ute. orgareståndet. Till notarier i ståndets i utsågos vice häradshöfdingarne Runds , Gahn och barthelsfon, samt advofatfiffar Björkman, samt till kanslister kopisten Bec: v. häradsh. Holm, notarien Albin Johans: och e. o. kanslisten Veronius, hwilka fom att genast inträda i tjenstgöring; hwaremot kanslisten Modigh, vice häradsb. Djur och Kindberg samt e. o. kanslisten Sands i komma att i tjenstgöring inkallas, når ös göromål det fordra. ondeståndet utsåg till ledamöter i talmanserenserne Mats Persson fr. Stockholms lån f. 9. talmannen Per Eriksson från Werme r de werlade helsningstalen funna wi ens inrymma följande af resteståndets till Adeln: Det nu till rifå: församlade Prestståndet hembär genom fis deputerade till Rikets Ständers främsta mån uppriktiga wälkomsihelsning och fin hjertlis välönskan Den ädla ömtälighet, som r det ena bland kännetecknen på ett ridderwäsende, har utan twifwel den beftåmmel: att de, fom i striden innehafwa de främsta serna, må lisligast fånna ide allenaft de stygn redan träffat, ty då år det för sent, utan en dem fom ännu endast måttas till HålfDet år detta flags förutseende, denna alls waksamma omtanka för samhällets bestånd, (fen grundlägger fosterlandets tacksamhet för upprätthållande krafter. Man fan ide tänka fig ett samhälles bes d utan att dermed framkalla föreställningen def förkofran. Sweriges inbyggare behöf: wid denna tanke ide skygga tillbaka för en på fin närmaste förflutna tid. ..... fteftåndet år ide owant att inom detta hus a förenade widsträckta insigter och mogen renhet både i krigets wärf oh i fredens, e i statsmannens och den enskilde arbetarens. ena yrket som tet andra idkas ej längre framgång utan wetenskapens hjelp. ns ädel man försmår i wåra dagar att höra neg råd. Hwad fosterlandet derpå wunnit, kildt i de sysselsättningar, hwilka det få lån: warit oss af en mild Forsyn förunnat att fföta i frid, derom har ett stigande wälstånd it oss de glada ste wittnesbörd. J wåra daz år det mindre den swenske mannen än den enska jorden som adlas. Wettet och jorden, adlas när de odlas etc. till Borgareståndet: De fosterländska ine ssen, fom i Borgareståndet ha fina närmar målsmän, bära inom fig all den oförgång: het fom det förgångliga fan bära; ingen fri tsform fan undertrycka dem, sjelfwa de ofria mna ide wilja det, och äfwen då, när en förblinz d statskonst förawäfwer dem i sina lindakläder, r det af en förwänd månhet att skydda dem ot hårda windars inflytelse. Det beror på anordning, belägen wida utöfwer all menff: klofhet och beräkning, att dessa sysselsättngar, som skulle synas de enskildaste af allt skildt, hafwa warit de werksammaste medlen l utberedandet och befästandet af allmän ans 2, allmän frihet och allmän upplygning..,... (enska Wöraareståndet har aldrig warit 0 vllistall huszve ppi MAIS gareståndet frambära. Hj de frågor, fom under pågående riksdag komma att upptaga Ständens werffambhet, blifwa många stora och wigiiga för jordbruket, handeln och näringarne. Borgare och Boundes ftånden hafwa i dessa för landets framsteg och förkofran magtpåligande ämnen enahanda ins tessen. Dessa stånd böra derföre, såsom es gemliga representanter för näringsflitens möda, med enighet, förtroende och fosterlandskärlek un: der förenade kraf:er söka det mål, fom länder ett älskadt Fädernesland till wälgäng och åra. Plena den 23 Oktober. Nidderskapet och Adern. Hr Cederschiölds, R. T., förslag, att alla stånden borde genom särskildt antagna kanslister referera ståndens förs handlingar till införande i tidningarna, remits terades till det blifwande ftatå-utffottet. Grefwe Frölich, D., uppträdde derefter oh yttrade fig öfwer de i K. M:ts throntal före kommande orden om rikets förmånliga finan: ciella stållning. Han widrörde med anledning deraf den nånvarande penningesfrifen, rörande hwilken tal. hade forfartat en skrift, fom war framlagd till ståndets begagnande. Derefter för reslog tal. en motion om en reform i hela wårt penningewåfende. De hufwudsakligaste förs ändringar, fom härmed afsågos, woro, att lår nerörelsen i riksbanken skulle inställas och så småningom helt och hållet indragas; att guld, filfweroch kopparmynt skulle uteslutande förs flaras för rikets mynt, och att banken endast skulle få utgifwa sedlar under form af inlösbara werlar. Beloppet på dessa werlar skulle på fin höjd få uppgå till den summa, fom af Ris kets Ständer bewiljas till statsutgifternas bes täckande. Widare skulle aldrig den i bankens och öfriga statens kassor befintliga metalliska var luta få sjunka under det belopp, fom blifvit bewiljudt i och för statsutgifterna, äfwensom bankostyrelsen skulle få emomaga omyntadi guld och silfwer från andra banker och från enffilda personer, äfwensom utländska guld: och filfiwers mynt, dock med det wilkor, att det Fall med det första präglas till mynt. Ytterligare wäckte tal. motion om, att guld äfwen skulle antagas såsom en statens mynt valuta. För dessa och dylika frågors afgörande föreslog tal. slutligen ett särskildt utskotts nedsättande. — Begge dessa motioner bordlades. Presteståndet. Talmannen betygade, å ege na och ståndets wägnar, biskop Björk dess ers fänsla för hans wackra riksdagspredikan å rifö: salen samt anhöll derjemte, att he biskopen wille till tryckt låta befordra densan ma. ö Borgareståndet. Hr Hörnstein, wäckte en motion, att i sammanhang med banfo-fullmåts tiges förslag om tillökning af lånefonderna, we rel-diffouteringen a 4 procent borde förswinna. Hr Schwan sade sig hafwa ifrån der hållet wäntat ett mera omfattande förslag, förordade räntans frigörelse, och begärde frågan på bor det. J anledning af hr Schwans anförande tog fig hr Wallenberg anledning tillkännage, att han beflutit inlemna en motion rörande den fria räntan. Hr Hö snsteins motion bordlades. Upplästes ridderskapets och adelns protokoll A. FANN LSU OT 9 H e M . ES — R. Et. juftitieombudsmans embets-beråt: telse för 1854 och beränelse till riksdagen 1856 hade ankommit och remitterades till det blif: wande Lagutskottet. Trydfrihets-fomitens bes rätielse begärdes på bordet af Hr Brinck. ntrikes. Telegrafunderrättelser. vondond 27 Okt. Kubanca hwete ma 2 sh. högre än förra måndagen. Korn något billigare; ny hafre I sh. lägre. Amsterdam d. 27 Okt. Räg och hwete flan och stilla. Franssrta tidningarne widhälla sitt vår ftående om Donanfurstendömenas utvyRman: de och Dardanellernas stängning (2) Hamburg d. 28 Okt. I Morn. Poft för i dag heter det: Pariserfredens bestämda termin för upyfyllandet af fred8s winkoren är i dag tilländalapen. Zntill dess Ryfland fullkomligt uppfyllt fredswillz koren, förbiiftva österrikiska trupparne t Donanfurstendömena och engelska flottan i Swarta Hafwet. gondon d. 29 Okt. Engelskt bwete sål. deg blott i detalj; priset oförändradt. krems mande hwete fajt. Wäderleken dimmig och kall. Am sterdarmm d. 29 Okt. Råg 6 gyllen lägre; hwete nedtryckt. Hamburg d. 30 Okt. De franska mir nisteriella bladen tillbakawisa ånyo de en: gelska och österrikiska tådninaarnes dementi, och påstå att Turkict sordrat Donaufursten dömenas utrymmande. Sonftitutionel be ffyller England oc Ssterrike rent ut för traktatsbrott. — Perserne befästa Herat; en framsman leder arbetena. London d. 30 Okt. (Telegrafdepesch till Börfenhalle) Handelshuset For Hen derson har inställt fina betalningar på grund af hufets förluster wid seländska jernbanan. — 3 Teheran är man mycket bekymrad i anledning af engelska expeditionen till per: siska hafswiken. Perserne göra framsteg i Afghanistan. Såsom redan meddelats innehåller Mor niveur för i lördags de noier, fom blifwit wers lade emellan franska och neapolitanska regerinz garne. Den första noten är från grefwe Was lewski till baron Brenier i Neapel och daterad d. 21 Maj. Hårrå swarade neapolitanske utz rikesministern Carafa under den 30 Juni i en depesch till Marchese Antonini i Paris. Den följande noten, som är daterad d. 26 Aug., har Hr Carafa direkte tillställt baron Brenier, och derefter följer slutligen den not till baron Brenier, daterad d. 10 Okt., hwaruti grefwe Walewski instruerar honom att afbryta förbins delsen med neapelitanska regeringen och när: mare utweckla orsakerna härtili. råd. Genomläser man emellertid denna not, få är det ide möjligt att upptäcka något fråns fande för den kejserliga regeringen; det är wäl sannt, att neapolitansta kabinettet mycket bestämdt undanbeder sig hwarje inblandning i landets . form hwarmed . DöD1) Såsom dess : sa orsaker betecknas den falska uppfattning, som tilldelats kejsarens affigter från neapoltans ffa regeringens fida, och det både med afseende på form och innehåll fränkande uti den not, hwari konung Ferdinand afwisade kejsarens