Hamburg d. 2 Okt. Times för: mäler, att afgörandet angående åtgärder er mot Neapel icke skall widtagas förrän efter Napoleons återkomst till Paris. — Det berättas, att konungen af Neapel förer fina dyrbarheter till fästningen Gaeta, och att denna ätgärd förstämt Neapel. Söln. Jeit. meddelar ett cirkulär, fom ryske utrikesministern nyligen låtit tillställa ry: ffa diplomaterne i utlandet. Det år ett ganffa mårfwårdigt dokument, hwaruti Ryssland med mycken fyndighet begagnar sig af den ställning, hwari sista kriget bringat detsamma. Furst Gortschakoff upprätthåller häri ide-interventionds principen och protesterar i följd häraf mot Srefs lands ockupation och westmagternas inblandning i Neapels angelägenheter. Mit detta cirkulär skall hafwa något inflytande på Frankrikes och Englands beslut, fan knappast antagas. Emels lertid bör man först weta, hwari dessa beslut bestå, ty i detta afseende fortfara de mest mots sägande rykten att cirkulera. Under det man å ena sidan påstår, att westmagterna blott wänta på konungens af Neapel hvar på det redan af: sända ultimatum, för att efter detta swars inz nehåll företaga ytterligare åtgärder, heter det å andra sidan, att detta ultimatum ännu icke bif: wit afsändt, emedan westmagterna ide kunna blifwa ense om innehållet deraf, hwarjemte denz na omständighet anföres såsom skål dertill, att flottans afsändande blifwit uppskjutet. Öfterr. 3eit.7 försäkrar från pålitlig fälla, att ofterris kiske gesandten i Paris, baron Häbner, hwars fen ankommit till Paris eller afrest till Biaritz, utan ännu befinner sig i Neapel, och att han sannolikt skall förblifwa der ännu en längre tid. Nämnde blad tror äfwen, att man öfwerskattar wigten af de neapolitanska angelägenheterna; det finner ett lugnande deruti, att Frankrike och Ssterrike handla i fullkomlig öfwerensstämmelie med hwarandra, hwarjemte det gör det löjliga påstående, att de franska skeppen blott skola led: saga engelska eskadern i afsigt att moderera enz gelsmännens häftighet, att hindra konungen af Neaxrel från att medgifwa för mycket och före: komma de revolutionära följder, som engelska flaggan, om den wisade fig ensam i de itali: enska farwattnen, möjligen skulle föranleda. EScdz naste underrättelser från Paris bekräfta, att de franska krigsskeppen, fom skulle gå till Neapel, ännu fortfarande i Toulon mwänta på befalls ning att löpa ut. Deremot skall enligt samma underrättelser en österrikisk eskader, bestående af 8 krigsskepp hafwa ankommit till Malta. Den skall hafwa den bestämmelse att kryssa framför Neapel. Äfwen den förut omtalta underråte telsen, att sardiniska regeringen har för afsigt att afsända några krigsskepp till Neapel upp: repas nu från flera Håll. Kejsaren och kejsarinnan af Frankrike er: nade i tisdags inträffa i Bordeaur, för attef: ter ett fort uppehåll derstädes, fortfåtta resan till Paris. J Spanien winner det absolutistiska par: tiet alltjemt mera framgång. Knappast har försäljningen af kyrkogodsen blifwit inställd, förrän det redan omtalas att uisträcka denna åtgärd äfwen till de öfriga under dedamortifas tionslagen hörande egendomar, hwilka dels till: görelse Augsb. Allg. IJeit.7 blifwit förbjuden. Förbundsrådet i Schweitz har i en berät: telse till förbundsförsamlingen öfwer håndel: serna i Neufchatel, yttrat att diplomatiska under: handlingen öfwer Neufchatelsfrågan efter dess förmenande blott kunde ega rum på den grund att kantonen Neuschatels fullkomliga vafhåns gighet af fremmande förbindelse erkändes. Nar tionalrådet har fullkomligt godkändt förbunds: rådets farande och biträdt def ofwannämnda År sigt. Med undantag af de mest fompromette: rade personerna hafwa emellertid alla de i Neuschatel tillfångatagne rojalister efter före: gånget förhör ölifwit satta på fri fot. Enligt underrättelser från Konstantinopel af d. 18 September skall Porten hafwa i fins net att undertrycka tryckfriheten i Moldau, för att derigenom motarbeta furstendömenas föres ning. Bessarabiska grånd-regleringå-fommisito nen har nu i det närmaste slutat sitt uppdrag, med undantag af frågan angående Belgrad, som ännu är oafgjord. Underrättelser från New-Dork af den 17 September bekräfta att de förenade staternas president widtager åtgärder, för att med war penmagt undertrycka abolitionisterne i Kansas. — Från San Fransisco förmäles under d. 18 Aug., att den derwarande fåferhetskfonmmiteen upplöste fig, och att de lagliga autoriteterna ås ter hafwa tillträdt fina funktioner. — I Lima har en militårerevolutien egt rum, fom emels lertid skyndsamt blef undertryckt. Såsom man kunde wäånta, har furft Gorts schakoffs cirkulär wäckt ide ringa uppmårffams het i Paris, och att döma efter hwad en paris serkorrespondent i Iudep. berättar, tyckes man der hafwa warit böjd att öfwerdrifwa def bes tydelse. Ryska kabinettet har genom detta cirz kulär säkert blott welat gifwa fina diplomatiska representanter i utlandet en anwisning med afs seende på den hållning, fom de skola intaga mot den regering, hos hwilken de åro adres diterade, då fråga är om de neapolitanska eller grekiska angelägenhete:na, och den ryska regeringen har owifwelakligt ide tänkt på att derigenom hafs wa welat försöka att skrämma kabinetterne i London och Paris att förändra deras beslut med afseende på Neapel, ty det år uppenbart, att ett slift försök skulle hafwa medfört ett helt annat resultat, än det fom önskades. Jcke dessmindre har man uti wissa kretsar i Paris welat se en hotelse uti det omtalta cirkuläret, och ryktet gick till och med att första divisionen af ryska Östersjöflottan skulle hafwa erhållit order att afgå till Neapel, för att der öfwerwintra. Wi behöfwa wäl knappast tillägga, att ryftet låter mycket osannolikt. Flera tidningar hafwa åf: wen meddelat den underråttelse, att österrikiska evolutionseskadern erhällit order att afgå till Neapel. Denna underrättelse förklaras nu af vSntinelle de Toulon för ogrundad. Enligt detta blad skulle den österrikiska eskadern, fom kommer från Smytna med 200 elever af mar rinskolan i Pola ombord, efter att hafwa af: lagt ett besöf i Algier och Toulon, återwända till Triest. Den bekante Ykorrespondenten i uXndep., Sidney Renouf, fom afbrutit fin förbindelfe med detta blad och nu skrifwer i VRresfe belge, har i fin första so respondens till sistnämnde blad för öfrigt giort sådana meddelanden, hwilka, om de äro rålitliga, all: