gjort ett ytterligare anfall emot dem oswerstodigt. De spanska tidningarne yttra Ng mycket tillfredsställda deröfwer, att den diplomatiska förbindelsen emellan Ryssland och Spanien skall blifwa återupprättad, och man sysselsätter sig redan med gissningar angående walet af den person, som skall blifwa sänd till Petersburg. Enligt underrättelser från Paris skall Ajaccio på Corsika wara församlingsplatsen för I den till Neapel bestämda engelsk-franska flottan, som inalles skall bestå af 8 linjeskepp och 8 ångfreganer. Der skall den franska eskadern inwänta de engelska skeppen, och då dessa ins träffat, skall den förenade flottan styra kurs till Neapel med en fransk gesandiskapssefreterare ombord, fom är försedd med muntliga inftruf: I tioner för franske gesandten hr Brenier. Amir ral Trehouart förer befälet öfwer franska effar dern. Med afseende pä det dröjsmål, som kommer att ega rum innan engelska eskadern anländer, synes det äfwen af en underrättelse i Journ. des Debats, att man å neapolitanska fiz dan icke heller will skynda sig med att bringa ssaken till slutligt afgörande. Nämnde blad för: mäler nemligen, att konung Ferdinand lemnat Reapel och dragit fig tillbaka till Gaeta, der han ernar emottaga de allierades ultimatum. — Enligt en korrespondens i Indep. från Paris, fan man snart wånta i Moniteur kungörandet af en cirfulärnot från franska och engelska regeringarne till de öfriga europeiska kabinetten angående de åtgärder, fom de hafwa träffat mot Neapel. Noten skall afse rättfärs diggörandet af dessa ålgärder genom Ådagar läggande, att den italienska frågan ide utefluz tande bör betraktas såsom en inre fråga, hwilken ensamt rörer Italien, utan mäste behand las med specielt afseende på de allmänna eu ropeiska intressena, hwilka den möjligtwis fun de sätta i fara. Såsom närmaste motiv till detta inskridande mot Neapel skall då anföras, att alla bemödanden för att på diplomatisk wäg uppnå det önskade målet warit fruktlösa och noten skall derefter sluta med att hota alla I revolutionära elementer, fom möjligen skulle wilja begagna fig af denna intervention, som framstätt af de meft konservativa bewefelsegrunder, att framkalla ett uppror, med den mest skoningslösa behandling. Om detta fed nare werkligen få förhåller fig, har man skäl fråga, fwad den förenade flottan egentligen ffall göra wid Neapel, om konung Ferdinand ånyo afwisar westmagternes ultimatum, De engelska tidningarne yttrade för några dagar sedan, att flottan skulle skydda de franska och engelska un: dersåtarne, då den diplomaliska förbindelsen med Reapel blifwit afbruten, och om ett folkuppror utbröt i konungariket. Man skulle följaktligen tro, att kabinetten i London och Paris wäntade ett uppror säsom följd af deras hållning mot neapolitanska regeringen, och att denna håriges nom möjligen blefwe twungen att göra de medgifwanden, fom den afslagit westmagterne. Men då nu flottan hwarken skall agera direkte mot konungen af Neapel eller genom fin närwaro uppmuntra till ett uppror, få fan man ide rått inse, i hwilken affigt flottan skall kryssa wid de neapolitanska kusterna. Den ofwanomtalta no: ten skall emellertid måhända bringa en förklaring i detta afseende. För öfrigt år det ide heller osannolikt att konungen af Neapel skall betänka fig dessförinnan; i Vien hyfer man åt: minstone det hopp, att de instruktioner, hwarmed österrikiske gesandten i Neapel ånyo blifwit förs sedd, skola medföra ett gynsamt resultat. England. Angående det ryska manifestet af den 9 Sept. heter det i Times af d. 18 d:s: Midt under festerna och det lysande skådespelet af kröningen föreföll en stor händelse, som i wigt och wärde öfwersträlade allt annat och ständigt skall blifwa omgifwen af en gloria, då minnet om ceremonierna längesedan förbleknat. På denna dag (kröningsdagen) offentliggjordes ett manifest, fom man omöjligen fan läsa utan en AlINNHCUO-. —414 ME SIS EALTA 11011 ( TV E högt urpskatta berpdelsen af denna lag. Då wi anslå den ryska land: och sjömagtens styrka till en million — och det är blott lågt räknadt — och då wi dernäst anslå den årliga afgån: gen i fredstid till 10 a 15 procent, så erhålla wi för hela tiden en afgång af 40 procent. Wi hafwa alltså hår det löfte, att den stora ryska håren, den gamla werldens skräck, skall, derest icke något serskildt hinder mellankommer, sjunka ned till en styrka af mindre än 600,000 man, hwilket icke är mera ån Englands och Frankrikes förenade armeer i fredstid. En få: dan här fan måhända, om den år wål difeipli: nerad, och derest de jernbanor stä till def Dis: position, fom Ryssland i den närmaste framtiden skall ega, wara fullkomligt tillräcklig till rikets förswar. Men wisserligen är det icke en sädan stridsmagt, fom Peter I eller Nikolaus skulle hafwa ansett nödig för att utföra Ryflands eröfringskall och göra Ryssland till herr: skarinna öfwer den gamla werden, Wi äro öfwertygade, att DÅ Ryssland är ganska säkert inom fina egna gränsor och hela folket är lif: wadt af lojala känslor, och DÅ det efter nyligen gjord erfarenhet ide fan falla någon europeisk allians in att angripa det utan alt på förhand länge och moget hafwa öfwerwägt safen, skola 600,000 man wara fullkomligt iillräckliga både till rikets förswar för ögonblicket och såsom war penskola och kärna för framdeles förstärkningar. Det antal som blifwer fritaget från ulskrifning — efter ofwannämnde beräkning omfring 125,000 man — fan således anwändas till offentliga arbeten och isynnerhet till jernbanes anläggningar. Om det är sant, hwad man har påstått, att ett regemente, fom marscherade ut från Lithauen, 800 man starkt, blott räkna: 50—60 man, då det anfom till Sebastopol, så år det upperbart från ekonomisk ståndpunkt, bättre att sysselsätta folket wid jernbanors ans läggande, än art låta dem ligga lediga ifafers nerna och derefter låta dem vmfomma på län: ga marscher. Detta år emellertid ide den en da fördel, fom armeecreduftionen skall medföra. Det år freden, som skall lägga beslag på detta folk, och freden skall skörda fördel af def tjenster. Den skall hjelpa till att fylla den ofants liga lucka, fom friget förorsakat i ryska ber folkningens leder, och fom af en rysk autoritet till och med anslås till 950,000 man. Aflöningsbesparingen skall komma statskasfan till godo. Men äfwen de moraliska werkningarne af en så betydlig afwäpning bör icke uppskattas för ringa. Den kan icke blifwa utan inflytande på Europas härar. Ekulle den werkligen fomma till utförande, skulle den leda till de omtals ta glädjande härdetferna, och skulle härigenom en fredens och ömsesidigt förtroendes politik i stållet för en misstoendets och eröfringslystnadens taga fin början, få böra wi i sanning tacka himlen för öfwerilningen på den ena och eners gien på den andra sidan, hwilka bragte fame pen till en krisis och twingade Europas na:ics ner att lära känna deras gränfer och refpeftes ra hwarandra. Kejsar Alexander fynes werflis gen hafwa fast beslutat att icke göra fig till en blinv exekutor af Catharina II:s olydsdigra tes stamente. Hela werlden måste högakta den mans fasthet, som i trots af de stora medel, fom stå honom till buds, oaktadt han år herr: skare öfwer en honom få tillgifwen nation, och i trots af få gamla eröfringstraditioner det oc aktadt har walt den bättre delen och ide lå it blända fig af wapnens falska glans, utan för rer härar af arbetare i fält famt grundlågs ger minnesmärken för industrien och utbreder fredens wälsignelser från den ena ändan af sitt rike till den andra. Sandels:underrättelfer. Stockholms Kurs d. 23 Sept. London 11 rdr 34 sk. — Hamburg 127. sk. — Paris 227, ff. — Kör venhamn — F. bfo. Götheborgs Kurs noterades d 24 Sept. för 90 d. d. wexlar: Hamburg 127, ff. London 11 rtr 34 F. Dodsfall. Öfn erfte löjtnanten Anton Mormans Mafa Ottiliana Wilhelmina Arnell afled still 18 September, efter en lesnad af 81 år, 10 bagar; djurt sörjd af barn och barnbarn. Pessessienaten, Friherre J. C. Tolls Hilda Augusta Toll död på Trollebergs såt S ptember, i en älder af 30 är Med Wedervrörligt Tillstånd fö dertecknad, i morgon och följande Herr Handlanden I. Suells gård, till 9 eftermiddagarne: En stor Dior: samt en större KrigsPanoran innehållande förnämligast Scener få Swarta SHafs: fom Östersj jerne. Denna Diorama och Kr uorama hafwa ännu icke warit i mänga af Sweriges Städer. J h framställes särskilta stycken af stät Batalj-ftycena, och funna resp. åskå efter behag wid den ena eller andra Entreen år 16 sk. Banko. Hälft och tjenftefolf. Undertecknad inbjuder den årat till beskädande af denna Diora Krvrigs:-PHanora ma, och jag trgad om, att desamma skola winn enhwar. J. Stete Kungörelse. Fredagen den 10 instundande Ofteber, förrättas å stället offentlig auftion till förfi set pä Stadstomten Nr 247 med tillhörand Helsingbergs Räthus den 24 Sept 18 Borgmästare och MRåd. Auf t ion ert J anseende till ställets afträ fer f. d. Hemmansegaren Hans Andersson Sönnarslöfs socken, genom offentlig auftion, förrättas Ousdagen den 1 nästkommande L f m., försålja sitt egande Lösörebo, beståen SJernz oc) Trädwaror. Slädar, MWagusz oc Seltyg, Hästar ech Kor, jemte 5 famnar t samt en del diwerse waror, och med inroyr lemunas för wederhäftige fände föpare 3:ne ständ. Dymsllan den 23 September 1856. Cfter a B. Be Hos L. Höckert SS Söner: Lampwefar, nummererade på bundten. hware fan reqvireras fom ästnndas, flera sorter Gl smärre Glassprutor, Bråckband med och ut för Navelbräck. Fontanellsbandager, Snsver fransar. Mjölfbricker, Wårtsugare och Mår C. J. Freundt i NY rekommenderar sitt fabrikat af alla fin och tät, samt allt hwad af korkt digas kan. Jngående requisitioner erpediere En dresserad Schäferhund, mal, är till falu. Närmare underrättelse staf Swensson i Räfwetofta. Peruviansk Gue för hwars äkthet answaras, försäl ligt pris hos F. 2 Etearin: och Balmetin-ljus holms wälkända tillwerl nya wackra Spillånger, Jawa Caffe m. m. hos s N. V. B