D. 22 Okt. Dresdener Yvurn.? med: r från Paris, att föga utsigat är förs den att Pariserkongressen sinart skall manträda, och det är twifwelaktigt, om ens kommer att sammanträda. — Times innehåller en försonlig artis angående Neapel. Franske konsuln för: wer i Ncavel. London d. 22 Okt. På fpaumålss rknaden war i alla sädesslag omfättnin: obetydlig, med oförändrade priser. Am st er da m d. 22 Okt. Hwete (rödt) gyllen lägre pr läst. Råa stilla. Hamburg d. 22 Okt. Österr. Corr. dicerar mot de franska bladen Österrikes t att fortfarande hålla Donaufurstendöia besatte och fästar i detta afseende huf: fafligen nypmärffambeten på gräusseringens wigt. England och Turkiet ense med Österrike i ett uppskjutande itrymningsterminen. Bern d. 22 Okt. J följd af diploma s bemödanden har förbundsrådet förkla: fig beredt att foreslå en amnefti, om ussen will förktara Nenenburg för vaf: gigt. — Schweitz eftersträfwar att fun: blifwa representeradt wid parijer:fonfe crna. Derjemte ega militära rvuftuins rum. Uti Moniteurs artikel angående de neas anska angelägenheterna heter det bland ans Sedan freden war afslutad, sysselsatte parifer-fongresfen framför allt med atttrygs dess waraktighet. För detta ändamål hade sefullmägtigade i godt förständ med fwars a och med aktning för staternes oafbångigs pröfwat de elementer, fom i Europa kunde i densamma. Sålunda har i Belgien res gen få mycket fom möjligt fatt en gråns wissa snedspräng af pressen. Grekland wisat ifwer för att taga kongressens åfigs ill efterrättelse. Rom och andra italienska r hafwa erkänt det gagnliga i mildhet och ättringar. Endast hofwet i Neapel har med bet förkastat Frankrikes och Englands råd, in de woro wäånffapliga. Det förtryck, fom ng tid utöfwats genom den neapolitanska ringens administrativa åtgärder, hotar, i det Ftalien derigenom bringas i rörelse, att ftö Furopas lugn. Öfwertygade om den ups vara faran af denna ställning, hoppades nkrike och England genom wisa åtgärder förekomma den. Deras råd blefwo mife. Neapolitanska regeringen wille ide fe, förblef på den fatala wågen och upptog välmenta förslagen illa. Den betwiflade förkastade affigternas renhet och mötte de neliga råden med ett förnärmande språk. ma hårdnackade wägran iillät icke längre att ara de: wänskapliga förhållandet. Följande tormagts ingifwe ser sökte neapolitanska fattet att mildra intrycket af sitt första swar. a sken af eftergifwenhet bewisar blott, att pel icke gör någon räknina på Englands och ikrifes omwårdnad för Europas intressen. diplomatiska förhällandena, som af Neapel vit få djupt skakade, måste afbrytas. Detta ott förorsakar hwarken en intervention i Ner 3 inre angelägenheter eller en fiendtlighetår Emellertid kräfwer de fremmande undere nas säkerhet en förening af flottorna. GE arne skola ide sändas till de neapolitanska vattnen, för att ide gifwa anledning til eledande tolkningar. Penna åtgärd har nting hotande och är ingen uppmuntran dem, som wilja skaka den neapolitanska ten. När för öfrigt det neapolitanska far tet kommer till sundare eftertanke och ber er fina sanna intressen, skola begge mage skynda att åter knyta de gamla förbindels moch wara lycklige att genom en sådan före 4 lemna en ny pant för Europas lugn. Marskalken Randon har återkommit til er, och i det han tackar trupparne för den det förestående presidentwalet. Fremonts anhäns gare anstränga fig af alla krafter för att förs sakra fig om hang wal. Angående Walfers stållning i Nikaragua cirkulera motsägande be rättelser; några anse den wara säfer, andra såsom allwarsamt hotad, emedan de. hittills skiljda partierna i Nikaragua skola hahva före: nat fig. — J Peru wäntar man en ny oms hwälfning. Deremot synes lugnet wara trygs gadt i Bolivia. Underrättelserna angående de neapolitane ffa angelägenheterna äro hwarandra så mot: säågande, att man egentligen ide wet något nyar re, ån hwad redan derom är befant. Det fås ges nu såsom säkert, att neapolitanske gejands ten i Paris, hr Antonini, ide skall begära fis na pass. . . Pariserkorrespondenten i Börfenhalle bes rättar, att franska regeringen skall wara mycket uppbragt på den engelska i anledning af dens na sednares bemödanden för att motarbeta ans läggandet af Suez kanalen. Samme forrelpons rent berättar widare, att enligt ett i Paris cirkulerande ryfte skall fejfar Napoleon bloit wänta tills han samlat ett wisst antal beswär mot England, för att då, stödd vå dessa, före taga en förändring i fin utländska politik. Wi beahöfwa wäl knappast anmärka, att detta ryfs te år blottadt på all sannolikhet. Öfterrike. vSsterr. 3eit. skrifwer från Wien: För att ännu mera utweckla ställningen, eller om man få will, för att ännu mera framfalla fruktan för existerande dolda planer, fordrar man från franska sidan allvarligare än nå: gonsin, att Österrife skall utrymma Donvufurs stendömena d. w. s. öfwerlemna dem åt ett dunkelt öde. De betydliga uppoffringar, som Österrike genom ockupationen gjort, hade för ändamål att trygga Donaufurstendömena så wäl mot Ryssland som anarkien. Derföre blef äfwen i den emellan Österrike och Porten med westmagternes samtycke afslutade konvention bes stämt, att den senare utrymningen skulle göras beroende af en färskild öfwerenskommelse, fom skulle träffas emellan Österrike och Porten. Nu fordrar Porten alldeles ide furstendömenas ffynds samma utrymmande, twärtom skulle den betlaga, i anledning af de till dess kunskap komna förhållanden, om der ide funnes en magt i landet, fom, utan att inblanda fig i de inre angelägenheternas gång, åtminstone genom def närwaro erbjöd en garanti mot oordning och wäldsamma ercesser. Den österrikiske soldaten står i landet såsom en orörlig skildtwakt, men en annan besättning huserar i dessa hårdt pröfwade länder; dennes mandat låter swårligen undersöka fig, och den lurar blott på den mor mang, då den tror fig strafflöst funna utgjuta olyckans ymnighetshorn öfver landet. Det är omöjligt, att franska regeringen, fom hemma håller en få sträng ordning, fan önska, att oros stiftarne lemnas fritt fpelrum. Hwad hafwa för öfrigt de magter, fom i förening med Österrike gjorde få stora ansträngningar för att trygga Donauländernas framtid, att frukta af de österrikiska trupparnes närwaro, och hwilka äro betydligt reducerade? Hafwa dessa trups per ide lugnt åsett, att kaimakamen i Wallachiet, furst Ghika, annullerade famtlige råttåtris bunaler i landet genom afskedande i massa, få att hwarje doms förkunnande blef omöjligt af brist på domare? Har österrikiska ockupationen afwärjt, att en wallachisk minister blef fammans fatt af personer, fom blott erbjuder garantier för det wärrsta tillständ? Sålunda finnes der en krigsminister, som anförde rebellerne år 1848, hwilken såsom medlem af provisoriska regerins gen låt arrestera fina kolleger och derefter ftraf: fade dem med landsförvisning. Wallachiet är få lyckligt att hafwa en minifter för finanserna, fom blifwit dömd för underflef, och den allmän na säkerheten är anförtrodd ät en polisminister, som icke eger andra antecedentia till detta embete, Sn att hafwa pdrjfwit handol Ög megsan i blifwa kommenderande general i första generals befälet. — H. H. Prins Christian till Danmark skall inträda såsom medlem af geheimesftatsrådet, Oaktadt samma ministerium förut uteslutet den möjligen blifwande thronföljaren, är det dock glädjande, att det nu sökt godtgöra detta och derigenom ådagalagt, att der ide sympathiserar med dem, fom gerna wilja beröfwa den af fos nungen och folkrepresentationen beslutadr throns följden all betydelse. Hwarjehanda. — Om tillståndet i Sau Fransisco ers håller man en temligen åskådlig bild, då man erfar, att under de sistförflutna fju åren 1400 mord derstädes hafwa egt rum. Under samma tid har staden sju gånger uppbrunit. — Winskörden i Frankrike tyckes enligt sednaste berättelser öfwerhufwud blifwa till: fredsställande; på några ställen i trakten af Gironde har skörden doc utfallit mindre gynz samt, hwaremot alla beråttelfer från Chams pagne skildra den öfwerallt såsom riklig och förträfflig. — Ett förekommet justitiemord. För längs re tid sedan blefwo twå personer, Ziegens meisser och Busse, ställde för rätten i Hildeåheim, såsom anklagade för mord och rån, Jus ryn uttalade sitt ffyldig och dömde begge till döden. Den ene af de dömde, Ziegenmeisser, tog fig afdaga i fängelset; den andre, Busse, ingaf en ansökan om nåd till konungen, fom förändrade hans straff till tukthusarbete för lifstiden. Den 23 sistl. Sept. stod en ny ans klagad wid namn Bruns inför samma rätt i Hildesheim, och bekände, att det war han, som begått det mord, för hwilket Ziegenmeisser och Busse blifwit dömde till döden; de hade icke ens warit medwetande och woro således aldes les oskyldige i det dem påbördade brott; Ges nom konungens nåd war wäl ett justitiemord förekommet, men det andra kan dock sägas vars ra begånget genom domen, som föranledde den ene af de dömde att i sin förtwiflan taga sig sjelf afdaga. Presidenten för juryn höll ett tal till den wid Bruns fällande närwarande Busse, i hwilket han högeligen beklagade det passerade, och bad honom icke bära hat till rätten eller till mördaren för de lidanden, som han utstått. Den oskyldigt dömde förklarade derpå, att han förlät alla, och att han kände upprältelse nog i det högtidliga fått, hwarpå hans oskuld blifwit erfånd. — Rypssland omfattar enligt den nyligen flus tade folkräkningen 63 millioner menniskor. Deris bland figurerar rysk-grekiska klerisiet med 5 10,000 själar, de tolererade konfessionerne med 35,000, ärftliga adeln med 540,000, embetsadeln med 150,000, det lägre borgarståndet (de afskedade soldaterne inberäknade) med 425,000, fremlins gar med 40,000, de särskildta fofaf-folonterna wid Ural, Don, Wolga, Swarta Hafwet, Bais fal, de reguliera Baskirerne och Kalnuckerne med 2 millioner, städernes inwånare (mellan: klasserne och de lägre klasserne) med 5 millioner, landbefolkningen med 45 millioner, nomads stammarne med 500,000, de transkaukasiska bes sittningarne med 1,400,000, Polen med 4,200,000, Finland med 1,400,000, de amerikanska folonierna med 71,000 själar. Folkräkningen wid kejsar Nicolai thronbestigning utwisade blott 51 millioner själar, men om folkmängden tilltager i samma progression, skall den år 1900 hafwa stigit till 100 millioner. Ryska riket innehåller 112 serskildta folkstammar, som kunna hänföras till 12 hufwudstammar, af hwilfa den talrifaste är den slawiska, som omfattar de egentliga ryssarne, polackar, kossacker och de serbiska fos lonierna wid Dnieper. Sandelsanderrättelfer. Stockholms Kurs d. 21 Okt. London t1 rdr 31 sk. — Hamburg 127 ff. — Paris 22; ff. — Kö .ä. P2 KRA