re. Föreningen förbehåller sig sföretradesratt till inöp, af ej mindre den konstprodukt, fom fan warda prisbetönt, än ock af öfriga för tåf: lan insända fonft-ftyden. Erpofition af inföps ta konstprodukter kommer att ega rum hwarje år från d. 15:de Maj till d. 15:deJuni. Wid årrssammanträdet, fom eger rum någon dag emellan medlet af Maj och medlet af Juni, förs delas genom lottning de inföpta konstsakerna bland föreningens medlemmar. Efter wid sammantrådet werkstäldt wal ut: göres direktionen af landshöfding v. Troil, hä radshöfding S. Sparre, grefwe Arel De la Gardie, kapitain G. Nybleus och handl. Aug. Flensburg. Till medlemmar i inköpsnämnden utsågos: friherre C. A. v. Nolcken, grefwe M. Stenbock, docenten G. Ljunggren, grefwe Carl Däder, geueralzadjutanten af Wetterstedt och häradåhöfding H. Jungbeck. Till suppleanter i styrelsen: magister C. Schweder, friherre J. C. Toll, handl. C. J. Kock, magister J. U. Quensel, frih. Ad. Bennet. Till suppleanterzi inköpsnämnden: rebtor G. Andersson, konsul Holm och friherre Arw. Kurck (Sn. P.) — Utrikes. Telegrafunderrättelfser. Hamburg d. 13 Juni. Från Petersburg skrifwes d. 12, att goda skepp fom Fun: na lasta i sjelfwa staden äro sökte, och man antager att detta torde fortfara. — Från Lendon skrifwes samma dag, att det allmänneligen tros, att differeusen med Amerika blifwer jemkad. — Euligt MDorn. Poft har Dallas re: dan officielt meddelat Eramptous och de tre engelske konsulernes bortwisuing, likwäl i eu försonlig ton. Dallas har fått det uppe draget att bilägga den Gentralramerifanfra frågan, likwäl torde äfwen ban ännu få fis na pass. Paris d. 14 Jnni. Festligheterna i anledning af den kejserlige prinsens dop ber gvuna i Notre-Dame kyrkan kl. 5. — Gee neral Williams är utnämd till riddare af Hederslegionens storkors. J engelska poesten af d. 10:de och den frans ffa af d. 11:te påstås, att de flera resor, kejsar Napoleon företager till tskilliga orter I pro: vinserna, ite blott skulle angå understöd till de olycklige, fom hafwa lidit wid öfverhvämnins gen, utan äfwen ske på grund af några oroc ligheter bland bönderna; detta beror likwål åns nu mest på rykten. Underrättelsen om M:r Cramptons bortwvisdz ning från Förenta Staterna har ännu icke be fråftat fig; och har af ett lord Clarendons ytts rande i öfwerhuset d. 10 åter blifwit hvifwel: aktig. Han förklarar nemligen, att enligt ffrifz welse från Washington af d. 27 Maj Crampe ton ännu icke af amerikanska regeringen blifwit underrättad, att han skulle erhålla fina pass. — Judeeemancipationgsbillen, eller den lag, fom afskaffar den ed, hwilken medlemmarne af uns terhufet skola aflägga, innan de der taga fåte, har d. I Juni gått igenom i underhuset wid tredje lågningen. Detta kunde med temlig fås kerhet förutses. Hufwudslaget återstod emellerz Un Ann Pef torde fomma att eaa rumiöf o hallet odetagda; alla bemobandell alt DE skydda dem emot öfwerswämningen woro för: gäfwes. Det war en förskräcklig syn, då den rasande strömmen, i det den, genombrytande de sista förhindren, störtade ned i djupet med ett äsklikt brakande. Ett ögonblick war nog för att fylta detta ofantliga, 200 fot djupa swalg och att tillintetgöra detta beundranswärda werk. Jorden skakades som wid en jordbäfning. Alla åskådare ilade bort, emedan det skulle warit en därskap att ännu längre trotfa de lössläppta elementerna. Mer än 10,000 arbetare hafwa wid denna fasansfulla olycka blifvit huswille och brödlösa. Underrättelserna från Trelazå ly: da förfärliga. Hela platsen och trakten dere omkring står under watten ända till första ftoct: werket, och man hade brist på räddningsmedel. Flera menniskor woro redan omkomne. Man befarade, att de öfrige närliggande stenbrotten äfwen torde blifwa öfwerswämmade. Grefwe Bombelles, kejsarinnan Marie Lous ises (Napoleon I:s enfas) tredje gemål har i dessa dagar aflidit. Prins Napoleon skall d. 15 d:s anträda sin wetenskapliga resa som lär upptaga wid pass tre månader. Prinsen begifwer sig till de nord: liga hafwen, och åtföljes af en kommission, bes stående af militärer, ingeniörer och naturfer: skare. Expeditionen kommenderas af linjeffeppås fapten Larouviere. (Sonftitutionel har följande: Det förfåkz ras, att ett lagutkast i dessa dagar blifwer för relagdt den lagstiftande församlingen, som gär ut på att upphäfwa alla ännu bestående ine försels fö bud, men som i stället skulle hafwa sådana tullstadgar, som efter regeringens åsigt skulle wara tillräcklige att skydda det nationella arbetets intresse. — Samma blad meddelar, att Preussen och Sardinien äfwen skalle sända delegerade till den kommission, fom skall nedz sättas för att reorganisera Donaufurftendömes na och samlas i Vukarest. Widare säges, att Moldau och Wallachiet skulle utrymmas af de österrifiska trupperna, såsnart Bessarabiens nya gränsor blifwit bestämda, hwillet ganska snart torde försiggå. Neapel d. 2 Juni. Förbindefsen mellan den franska och engelske gesanbten äro i fednas ste tiden lifligare. J början af weckan war baron Brenier hos Sir W. Temple. I onde dags och torsd ags beswarade denne beföfet till: följe order från England. Förmodligen må detta umgänge beteckna westmagternas enighet, och denna medsöra något mera än enkla måne skapliga råd, hwilka man här i Neapel lif: wål blott beler. SÅ mycket är utan twifwel fåfert, att en rewolution i Italien skulle Olifwa den wissa följoen, om de nu wäckte lof: wande förhoppningarne gäckades, och att den: samma skulle i hög grad skaka Louis Napole: ons thron. Derföre är det ånvon här en all: mån mening, att kejsaren har ett personligt in: tresse uti att taga allwarliga steg till förbätt ring af detta olydiga lands ställning, i före: ning med England. Stormagterna, heter det, skulle wilja tåla några oroligheter i Star lien. Wida bättre wore det, om man fande säga att de wille bidraga till att aflägsna det onda, hwaraf oroligheter kunde uppstå, ty så länge orsakerna ega bestånd, kunna följderna