med honom förenade. — Med höftdagens fjun: fande fol gid han bort från de fina, men når wårens windar under nya år wäcka naturen till lif, och en wänlig blomma fer upp mellan grå fet på hans graf, då skola de efterlefwande i henne igenkänna en bild af den milde, wänlige bortgångne, och wemodigt glädja fig deråt, til def en skönare wårdag randas, för ett återfes ende, fom ide störes af den jordiska förgångligs hetens oblidkeliga lag. (Sn. P.) Riksdagen. Plena den 30 Oktober. Bondeståndet. Ståndet beslöt tillsätta ett enskilt befwårs-utffott, hwartill ståndet agnast walde en ledamot från hwarje fån. — MWffillige af Nils Swensson och Nils Andersson från Christianstads län, Johan Persson från ilpsala och Håkan Pettersson från Blelinge län föredragne motioner om skjutsnings-skyldigheten bordlades första gången. — Likaledes Bordlaz des af Jöns Persson från Blekinge och Erik Ersson från Gefleborgs län wäckta motioner, den förre angående presterskapets aflöningdfått; den fednare rörande affättande af referoanslag wid liqvid emellan tiondegifware och rånz tetagare. — Widare beslöt ståndet att alla hit tills inlemnande och möjligen kommande motioner i skjutsfrågan skulle hwila på bordet till 8 dagar före mosionstidens slut, i fall händelsewis någon sammanjemkning af de framställda förs slagen skulle funna åstadkommas. Plena den 31 Oktober. Ridderskapet och Adeln. Hr S. v. Troil afsade fig fin plats fom ledamot i Banfo-uts ffottet. Derefter företogs wal af 2 ledamöter till deltagande i talmanskonferenserna, hwartill waldes hr O. I. Fähreud och frih. C. O. Palmstjerna. Grefwe D. Frölich afgaf motion om nedsättande af ett uskott med 3 ledamöter af hwarje stånd att utröna grundorsaken till nu inträffade penningekris oc förebygga å terkommandet af en dylik, och till hwiltet alla motioner i samma ämne borde remitteras. Mor tionen beqärdes på bordet. — Grefwe af Ugglas wäckte likjom wid tvenne föregående rifödagar, motion om inrättande af lånsnämder, till hwilkas organisation och werksamhet förslag upplästes, i närmaste likhet med det första gången afgifna. Motionen begärdes på bordet. Likaledes wäcktes af samma motionår före flag om en komtoll öfwer att de barn, fom af hwarje församlings fattigwård skola underhåls las och uppfostras, werkligen må komma i åts njutande af denna i fattigwårds förordningen stadgade omwårnad. Remitterades till efono:miutffottet. — Grefwe D. Frölichs bordlagda motion om förändrad organisation af banken blef, jemte af motionåren afgifne, upplåfte motioner, remiterade till bankoulskottet. — Ris fets ständers revisorers berättelser med deröfs wer afgifna förklaringar rörande ftatsoch bans forevisionen 1835 och justitieombudsmannens ems betsberättelser remiterades till wederbörande ut skott. Tryckfrihetskomitens berättelse lades till bandlingarne. Berättelsen om hwad i riket sia efter sista riksdagen tilldragit remitterades till statsutskottet. Borgareståndet. Sedan elektorernas wals Fastån ur utskott utesluten skulle han i ståndet hädanefter som hittils förswara de industriella intressena. Hr Spångberg förenade fig med hr Almgren. — Talmannens provosition vå hr Hesselgrens begäran blef med enhälligt nej bes swarad. Uutrikes. Telegraf-underrättelfer. London d. 7 Now. Fremmande hwete flan. Engelskt hwete samt korn och hafre nägot billigare. Amsterdam d. 7 Now. Swete och råg stilla och oförändrade. Hamburg d. 8 Now. I ett af lord Palmerston i Mauchester hållet tal fade han, att han ansåg freden blifwa waraktig. Dess waraktighet berodde dock på deu fammwetsd: grannhet, hwarmed traktaterna blefwo ut: forde. — Morniug Boft innehåller åter en häf: tig artikel mot Rysslands opålitlighet och eröfringslystnad. — Förodundsdagen i Frankfurt har antas git Preussens förslag angående Nenenburg. Churu största delen af franska tidningarne i dessa dagar sökt ådagalägga, att den nyss för refallna ministärförändringen i Konstantinopel år utan synnerlig betydelse, år det dock uppen: bart, att den orientaliffa frågan blifvit mera inwecklad än någonsin förr. Reschid Paschas fon, nuwarande turkiske gesandten i Paris, Mer hemed Djemil Bey, skall nyligen i Compiegne hafwa gifwit kejsaren de mest lugnande förfäf: ringar med afseende på det nya turkiska fabis nettets förhållande mot Frankrike, men ide defs mindre skall franska regeringen dock hafwa gif: wit fin gesandt i Konstantinopel baron de Thou: venel, order att fordra upplysning af Porten angående betydelsen af den förefallna miniftire förändringen. En Parifer-forrefpondenr i Köln. 3eit. will till och med weta, att franska flot tan sannolikt inom få dagar skall löpa ut, och att def bestämmelse är Konstantinopel. Wig: tigare ån dessa rykten år emellertid en artikel i Gonftitutionel, fom uppenbart är inspirerad af regeringen. I denna artikel, fom år under tecknad af hufwudredaktören Amede Rene, hwil: fen blott under allwarsamma omständigheter plågar taga ordet, uppträder bladet temligen häftigt mot England och Österrike till förmån för Ryssland, isynnerhet med afseende på def fordran på Bolgrad. Bladet finner Rysslands förhållande fullkomligt legalt och def fordringar alldeles öfwerensstämmande få wäl med bofftaf: wen fom andan i Parisertraktaten. Det förmenar doc, att Ryssland ide dessmindre är willigt att åt Pariserkongressen öfwerlemna stridens afgörans de, under det England och Österrike deremot icke wilja afweta någon ytterligare kongress utan willkorligt uteslutande af en magt. Och den: je tidning hafwa en answarig redaktör, som betaler 1000 realer skatt och deponerar en bors gen för 30,000 fr. Upvroriska skrifter äro ens dast undergifne domstolarne i första instancen. Såsom man kunde forutse, har Conftitutios nels hår ofwan omnämnda artikel, hwars författare uppgifwes wara sjelfwa grefwe Walewski, wäckt owanligt uppseende i Paris, och det icke blott på börsen, utan äfwen i de högre politiska regionerna. Man såg allmänt deri ett tecken, att den franffeengelffa alliansen war nåra fin upplösning, och det dåliga intryck, fom härigenom framkallades, war få starkt, att regeringen till och med funnit fig föranlåten att efter ett i Compiegne hållet ministerråd, fom bewistades af gesandten i London, Persigny, ofs ficielt wederlägga artikeln. Såfom en telegrafs depesch från Paris af d. 7 d:s nemligen förs mäler, innehåller Moniteur för samma dag i fin ide-officiella afdelning en not af följande innehåll: Regeringen ffulle beflaga, om man trodde, att artifeln i Conftitutiorel af d. 5:te utgått från densamma. Att tillfoga ny bitters bet wid de swäfwande twistigheterna war ide medlet att underlätta deras lösning. England och Frankrike, fom i förening hafwa fört krig och slutat fred, woro enige i alla stora euros peiffa frågor, och blott i en enda af temligen obetydligt intresse (utan twifwel frågan om ormöarne och Bolgrad) woro de af olika mes ning. Den enda fråga, fom skulle afgöras, war derföre, om denna omtwistade punkt skulle lösas genom en föregående öfwerenskommelse eller af en kongress. Under alla omständigheter hyste regeringen emellertid den fasta öfwertys gelse, att twisten skulle blifwa bilagd, utan att man strandade på den dubbla flippan af allis ansens förhvagande och ide-uppfyllandet af ins gångna förbindelser. Så långt Moniteur. Wi bchöfwa emellertid knappast fästa uppmärt: samhet derå, att då det officiella bladet betecnar den enda twistepunkten wara af temflis gen obetydligt intreåfe, tala fakta alltför myc: fet deremot. J Paris cirkulera naturligtwis en mängd rykten och gissningar angående refuls tatet af de swäfwande twistigheterna. Några tro att alliansen fan anses såsom upplöst, uns der det andra förmena att den skall besegra alla swårigheter. De sistnämnde stödja fig på ryks tet om en förestående minifterförändring, i följd hwaraf grefwe Walewski skulle öfwerlemna uts rifeåminifteråzportföljen till nuwarande franske gesandten i London, Persigny, som är warm wän af engelska alliansen och hwars åsigter, såsom uMoniteurs artikel wisar, äfwen måste hafwa segrat i ofwannämnde ministerråd; derjemte skulle Baroche utnämnas till inrikesminister i stället för Billault, finanez och arbetsministrarne Magne och Rouher utträda och baron Thouwenel, gesandt i Konstantinopel, återkallas. Det war förnämligast