af nästa är. Genom en konglig ordonnans hafwa de köp af andliga gods, som egt rum ins nan defetet utfom angående försäljningens af ressa gods suspenderande, ånvo blifwit fanftio: nerade. Dessa olika ångärder antyda, att mir nisteriet Narvaczs fällning ide år så swag, som man hittills skildrat den. Spoca will äfmw n weta, att underrattelsen, att regeringen inbjudit drottning Christina att återwända till Spanien, år ogrundad. Enliat skrifwelse från Madrid skall engelske gesandten derstädes, lord Howden, hafwa officielt uppfordrat marskalken Rarvaez att meddela honom spanska kabinettets politiska program, men erhållit ett mycket djerft och stolt swar af marskalfen. Från Konstantinopel förmäles, att förre rys ske generalen Duhamel inträdt i persisk tjenst och blifwit utnämnd till öfwergeneral öfwer den persiska armee, fom står framför Herat. Från alla håll inlöpa berättelser derom, att Ryssland förklarat fig beredt art gifwa efter för fina motlständares fordringar. Sålunda hes ter det från Berlin, att Ryssland uppgifrit fin fordran på forrefpondent i Indep. will weta, att Ryf: land begårt att en blandad kommission af alla i frågan intresserade magter stall nedsättas på Ormöarne. att Ryssland förklarat fig berept att helt och Ormöarne, undcr det en parifere : Å Samme korrespondent tillägger, hållet uppgifwa sin fordran på Bolgrad. Före: u satt att desf ste man förmoda, a underrättelser äro pålitliga, mås; att Ryssland blifwit föran ledt till denna eftergifwenhet genom önskan att: åstadkomma ett skyndsamt utrymmande af Dos naufurstendömena och Swarta Hafwet. H ruwida detta refultat fan uppnås, år emellers om Er SR tJFando från Att 4444 424241 — ö HUS.