(Jnsändt.) Skicket eller rättare oskicket, — som i några städer ännu eger rum, att nemligen mid: bröl: lop brudparet straxt efter wigseln skall framftål: lag för en utanför bröllopshuset samlad folk: massa, bland hwilken de, fom wilja gå och gålla såsom rolighetsmakare, anse sig berättigade att med skoj, skrik och en hop plumpa utlåtelser till: kännagifwa deras bifall eller missnöje med bruds parets och bröllopsgästernas utseende, klädsel nm. m., — år få stötar de mot äfwen de mins sta anspråk på anståndigher, att i en tid, då man i alla delar will reformera det gamla, det är förundranswärdt att detta råa och obildade bruk ännu kan fortfara. Jnsändaren råkade för några aftnar sedan wara wittne till ett dylikt frispektakel, derwid trenne personer, som wid dagsljuset lära wilja räknas till s. k. bättre folf, framställde fig får fom hopens pajazzor och den antagna roften lif: mätigt uppförde fig en for tel af aftonen i enlighet dermed, tila de slutligen af en polis: assistent blefwo ömkligen uthwisslade. Man uppgaf dessa herrars namn och yrken, men ins sändaren, fom ide anser möjligt att deras fams hällsställning skulle tilläta dem få glömma aft ningen för fig sjelfwa och hwad ordning och skick fordra, älskar tro att allmänheten måste misstagit fig om personerna, ech att i hwilket fall fom helst en lugnare eftertanke skall hindra dessa komedianter att spela da capo, äfwen om de, fom hädanefter hålla bröllop, ide finna fig befogade göra slut på den opagfande erpofitionen medelst fönsterns betäckande.