22747 ÅVA A— merie, af Nordin, Tornerhjelm, Björnstjerna, Fåhreus, N. Ericson; af Vresteståndet: Tho mander, Schram, Carlsson, Arosenius, Gumelius, Tellbom, Mellander, Berlin och Holmberg; af Borgarestäåndet: Gråå, Björck, Muren, Henschen, Berg, Falhem, Hörnsten, Nordwall och A. F. Eriefon; af Bondeständet: Matts Persson, Ola Mänsson, Lars Rasmusson, Daz vid Andersson, Per Mattsson, Malmin, Anz ders Persson, Ånders Eriksson och Anders Ersson. AAAAQAAQAQAQAOAQO Utrikes. Telegraf:underrättelfer. Hamburg d I Now. Moru. Pojt försäkrar, att Porten alldeles ite gör wågra invändningar mot engelska flottans qwarz blifwande i Swarta Hafwet. MM L Den orientaliska frägan har nu inträdt i ett nytt stadium och trängt den neapolitanska i bakgrunden. För tredje gången pästå de half: officiella franffa tidningarne, nu underftödde af Kourn. des Debats, i trots af Öfterr. Corr. motsatta påstående, att Porten werkligen upp: manat Österrikes och Englands representanter i Konstantinopel att låta utrymma turkiska området, och Gonftitutionel går till och med få långt, att den rent ut förklarar att England och Österrike göra sig skyldige till traftatsbrott. Huru det förhäller fig med denna Poriens pros test, om den ännu upprätthåller den samma, eller om den låtit den falla, är ännu ide möj: ligt att afgöra. Alla franska tidningar och nNEndep. öfwerensstämma deri, att engelske och österrikiske gesandterne i Konstantinopel licke franske gesandten, såsom det förut berättats) hade åstadkommit ministerkrisen i Konftantinos pel, emedan minifteren förklarade fig för en protest mot ockupationen, men att sultanen icke welat mottaga fina ministrars demission, emes dan han fullkomligt billigade denna fordran om Donaufurstendömenas och Swarta Hafwets utrymmande. Hwad som sedan passerat i Kons stantinopel, är ännu obekant; man wet icke, om lord Stratford de Redeliffe och baron Pros kesch behållit öfwerhanden, eller om det år hr Touvenel, fom segrat, det will säga, om det ryffefranffa inflytandet wunnit öfwerhanden, els ler om det måst gifwa wika för det engelffz österrikiska. De franska bladen tro det förra eller rättare framställa franska politikens feger, under det att förklaringarne i det halfofficiella österrikiska bladet uppenbart äro baserade på motsatsen. J hwarje fall är det säkert, att Frankrike och England här gå olika wägar. och det är ganska sannolikt, att denna sak i förening med andra dolda eller uppenbara twistefrågor emellan franska och engelska rege: ringarne innehålla brodden till en upplösning af den allians, som hittills egt rum mellan dessa begge länder. Såsom det skrifwes från Paris, har nu i dessa dagar en ny viftefrå: ga öfat de redan förewarande. Det heter nems ligen, att franska regeringen, förmodligen der till föranledd af Ryssland, år benägen attdra: ga fina ockupationstruppar tillbaka från Bref: land, under bet England fordrar att ocupatios nen skall fortfara. Såfom ett ytterligare tecken till misssämja emellan Frankrike och England heter det, att de nummer af Times ochMorn. Advertifer, fom innehöllo dessas swar på Moz såttning och landets indetmng såsom gripit ur luften, emedan minifteren hittills ide sysselsatt fig med dessa frågor. Enligt berättelser från Meriko skall en fame manswärjning hafwa blifwit upptäckt och qwäfd. Den afsåg att störta regeringen och mörda pre sidenten Comonfort. Enligt underrättelser från Neapel af d. 27 Okt. war franska och engelska gesandtskapernes afresa bestämd till påföljande dagen. GBefandts skaperne ämnade öfwer land begifwa sig till Rom och Civita Vecchia, för att derifrån ins skeppa fig till Marseille, dit de wåntadesilörs dags. I Neapel fortfar man att träffa omfat tande militära åtgärder; ide dessmindre wille man i Paris weta, att neapolitanske utrifess ministern Carafa utfärdat ett i moderat anda affattadt cirkulär, fom gaf hopp om, att hela saken skulle funna ordnas på ett wänskapligt fått. — Franske Moniteur för i torsdags har upptagit de artiklar, fom Morn. Roft, Morn. Chron. och EStandard innehållit angående yMoniteurs tillrättawisande af engelska press fen, och hwari nämnde tidningar på ett mildt och undskyllande fått gendrifwa detsamma. Morn. Pofe för i lördags yttrar äfwen, att franska kabinettet funnit sig tillfredsställt af nämnde tids ningars förklaringar. Från Madrid berättas, att i Barcellona rås der en stark jäaning, och att franska regeringen utrustar en flotta mot Meriko. Uti en telegrafunderrättelse från London af d. 31 Okt. heter det att Times bryter ut mot franske kejsarens koketterande förhållande mot Ryssland, och hotar det sistnämnda med, att man hellre will börja ett nytt krig med detfams ma, än tåla att pariserfredens willkor ide blifs wa uppfyllde. J en korrespondensunderrättelse från Paris berättas, att Ali Pascha i en cirkulärnot till de turkiska diplomatiska agenterne tillfännagifs wit Portens beslut att stänga Dardanellerna d. 28 Okt. Enligt underrättelser från Bombay af d. 3 Okt. skall schachen af Persien hafwa giswit efs ter för Englands fordringar, och den projeftes rade erpeditionen till persiska hafswiken kommer således icke att ega rum. England. Wid en festdiner i Stafford uttalade sig sir Robert Peel öfwer hwad han upplefwat och iakttagit under sitt wistande i Ryssland med en oförbehållsamhet och öppenhet, som man sällan sinner hos en ledamot af engelska regeringen. Sir Robert åtföljde kröningsgesandten lord Granwille till Moskwa. Angående Kronstadt yttrar han sig wid detta tillfälle på följande sätt: Xagq har besett fästningen i Kronstadt, och jag wågar säga, att ända från storfursten Conftans tin till den yngste midshipman ombord på WBlas dimir råder blott en mening derom, att dereft brittiske amiralens energi hade warit lika stor som brittiska matrosernas mod och stridslystnad, skulle Kronstadt nu wara en grushög. Sir Charles Napier har wäl äfwen besett flottan och fästningen och yttrat den mening, att det är omöjligt att förstöra denna fästning. Ja, nu är det säkert omöjligt att angripa den med utfigt till ett lyckligt resultat, men i början af friget ftod saken helt annorlunda, och Hade den man, fom kommenderade flottan wid Köpenhamn, — 2 IUPDäIt, CP fl aaar Ada bak ann I