Uudlmegft SVE 1 17J7 D5 62,000 Å. ull, hwarförutan äfwen diverse qvans titeter funnos uti marknaden i smärre partier, utom magasinet, till salu. Af den magafines rade ullen blefwo några partier qwarliggande osålda. Orsaken till att qvantiteten af magar fing-ull i år war mindre än föregående år får sökas deruti, att flera af de wanligen bhitfoms mande ullpartier nu saknades, bland hwilka bemärktes de ifrån Börringe, ÄÅrup och Ljungs by. Det förstnämnda hade före marknaden blifwit säldt hemma wid Börringe till en fadriz fant härifrån staden och de sednare lära blif: wit afskickade til ullmarknaderna i Tyskland. Mycken klagan spordes öfwer marknadens flyt: tande få långt fram mot slutet af månaden. Priserna woro, fom wanligt, omwexlande: för gröfre Ull 1: 8 a 1: 20, efter warans beffafs fenhet; för medelfin dito, 1: 24 a 1: 36; för fin dito, 1: 40, 2: 4, 2: Ba2: 12 pr Å. MÅ skilliga ullpartier befunnos mindre wäl twättade. (N. T.) uddewalla d. 28 Juli. Erkebiskopen m. m. hr doktor Reuterdahl, wistas för närmarans de wid Gustasbergs badort. H. H. bor på det strax wid Gustafsberg belägna landeriet EChristinedahl. (B. L. T.) Carlstad d. 26 Juli. Wäåderleken fortfar att wara ombytlig, ehuru på de sednare dar garne sommarwärmen inträdt. Grödan är ut omordentligt wacker och lofwande; höskörden är riklig, måtte den bli wäl inbergad! Rågarne ha ännu ide börjat att gulna hår i orten, hwaz dan den stora bristen på spannemål till bröför da ide få snart lärer funna afhjelpas, genom probukterna af ärets gröda. Rågmjöl betales här i ftaden med Twå riksdaler oc) 24 frillingar (2 rdr 24 ff.) lispundet! (W. T.) und d. 31 Juli. Wi fästa allmänhetens uppmärksamhet derpå, att falska 16 ff. b:co år roi omlopp. Wi hafwa haft tillfälle att fe en sådan, fom war ganska wål gjord, utom det att pregeln wid närmare granskning synes något matt. (L. W.) Utrikes. Telegrafunderrättelser. London d. 28 juli. På fraumålsd: marknaden är engelskt hwete 3 sh. lägre än måndagspriset. Fremmande hwete 2 sh. lär are; hafre 1 sh. lägre; forn I fb. högre. Paris d. 29 juli. Narvaecz har åå: terfommit till Paris. Hamburg d. 30 Juli. 3 dag är ut lemnad en nypmaning till aktieteckning för en privatbank. icke sedelbank, fom skall upp: rättas med ett kapital af 20 millioner mk. vondon d 30 Juli YBSid god till: försel war spanmålsmarkunaden swagt be fökt. Hwete utan omsättning; priserna med tendens till fallande. Wårsäd oförändrad. Amsterda m d. 30 juli. Råg 5 gvle len lägre. Hwete stilla. Hamburg d. 31 Jnli. (Presse belge) Drottning Jsabella har begärt drott: ning Maria Christinas återkallande. ODon: nel bemödar fig att winna det progresfifti: ffa partiet. Jaen, Malaga och Cartagena wägra bestämt att underkasta sig den nya reaerinaen. nareaktionära blifwa beständigt swårare; han fördubblar fina ansträngningar, för att äter förena fig med det liberala partiet, men hans handlingar motswara ide hans ord. Man ans tager att kabinettet ernar upplösa de numwaranz. de Cortes, och att det icke will promulgera den af dessa antagna författning; hwaremot man åter will sätta författningen af år 1837 eller 1845 i kraft med någon modififation. Franska bladet Prefe will weta, att ryss sarnes wägran, att öfwerlemna Kars föranledt en notwexling med ryska hofwet. Från Wien berättas, att kejsaren afrest till Töplitz för att sammanträffa med konungen af Preussen. Från Nordamerika heter det, att öfwerste Brooks friwilligt afträdt såsom medlem af fon gressen. — I Kalifornien har bildat fig en fås kerhetskommission af flera tufende personer, förs sedde med 30 ft. kanoner, och de äldre autoris a hafwa derigenom blifvit nåra nog upps ofte. Engelska parlamentets session afslutades sistl. tisdag. I throntalet, hwarmed en kongl. kommissarie på drottningens wäågnar slutade densamma, yttras det hopp, att den i Paris afz slutade freden skall hafwa waraktiga följder och befästa Englands alliancer. Derjemte meddes lag, att en tillfredsställande försoning af tvi stigheterna med de förenta Staterna år tilhvår gabragt. Widare uttalas drottningens tadfäs gelse till parlamentet för def wisade lopalitet, samt hennes lyckönskan i anledning af ftatsinkomsternas goda tillstånd samt industriens och handelns blomstrande förhållande. Biskop Thomanders Herdabref till wördige Presterskapet i Lunds stift. En ringa medarbetare, aldrig af eder för: fmådd alltifrån de dagar fom fågo honom i armod uppwera ibland eder, helsar eder, Kåre Bröder, med Guds nåd och frid, då han efter en fort frånwaro, på eder förnyade kallelse ge: nom fin Konungs högsinta förtroende åter in: träder i eder wigda och älskade krets. Nåd och frid göres of; alla behof: han bör båst hafwa förmärkt huru cumbärliga de äro honom. Ges mensamt bekläde wi ett answarsfullt kall; hans räkenskap är den drygaste: detta är hans företräde. Den swenska församlingen har i wåra das gar inkommit i för henne hittills oerhörda före hållanden. Jfrån den tid då evangelisk kyrka begynte finnas i detta land, hafwa inom hen: ne ide försports rörelser och söndringar af den skärpa och den utsträckning fom de nu warande. Frågorna åro till en stor del desamma fom för ärhundraden tillbaka: de gälla läroembete, fas frament och derigenom äfwen författning. Hwar all den misshälligheten skall stanna, är oss ännu fördoldt: det hörer oss icke till att weta tid och stund som Fadren har satt i sin makt. Men hwad oss sjelfwa åligger att iakttaga, det fan få mycket mindre wara of en hemlighet, fom Guds ord häruti lemnar oss de klaraste och fraftigaste anwisningar. Menniskones Son är kommen fill att frälsa det fom förtap: padt war. Hurn synes eder? Om en men niska hade hundrade får och ett af dem fore will, öfwergifwer hon ide de nio och nitio vå beraen och aår bort och söker efter det vetrymrer ictc sCmwerctk. —1 YMTIVE SIE skilja emellan dem fom wilja fasthålla wår be: fännelse, och dem fom sjelfwilligt öfwergifwa henne. Om någon är med vf ense i alla trons hufwudstycken, men har i andra mål fådana öfwertygelser dem wi för samwetets skull ide kunne biträda, så wete wi ju att wi icke skole sördenskull förskjuta honom eller wisa honom ifrån of. Huru månge fara icke på det fåt tet wilse i wåra dagar? Zcke är det en före träfflighet att menniskor äro halsstarrige i tin ga ting: en sådan enträtenhet är ju, ehwar den finnes, en swaghet och ingen styrka; ty more der styrka i hjertat, få wore der ingen sådan ångflan öfwer detta minsta, och wore der kraft i förståndet, få skulle icke såsom hufwudsakligt framhällas det fom tilläfwentyrs borde ligga långt borta ibland bisakerna. Så långt fom Petrus och Paulus kunde skilja fig ifrån hwars andra, få långt funna ännu i dag lärjungar söndra fig och likwäl få wara lärjungar. Så olika som Paulus och Jacobus uttrycka sig, så mycket funna ju ån i dag lärjungar afwika ifrån hwarandra i framställning och framftållningssätt utan att någondera derigenom upp hör att wara en rätt och lefwande ledamot af församlingen. Af Guds ords lära wilje wi ide eftergifwa en prick, ty hwad ide år wårt, det kunne wi ide bortffänfa. Will någon att wi ffole rata Guds ord, få att wi deraf något predike, men annat förtige, det rådet rätte wi oss ide efter, ty Herren har ide uppdragit eller tillåtit of att borttaga eller tillägga. Wifunne ide ens lika akta hwar och en lära fom år bygd på den en gång för alla lagda grunden; ty på samma grund fan ju byggas ide alle: nast af guld, silfwer och dyrbara ftenar, utan ockaf trä, hö och strå. Af de brännbar raste ämnen fan en lära byggas och warder då förbränd till slutet. Bredwid dessa som älska wår bekännelse, stundom kanhända med en mera brinnande fårs lek ån många ibland oss, gifwes det andra fom äro utgångne af of, de der förkasta både of och wår lära och derwid utan betänkande an: wända de hårdaste och mest förolämpande ord. Hwad oss sielfwa beträffar, wederfares oss in: tet annat ån godt och rätt om wi aktas wårdiz ga att bära Christi smälek, men bekymmer må det wäl wäcka att Christi ord warder före smädadt, i synnerhet om det sker för wår skull, såsom en följd af wår egen owarsamhet, förs sumlighet eller tröghet att underwisa och förs mana. Det år oss särdeles angeläget att wi hålle of uppe wid det förråd af insigter fom erfordras för att ide wara alldeles underlägsne wåra ordrika motständare på detta fält. Det år angeläget ait låraren håller fig wid det ord fom wisst är och lära fan, på det han må mäktig wara att förmana genom helfo: fam lärdom och öfwerwinna dem fom deres mot säga. I de öfriga anwisa of både Guds ord och wår egen kyrkas stadgar mindre att efterjaga än att undfly dem fom ide låta fig förbättra, mindre att förkasta dåraktiga fvörs: mål och slägtregister och trätor och fämpning om lagen, ty de äro onyttiga och fås fänga, mindre att kijwa än att undwika förs trolighet med den fom ide har Christi lärdom, för att ide warda delaktig i hans onda ger: ningar. Med den fom förer samhällets lugn eller allmän förargelse ästadkommer, hafwa de att skaffa som Gud gifwit swärdet i handen; men wåra wapen äro icke köttsliga utan andeliga. Herrans tjenare skall icke wara trätosam utan ljuflig wid hewar man, lär: aktig, den de onda lida fan, och med fatt: modighet straffa dem fom emotstå, om Gud en gång will gifwa dem bättring fill att förftå sanningen. Wi må derwid tillse at