9v5wuL ve 1vE U UvnmdunrÅ 18, PIG ME mande 4 sh. lägre utan omsättnina. Hafs re 1 sh., mjöl 4 sh. lägre, men forn håller fig i pris. Man fånner ämu ide de närmare om ständigheterna med afseende på Saragossas underkastande. Man wet blott, att staden dfwerlemnade fig i följd af en emellan general Falcon och general Dulce afflutad kapitulation, hwarigenom anförarne för insurgenterne och hufwudmedlemmarne af juntan lära blifwit tillförsäkrade fri afmarsch. Enligt en depesch i Moniteur från San Sebastian af d. 2 Aug. inryckte trupparne i staden utan att finna mot: stånd, och nationalgardet blef strart afwäpnadt. Man kan följaktligen nu betrakta Spanien, åts minstone för ögonblicket, såsom fullfomligt lugnt. Frågan år nu blott, hwad det nya kabinettet ernar företaga. Såsom bekant år, har ODovnnel förklarat, att han blott wäntade på lugneis återftällande för att nedlägga fin diktatur och återföra Spanien på den konstitutionella wår gen, men det synes högst twifwelaktigt, huru wida ODonnel är i i ftånd att infria detta löfte. Jnkallandet af Cortes och promulgationen af den af desamme antagna författning skulle wara detsamma fom kabinettets dödsdom, ty det skulle befinna fig emot en kompakt majoritet, för att ide säga opposition. Det synes der före högst sannolikt, att ODonnel ffall blifwa nödsakad att upplösa nuwarande Cortes och oktrojera en ny författning eller åtminstone en ny wallag. För öfrigt är det otwifwelaktigt, att kabinettet blott med stor moderation begags nar fig af fin seger, men en fråga år det dod om denna moderation, som aflägsnar hofpartiet och det ultra konservativa partiet från O Don: nel, skall funna försona de liberale och bringa bem att glömma statskuppen och de blodiga fees nerna på Madrids gator. — I följd af Spaz niens pacifikation har franska regeringen upps hört att sända trupper till spanska gränsen. En telegrafdepesch från Madrid af d 2 Aug. förmäler, att äfwen de band i Cataloni: en, fom drogo sig tillbaka till bergstrakterne, hafwa upplöst fig. Espartero, fom fortfarande uppehållit fig i Madrid, ernade d. 3 d:s bes gifwa fig till Logronno. Den ODonnels fat tillgifne Correfpondance genrale bekräftar att det nya kabinettet har beslutat att oktrojera en ny författning. ÅConstitutionel söker i en les dande artikel ådagalägga, att regeringen gått fullkomligt konstitutionelt tillwäga i allt, hwad som tilldragit sig i Spanien sedan d. 14 Juli, men detta motsäges af Iudep. Enligt franska Moniteur af d. 5 d:s ers nar kejsaren återwända til S:t Cloud d. 9, och tros qwarblifwa der till d. 15:de (Napoleon I.s födelsedag): men på denna dag skall ingen ofs ficiel emottagning ega rum. — Marskalken Pes lissier har wid fin ankomst till Marseille blifwit behagligt öfwerraskad med den underrättelse fen, att kejsaren utnämnt honom till hertig. Från Wien berättad, att neapolitanske ge sandten derstädes, furst Petrulla, öfwerlemnat åt österrikiska regeringen en not, hwaruti nea: politanska kabinettet förklarar, att det will ef terkomma Österrikes föreställningar angående reformer i justitje,och administratjonsmäsendet — — — — Mehemed Kiprisli derefter fall afgå såsom ges sandt till S:t Petersburg. Sammankomsten emellan kejsaren af Öfters rife, kouungarne af Preussen och Sacksen egde rum i Töplitz d. 30 Juli. Konungen af Preus: fen år redan återkommen till Berlin, dit äfwen enkekejsarinnan af Ryssland ankommit. — Tid: ningarne meddela underrättelser om de många gesandter och andra höga personer, hwilka alla begifwa fig till Moskau, för att öfwerwara frös ningen. Fästningen Kars istän dsättes ånyo af rvyds sarne, hwilka sägas hafwa inlagt en garnison derstädes af 18,000 man. Ungefär samtidigt med att Grefwe de Mors ny, omgifwen af all det nya Franska Kejfardös mets glans och åtföljd af en talrik och lysande militär och civil suite, öfwer kontinenten afres fer till Petersburg, för att fom utomordentlig Ambassadör representera Kejsar Napoleon och Frankrike wid Kejsar Alexanders kröning i Mos skau, afsänder England en föga mindre lysande ambassad ombord å linjeskeppet S:t Jean YAcre, fom det höfwes werldens första sjömakt. Enqs lands representant wid Kejsarkröningen är Grefs wen af Granville, medlem af minifteren och nåra beslägtad med den rikaste och måftigafte Engelska aristokratien. Han är systerson till Hertigen af Devonshire, hufwudmannen för huset Cavendish, hwilket tillika med det befryns dade huset Russel och deras gemensamma mäns ga slägtingar i många är ansetts hafwa pris vilegium på innehafwandet af de flesta platfars ne inom Engelska miniftren, då Whig-partiet warit wid styret. Afwen den Engelska Ambasds sadören omgifwes af en talrif sui:e, hwars medlemmar representera den högre Engelska as ristokratien och Englands ftatsmån. Man finner der Sir Robert och Lady Peel, Markisen och Markisinnan af Stafford, Grefwen af Dal: housie, Right Honourable M:r Leveson Gower och Lady Gower, Lord Burgersh o. s. w. Från Kiel skrifwes d. 2 dennes: IF går kl. 11 f. m. kastade det präktiga Engelska lin: jeskeppet ES:t Jean HAcre ankar i wår hamn. Det för 101 kanoner, men hade nu ide fulla antalet inne, enär på första däcket kajutor äro inrättade för lord Granvilles suite, der man öfwer dörrarne läste namnen Cavendish, Peel, Ashley o. s. w. Skeppet föres af Kapt. King och har 900 man ombord, deribland 200 marins soldater, mufifforpå m. m. Det har warit med i sjötåget till Balaklava och Sebastopol, samt war sedermera i Östersjön. Ombord finnas ett dussin Franska kockar och ett menageri, för att tillfredsställa alla gastronomiska fordringar. Am bassadörens salonger och suitens kajuter äro utrustade med al möjlig prakt och Ilyr. Ambassadörens wagnar och några och tjur ge hästar hade redan förut på ångfartyget Thas mes afgått till Petersburg. Den i London byggda galawagnen, fom skall begagnas wid kröningen, år efter tidningarnes skildringar ett mönster af prakt och smak. Utom fitt eget filfwer medför Lord Granville fin onkels, Hertis gens af Devonshire; det war inpackadt i 17 kistor. Hertigen representerade England 1826 wid Kejsar Nicolai kröning. —s— r— — — Q 4 v I ÅK 4 so Rh AA de gömt 60 centner krut uti 230 fat i fin bwåljda källare. Paschan hade erfarit något Dders om och widtagit åtgärder för att skaffa fig nårs mare upplysningar, samt till och med föreflas git ett mindre farligt ställe till krutets förwas rande; men Skilizzi förnekade att han hade frut i fin källare, och då Paschan derefter wille låta företaga en underföfning, hade han begårt och erhållit fin konsuls skydd. Då elden närmade fig hr Skilizzis hus, steg denne hastigt od utan att fåga ett ord till häst oh lemnade ftaden. Emellertid arbetade sprutorna och en af: delning militär under paschans ledning för att släcka elden, då en fruktanswärd explosion plöts sligt egde rum, hwilken war så mycket starkare, som krutet fanns i en hwälfd källare. En mängd hus på alla sidor förstördes, och de brinnande ruinerna slungades i luften i alla riktningar. En massa stora stenar bjelkar, tråde och jerns stycken kastades långt bort med obeskriflig kraft. Många af de perfoner, fom befunno fig i nårhee ten af huset, blefwo dödade, flera stympade på ett rysligt fått, och ett stort antal mer eller mindre hårdt fårade. (Enligt sednaste underråte telser uppgår antalet af döde och fårade till 700). Omedelbart efter explofionen, blefwo alz la menniffor gripna af en fådan domning och panisk förskräckelse, att man under första ögon: blicket ide ens såg de oformliga lif, fom lågo fringspridde eller hörde de sårades jemmer; als la fruktade en ny erplosion. Dertill fom af: wen, att de brinnande ruinerna, fom blifwit slungade widt omkring i alla rigtningar, frams fallade nya eldswådor, och till råga på olyce fon befann fig den energiske Achmed Pascha, fom genom fin tapperhet utmärkt fig i Widdin och Eupatoria, bland de fårade. Den skada, fom eldswådan åstadkommit, är oberäknelig. Huset Abbots förlust anslås ensamt till 10 millioner piaster. Det berättas, att hr Stilizzi blifwit arresterad. 262 magasiner, 144 hus, 2 moskeer, 1 kollegium o. s. w. skola hafwa nedbrunnit. — Komisk Rättegäng. J Hamm förekom nyligen wid kungliga appellationsrättens brott: målg-afdelning ett mål om stölden af en gås. Saken war fivår att reda, emedan den beftuls ne ide tilltrodde fig funna beswärja den frame hafda gåsens identitet med den, fom blifwit honom frånstulen. Dock menade han fig funna bewisa rättwisan af fin sak, i fall man wille lössläppa gåsen på några hundra alnars af ftånd från kärandens boning, hwarwid man kunde gifwa aft på hwilken riktning den toge. Rätten biföll hans anhållan, och se! — gåsen skyndade, dels flygande, dels springande, mot kärandens gård, der hon af fina wäninnor wåls komnades med ett gällt, uthålligt snattrande, men särdeles af gåshanen mottogs med den hjertligaste helsning. Tjufwen, fom genom dets ta experiment förmåddes till befännelfe, blef ådömd laga bestraffning. — En uppfinning. J den danska tidnine gen MNeftved Avis meddelar en infändare föl: jande beskrifning på en af bagaremästaren Salling på Bistrupgaard förfärdigad sinnrik mefanism. Till wenster i rummet inwid ett fönster står ett blomsterbord, och till höger uti ett hörn en kafelugn; ett stycke derifrån hänger en wågge klocka på wäggen, och under densamma står en stor spegel med konsolbord (spegeln är dörren till den låda i hwilken mekanismen ligger för: dold); på konsolbordet har man ställt en fof-apparat med en spritlampa inunder, och dessutom en wanlig lampa. J andra ändan of rummet står en fång. På det för wäckningen beftåme da klockslaget höres ett wäseu, alldeles som af ett wanligt wädaresur, och i förening härmed börjar en fyringbrunn spela i blomsterbordet, och eld påtändes såwäl i kakelugnen fom i de begge lamporna. Tre eller fyra minuter der: efter år kaffet färdigkokadt i apparaten med