Holland, Belgien och England yafwa länge warit — och måste såkerligen långe för blifwa spanmålsbehöfwande, åtminstone för den närmaste framtiden, helst som dessa länders jordbrufs-produftion ide på länge warit eller fan, under nuwarande förhållanden, wara tills räcklig för dessa länders öfwer-befolfning, fom följaktligen måste räknas till de behöfwande. Att få förhåller fig mn, äfwen med Frank: rike, det synes bäst af den alltjemt ditftrömmande spannemålen från Donauslånderna och Swarta Hafwets kustorter, — dessa rika forn: bodar för hela Europa. Men ju mera, som derifrån ulskeppas, desto mera stiger fpannemålds priset, helst fom det wanligen exporterande Spa nien nu hemsökes af få stor spannemålsbrist, att, i följd deraf, importen blifwit frigifwen inz till den 1 Juli nästa år. Om det år fannt hwad de alltid ftorffrys tande Amerikanarne säga om fin rifa förd och fina outtömliga fpannemålsförråder, få funna dessa, i i allt fall, ide lemnas i Europa för billigt pris. Men om besagde uppgifter nu återigen äro, åtminstone till en stor del, idel fumbugs, och bero på wanliga Amerifan: ffa börsjobberier, — hwilket blir troligt nog, då man betänker att den Amerikanska befolkningen tillwårer årligen med ångans frafi, — få följer deraf, att ej heller från Amerika år myc fet spannemål att wänta, åtminstone ide för billigt pris. Häraf följer oundwikligen dyr tid, äfwen för nästa år, och regeringen har, genom Poftz och Inrife8-Tidningar, låtit förstå att den icke utfärdar något fpannemåls-erportförbud. Det förutnämnda, indirekta tillfännagifwandet, i det officiella bladet, att regeringen icke will störande ingripa i spannemälshandeln måste werka derhän, att spekulationen fan bli solid, i såwäl denna som i all annan säker handel, och deraf skall följa, att på swenska föpmäns händer famla fig de fpannemålsför: råder, fom af producenterna utbjudas till falu. Alltså stannar då spannemålen qwar i i lans det, intill def att fig wisar, nästa wår och foms mar, hwarest den kan fördelaltigast afsättas; och den fom då nödgas (1) återköpa hwad ban i fåvinffo sålt, han skylle fig sjelf, — 1 fjelfstyrelse har påyrkats år ut och är in, och sjelfstyrelse i ekonomiska och financiella å: renden är ett af de wäsendtligaste grundwilkos ren för rimlig och werklig folkfrihet, — samt för en nationalregering i högre mening, ån att ständigt hålla ett flagg wakt för tiggarens fåd. De som fortfarande äflas att förfvara fi: na partiella åsigter, i fråga om frannemålsåhandeln, — och hwarför icke äfwen rörande all annan handel, — de må wara huru wålmes nande och råttfumade fom helst; wi betwifla det ide, — Men ensidiga och opraktiska samt i hög grad oriktiga äro deras påståenden, hwil: kas fortsatta tillämpning ej annat skulle funna uträtta, i det stora hela, än qwarhålla ESwerges jordbruk på dess fordna, låga ståndpunkt och sålunda bidraga till det allmänna, hvenffa armodets förlängande. Desto bättre är wår nya regering mera werkligt liberal och mera werkligt fosterländsk, än mången tyckes weta. .. Prisom förthy Sweriges lyckliga stjerna.. .. Cm. S— A O 1.... ... 21 — ICO detrallltet sig ttt oett täsörttett tyttean och är född d. 9 Juli 1836. Hon är dotter till hertig Georg Wilhelm August Henrik (död 1839) och hans ännu lefwande andra gemål, Paulina Fredrika Maria, född prinsessa af Wärtemberg. — De öfriga medlemmarne af det furstliga hus, fom prinsessan Sophia till: hör, äro: regerande hertigens gemål Adelaida Maria, född prinsessa af Anhalt:Desjau; her: tigens son, prins Wilhelm Alexander, född 1852; hertigens systrar: prinsessorna Theresia Wilhelmina Fredrika Jsabella Charlotta (för: mäld med prins Constantin Fredrik Peter af Holftein-Oldenburg) och Maria Wilhelmina Fredrika Elisabeth (förmäld med Wilhelm Herz man Carl, furste af Wied); hertigens halffys skon, prinfessan Sophias helsyskon: prins Mir folaus Wilhelm oh prinsessan Helena Wilhelmina Henrietta Paulina Mariana (förmåld med regerande fursten af Waldeck). — BRabinettå-fefreteraren grefwe Ehrenswärd, fom afrest till Stettin, med ångfartyget Nag: ler, lärer derifrån begifwa sig till slottet Bides rid) wid Rhen, der Nassauska hofwet för när warande wistas. (W.) — K. M. har, under den 2 dennes, i nåder förordnat assessorn i kongl. hof-råtten öfwer Skåne och Blekinge A. I. TH. Nyman att yt: terligare intill d. 1 Oftober nästkommande år, dels i egenskap af biträdande polismästare of wverftåthållaresembetet tillhandagå wid behand: lingen af de till poligmåftarestjenften hörande göromål, dels oc, då laga förfall för underftåt: hållaren uppkommer, de i öfwerftårhållareembetets kansli förekommande exefutiongsårenden handlägga. (Sw. T.) Lund d. 9 Okt. En stor folkskara hade sistl. lördags afton samlat sig för att afhöra studentsången wid Tegners staty, kring hwilken för tillfället brunno mareschaller. Studentforps sen tågade från Föreningen med sina fanor i spetsen omkring Tegnersplatfen, hwarefter åts skilliga af skaldens sånger utfördes och ett lef: we höjdes för hans minne. Sedermera egde den wanliga wecko-soirken rum, denna gång us teslutande egnad åt Swea-fångarens hyllning. Studeranden E. W. Lindblad höll ett wackert tal, flera Tegnerffa sånger sjöngos och stud. F. Sandberg deklamerade C. A. Kullbergs poem öfwer skalden. — Ganc.:emb. har under d. 12 Sept. bes wiljat prof. dr I. B. Pramberg tjenstledighet under innew. termin samt förordnat e. o. prof. dr A. S. Bruzelius att under tiden bestrida de till professionen i chirurgi och obstetrik hörande offentliga föreläsningar och examina. — Cons. akad. majus har under d. 4 d:s till e. o. amanucns wid anatomiska institutionen antagit filos. mag. M. V. Odenius. — SÅåsom sökande till den lediga botaniska adjunkturen wid universitetet hafwa anmält sig docenterna härstädes O. R. Hammar och F. W. Areschoug, docenterne i Upsala I. E. Jets terstcdt och M. A. Lindblad, filos. mag. Em. Lönnrot samt lära en i naturwetenskapen wid Götheborgs lärowerk filos. mag. C. Lindeberg. (L. W.) Malmö d. 9 Okt. Herr landshöfding v. Troil har i dag öfwer Ystad afrest till Stod: holm. Likaledes hafwa stadens riksdagsmän, .... 6GF AA Oh NaN saa Ietgfen. ASH wid hamnen och antydde med lifliga hurrarop fin glädje öfwer den lyckliga ankomsten. (Sn. P.) Christianstad d. 8 Okt. Hofrätten har: förordnat Hofr. Auskultanten W. Wester att förestå Håradshöfdingeembetet i Listers härad under den tid ordin. Domhafwanden är, genom fin tjenstgöring såsom Bondeståndets Sefreteraz re wid inst. riksmöte, derifrån förhindrad; bes wiljat Häradsh. A. G. Lundström tjenftledig: het till årets slut och förordnat Hofr. Auffultanten J. A. Areschoug att under tiden förmalta Domareembetet i Jngelstads och Jerrestads härader; förordnat Rädmannen, v. Häradsh. A. Ripa att, under den tid Borgmäst. Billström är wid riksdagen frånvarande, förwalta Borgmåftareembetet i Lund. (Sk. P.) TietgU iänmsstvrt 14T4444 144444C42 Utrikes. Telegrafunderrättelser. Hamburg d. 6 Okt. Engelska ban: fen har förhöjt diskonten från 5 till 6 pro: cent, wexlar på öfwer tre månader till 7 procent. . Wien d. 6 Okt. Genuesertidningar berätte, att oroligheter hafwa utbrntit på gränfen. Trupper afsändas till Spezzia. London d. 6Okt. West-engelskt hbwe:te och bästa forn 11 fb. högre. Fremmande Varis d. 6 Okt. Banken dSiffonte: rar endast wexlar, fom icke bafwa längre att löva än 60 dagar. — D. 7. Moniteur innehåller en Ings nande artikel angående det finanfiella tillsståndet. Krisen är förbigående. Sedan 1850 hafwa 800 millioner mera gatt in än ut. Hamburg d. 7 Okt. Spanmaäls: marknaden stilla. Fondmarknadeun fastare. Penningar mera knappa. London d. 8Okt. Pa spanmålsmarknaden war i hwete obetydlig omsättning och priset fast. Franska banken har lånt af den engelska 120,000 v. sterl. (skall förmod: ligen wara 1,200,000.) Am sterda m d. I Okt. Öwete och råg lägre. Obetydlig omsättning. Hamburg d. 9 Okt. Österr. Jeit. meddelar från Neapel d. 28 Sept.: Kommun: gen har afsändt en egenhändia skrifwelse till kejsar Napoleon och drottning Victoria, hwaruti han förklarar, att han ämnar till Parifer-Ffouferenfen göra meddelanden angår ende amnestien och organiska reformer. Baron Häbner inträffade den I d:s i Wien från Neapel. Som det berättas medför han den försäkran, att man bar föga hopp om, att konung Ferdinand ffall gifva ef er för wefte magternas fordringar. För öfrigt gör såwäl i Paris som i Wien och Berlin den mening sig allt mer och mer gällande, att differenserna skola på diplomatisk wäg blifwa bilagde. Man grun: dar i allmänhet denna förwäntan vå den oms ständighet, att en demonstration mot Neapel, fom medför afgörande följder, strider alltför mycket mot franska politikens tendenser, att man skulle funna tro det fransmännens kejsåre når gonsin skall gifwa sitt samtycke till sådana åts gärder. Några tro, att redan länge en fast of: werenskommelse egt rum emellan Frankrike och Ssterrike i den neapolitanska frågan, under det andra förmena, att den ryska cirkulär depeschen sf ssfäoft utan fufföfande Hå franska volitiken