— Man läser i Bilipllad lävtng. —, våeit grås som säd är makalöst wackert, och wi hafz wa hört flere äldre perfonen försäkra, det De aldrig tillförne fett en få rif och lofwande år ring fom det i år wifar fig blifwa. Faån nästan alla landsorter inom Sweriz ge omtalas en lofwande rik årsgröda af både hö och säd; wäderleken för allt dettas mognans de beprisas ock mycket. — Man såser i tidningen Upfala för den 18 Juli: Höflottern är allmänt börjad härom fring och lofwar särdeles ymnig åring. VIA: derlefen har för inberningen tills idag på mors gonen, då något åffregn föll, äfwen warit gynz nande. Fodertillgången synes i allmänhet blifwa ganska riklig. — I dag på morgonen gid en skarp åska fram öfver Upsala och nedslog un: gefär mil från staden å Gefles Upfala tele: graflinien med den påföljd, att tråden ögonblidligen afslets och omfring 30 telegrafftolpar mer och mindre söndersplittrades och slungades i ftyce ken widt omkring. Flera wägfarande till ftas den äsågo slaget några alnar ifrån, men blef: wo lyckligtwis ide skadade. Förmodligen råd: dades de just af telegrafens omedelbara si ( ) Götheborg d. 26 Juli. Söndagen d. 17 nästkommande Augufti kommer den nye biskopen öfwer Göteborgs stift, d:r G. D. Björd, att härstädes i embetet installeras af den då hit an: ländande erkebiskopen Reuterdahl. (G. H. T.) Norrköping d. 23 Juli. K:gl. Maj:t har genom öppet bref tillagt och förordnat eramis nerade Provisorn och Apothekaren O. A. Ljungberg personligt privilegium å Apothefsinrätts ningen i grannskapet af läkarestationen Ramfall i Torpa focken af detta län. (N. T.) Carlskrona d. 25 Juli. J städer, der gatorna erbjuda betesmarker i smått, böra bugs: och gatuandelsegarne i allmänhet och polismyns digheterna i synnerhet wara tacksamma för föl lande i Götheborgs Handels: och Sjöfartdz tidning meddelade medel att utrota gräs, hwilfet skall wara werksammare än det hittills be: gagnade sättet att hacka upp rötterna, fom fl: tan eller aldrig riftigt lyckas Man blandar 30 fannor wailen med 20 skålp. osläckt kalk och 2 ffålp. swafwelsyra, kokar blandningen och wattnar dermed de ställen, som skola befrias från grås. Werkningen häraf fortfar MO 57 Utrikes. Telegrafunderrätteljser. gondon d. 24 Juli. J underhuset yttrade lord Palmerston, att man icke bes höfde frukta att Frankrike skulle intervenera i Spanien. Marseeille d. 24 Juli. Spanmälsd: marknaden stilla, mycken tillförsel. Barcelhona d 23 Juli. Truppar: ne äro herrar öfwer alla pofitiouer och hålla fig stridsfärdige, ehuru allt är stilla. Sc: neral Ruitz kommenderar insurgenterne i Gerona. De stupades antal i Barcellona nppgifwes till 1200. Hambura d. 25 Juli. På fvanmåäls: markuaden war det frilla. Kaffe fast. — EunligtPresse belgemarscherar Diulse mot Aragonien. Nästan alla berättelser från Madrid afd. 18 Juli öfwerensstämma deri att framställa in: furreftionen i hela landet såsom undertryckt. Enligt dessa berättelser woro upprorsförsöken i Barcelona och Valencia under rycke; i Sara: gossa hade garnisonen afhållit sig från hwarje deltagande, och presidenten för juntan, general Falcon, skulle till och med hafwa tagit flykten ; äfwen, att relegraf-underråtteljerna från pros vinserna låta helt annorlunda. Desssa beteckna sakernas ställning såsom i allt hufwudsakligt oförändrad, ja till och med mera gynsam för insurrektionen; sälunda har t. er. åfwen Murs cia slutat sig till densamma, och denna synes gripa allt mer och mer emkring fig i norta pro: vinserna. Jcke dessmindre måste det dock för ögonblicket anses för mycket twifwelaktigt, om ins surgenterne skola funna hålla fig emot O Done nel, få wida denne år i stånd art strart funna gå anfallswis till wäga emot dem. En sak år emellertid otwifwelaktig, nemligen den kalla barbariska grymhet, hwarmed O Donnel gått till wåga wid upprorets undertryckande i hufwudstaden. Anda från förfta dagen hade han gifwit befallning att ide gifwa insurgenterne någon pardon och att i nödfall språnga staden i luften. Sina förra kolleger, ministrarne Jar bala, Lujan och Santa Cruz, hwilka i i fabinettet förklarat sig emot hans öppet framlagda planer och derefter afträdt, har O Donnel låtit ftålla för en krigsrätt, emedan de i deras cgens skap af generaler wägrat att medwerka till us förandet af hwad de såsom ministrar ogillat. Beträffande Narvacz, få har O Donnel sökt hin: dra honom från att uppträda såsom hang med: täflare i Spanien genom att utnämna honom till gesandt i Paris i stället för Olozaga, fom begärt afsked. Ryktet, att Frankrike ernar in: tervenera i Spanien, winner allt mer och mer sannolikhet; Moniteur? meddelar nu, att en division afgått från Paris, för att bilda en ob: servationskär wid gränsen Engelske gesandten i Madrid, lord Howden, fom war frånwarande, då insurrektionen utbröt i hufwudstaden, bar fått order att strax begifwa fig tillbafa till fin dost. Fransmännens kejsare wäntades i lördags tillbaka till S:t Cloud. Grefwe Chreptowitsch är nu officielt ut: nämnd till rysk gesandt i London. Enligt telegraf-underråtielfer från Konftanz tinopel af d. 16 d:s skola 20,000 man franska och 10,000 man engelska truppar qwarblifwa i Turkiet. Spanien. mXndep. innehåller tvenne forrespondenser från Madrid af d. 15 och 16 Juli, hwilkas hufwudsakliga innehåll wi hår meddela: Den egevtliga ftriden synes hafwa tagit sin början nåtten emellan d. 14 och 15:de. Wid midnatt öppnade de wid k. teatern och framför valat: fet uppställda truppar en starf eld mot natioc nalgardet, hwilfen med få afbrott warade tl fl. 4 om morgonen. Natienalgardet hade om natten besatt alla hus wid Mayorplatsen och wid de angrånsande garnoena; twå bataljoner under Madoez hade besatt Corisåzpalarfet, uns der det borgerliga artilleriet under Calwio Asensio och bröderne Escosura samt infanteriet besatt Solporten, Toledo och Alealasgatorna samt Ce? bados och Toledo-platferna. De kongl. trups parne hade erhållit befallning att ide rycka fram; blott ett ögonblick om natten trängde de in i öfra Alcala gatan för att gifwa eld på dena: lionalgardister, fom höllo balkonerna besatte. Wid detta tillfälle blefwo många dödade och fås rade. Kl. 8 började det kongl. artilleriet från tvenne punkter act skjuta mot med elpunkten af staden, och under flera timmar utgjöts ett ful: regn mot husen wid Mayor-platfen och Scl: porten. Det borgerliga artilleriet beswarade elden till kl. 3. Emellertid hade 30 deputeraz de famlat fig i Cortessalen, der äfwen Epartero infann fig och lofwade att strart efter mös tet träda i spetsen för nationalgardet på Mayor: platfen. Der wäntades han emellertid förgåf: wes, och kl. 2 begåfwo fig nästan alla nativ: nalgardets officerare, hwilka aftonen förut upp: eldat fitt folk till kamp, i all tyfiher hem. Kl. 34 förfamlade general Valdes fom tagit befis få Our HAtianalasaardet alla fina soldater ra platsen. Håromkring UPPROP HU en lkistig kamp. Äfwen På San Domingoplatsen kämpades taps pert mot trupparne, och den af Madcez fom menderade bataljon höll likaledes tappert stånd heta dagen och aftonen. Kl. 11 om aftonen fortfor skjutningen ånnu i trots af mörfret — gasen hade nemligen blifwit tänd — och far den erbjöd ett fruktanswärdt skådespel. Höljans de dagen d. 16:de segrade ändtligen ODonnel. Om morgonen kl. 45 bemägtigade fig Dulce och Serrano, i spetsen för en stark truppmadz fa, Mayorplatfen; Pucheta dreg sig tillbafa med fin skara till Toledogatan, der gewårsels den strart började. Soldaterne inträngde med wäld i husen, besatte balfonerna och gåfwo eld på insurgenterne, met hwilka äfwen en fanons eld öppnades, fom warade ända till mindags: tiden, då trupparne ryckte fråm och bemågtigaz de fig kyrkan San Jsidro. Andra truppar te gade ut ur staden för att bringa insurgemerne mellan en dubbel eld. Motståndet warade åns va till det ögonblick, då Pucheta och hans brö: der föllo döda, träffade af kulor. DÅ blef uppe lösningen allmän och insurgenterne begärde att få kapitulera; marskalken ODonnel lofwade att skona deras lif. Trupparne bemägtigade sig derpå alla yositioner och skredo till afwåp: ning. Ål. 3 gick korrespondenten genom de äns nu lykande gatorna och trodde fig fe en for: mad stad. Kl. 6 befann han fig framför drottnin: gens palats; Hennes Maj:t och konungen fto: do vå en af bålkonerna; Nedanför vå platsen gingo ODonnel och generalerne Cencha och Ros de Olano; de synles strålande af glädje. DÅ ODonnel hörde, att qwarteret Lavapics ännu gjorde motstånd, befallte han att låta Dit: föra kanoner af gröfsta kaliber och att i nöd: fall nedskjuta denna del af staden. Kl. 10 om aftonen war staden fullkomligt besatt af militär; den djupaste stillhet herrskade öfwerallt. uXgurn. des Debats, är af den tanke, att upproret d. 14 och 15 Juli war det fruktanswärdaste af alla dem, som hittills egt rum i Madrid, emedan det långe war förberedt. Trups parne måste betala hwarje steg med stora offer, tills den afdelning af insurgenterne, som hade sitt hufwudsäte i inrikesministeriet, hissade den hwita flaggan. Då uppstod misstroende bland ins surgenterne och de ropade på förräderi. Truvppar: nes förlust war högst betydlig, men infurgen: ternes ännu större, då de förre ide gåfwo nås gon pardon. Å begge sidor kämpades med far noner. Striden warade fulla 48 timmar få wål om natten fom om dagen. Enligt underrät:elser från Madrid af d. 17 Juli git afwåpningen raskt för fig; 17,000 gewär woro redan aflemnade. Generalerne Zabale, Serrano, Bedoya, Zrcorte, Ametller, Valdes och fiera ardra, fom icke underkastat sig regeringen, woro förswunne. En stor del depuz terade höllo fig likaledes dolda, och man trodde att största delen hade begifwit sig till Saragods sa. General Falcen hade blifwit afsatt från sin post säsom generalfapten i Aragonien, och få wål danne general, fom alla andra office rare, hwilka ide erkäånt den nya regeringen, skulle frållag för en krigsrått. J Falcons ställe är general Dulce utnämnd till gencralkapten i Aragonien; den sistnämnde befinner sig redan i spetsen för en truppfår för att eröfra sitt Of werkommando. Eti af OTonnel fontrafig: neradt f. dekret belönar redan Madrids garniz son få dess trohet och tapperhet. Det beftåme mer, att de fårade ofsicerarne skola befordras en grad. De soldater, fom hafwa utmärkt sig, erhålla Marie: IJfabefle-Louifezorden och en lifsz tidspension af 50 realer per månad. För de fårade uppgår pensionen till 60 realer månats ligen, och för dem, fom blifwit etjenstbara, till 6 realar dagligen. Staden hade ännu d. 17d:e, samma mörka och ohyggliga utscende, som för regående dagen — skrifwer korrespondenten I FL Tn —