perla, torde det tce wara uidt tikktiÅså medela följande lilla sansaga, såsom ett bidrag till historien om almogens wördnad och tillgifs wenhet för denna hjeltekung. Likasom den upp: wärande pilten med undran och intresse ber traktar det wäldiga slagswärd, man säger af hon: nom under härnadens tid blifwit färgadt i fienz ders blod, likasom han under en med fruftan blandad förtjusning hörer förtäljas sagor om de äfwentyr och faror, genom hwilka hjelten med swärdet i hand banat fig wäg på fina wådliga färder, få ungefäligen betraktar och föreställer fig allmogen Carl XI. Hög och majeftåtiff är den bild, dei fin föreställning upp: gjort fig af denne hjelte; rosenfärgat, såsom barndomsdrömmen, år deras minne af honom; warm, som ungdomskärleken, är deras tillgifwens bet för den man, fom i fin personlighet till ett Harz moniskt helt haft koncentrerade alla särskilta drag af Nordifft mod, fasthet, förstånd, redbar: och fromhet. — Smålandsbonden träder ej sällan, wid besök i de städer der något af proc vinsens allmänna lärowerk finnes, in uti skolan, och fägnar sig af att tyst åhöra de obegripliga saker, som meddelas den ynglingaskara, af fwils fen han för framtiden wäntar mången ffidlig embetsman, och framför allt vduftiga prefter. Sålunda inträdde en dag på W. Gymnasium en bonde och blef stående tyst och uppmärksam wid dörren. Lektionsämnet för timman war naturwetenskaperna, hwarwid Läraren, enligt fin wana, efter ett genomgånget stycke wisade de beskrifna djuren och wärterna framftålda i goda plancher, för att fåmedelft genom åffåds ningen gifwa ett fäste för lärjungarnes minne och tydligare framhålla särgteckningar, ffiljaftigheter o. s. w. Bonden såg sålunda flärjuns garne förnyade gånger framträda till kathedren och begärligt betrakta något, som, enligt hans förmenande, helt wisst måste wara äkta fåhene rariteten. — Plötsligen greps han af den mest pinsamma och oemotståndliga nyfikenhet; men lifsom barn, når serstyfweren saknas, måste Åt: nöja sig med att blott ana hwad som finnes att se hos Gubben med skåpet, så kände sig ock bonden såsom ostuderad, i saknad aftilltrådesd: rått till dessa i hang tanka, endast esoteriska framställningar. Dock, o! grymma nyfifenhet, du pinande plågoande, wik bort satan! — nej — ett förtwiftadt steg måste tagas, ett försök wågas — men icke kan en bonde få se allt det der, omöjligt — men fanske något — kanske in enda bild — och hwad skulle man då wålja, som wore det herrligaste?? — Så föreställa wi oss, att den gode gubben inom fig sjelf fåms pat och öfwerlagt, till def han åndtligen under en märkbar känsla af fin owärdighet och med det wanliga taget bakom örat på ett ödmjuft: förläget fått utbrasi: Knnde jag få se Carl den tolfte! (3. T.) Utrifes. Telegrvaf-underrvättelfer. Hamburg d. 16 Maj. Fiendtlighe: terna emellan ryssar och tscherkesser skola redan hafwa börjats. gondon d. 16 Maj. Engelskt hwete nästan oförändradt; fremmande såldes läng: samt till sist noterade priser; för fransk räf: ning äro inköp gjorde. Andra sädesslag oc Omfättningen inskränkt. Brafilien, Till Hamburg och Ka: nalen äro afskevpade 6400 säckar kaffe. Förr råd 80,000 säckar. Underrättelsen, att Frankrike och Österrike stå i begrepp att göra påfwen föreställningar med afseende på införandet af nödiga reformer meddelas samtidigt både af EConftitutionel och Morn. Posr, och härigenom bekräftas, att det werkligen har egt ett flags öfwerenskommelse rum emellan Ssterrike och Frankrike angående italienska frågan. Förstnämnde blad försäkrar i en skrifwelse från fin bekante YWiener-forres spondent, att nämnde stater i förening erna tills ställa kardinal Antonelli ett memorandum rös rande dessa reformer genom fina g.esandter i Rom, grefwe de Raynewal och grefwe Collos redo. Enligt Morn. Poft skola de twenne regeringarne redan hafwa blifwit ense om in: nehållet af detta memorandum. Det ultramon: tanska bladet Univers betwiflar wål underz rättelsens tillförlitlighet, men man har dock nav: past orsak antaga att de nämnde tvenne blas den, fom begge mottaga inspirationer från hös gre ort, skulle wara mindre wäl underrättade än det erclusiva katholska bladet. Sardiniska senaten har d. 10 d:s disfutes rat fredstraktaten och slutligen godkänt reger ringens förhållande samt voterat en tacksägelse åt general la Marmora och armeen. Under debatten upprepade grefwe Cavour på en till honom rigtad fråga, att förhållandet till Öfters rike, i följd af förhandlingarne på BPariferfons gressen, nu war sämre än någonsin. På nos ten af d. 16 April hade wäl ännu icke något swar ingått, men man kunde anse det såsom i det närmaste säkert, att Italiens fak kunde på: råfna westmagternes understöd. Enligt underrättelser från Konstantinopel fortfara oroligheterna i turkiska provinserna. J Marasch har engelske agenten Guermani af en skara fanatiska muselmän blifwit lefwande bränd tillissa med fin familj. Sultanen har ditsändt truppar med stränga befallningar att unders trycka upproret. Omer Pascha har fått upps drag att organisera mobila folonner för att med dem begifwa fig till de provinser, hwarest oros ligheter ega rum. Öfwer New:BDorE har underrättelse ingått om en blodig kamp, fom d. 15 April egt rum wid Panama emellan inwånarne och ameris kanska resande, hwilka ernade fig till Califorz nien. 20 personer lära blifwit dödade och 30 till 40 swårt fårade. Differenferna emellan Belgien och Frank: rife i anlenning af tryckfriheten synas nu wara nåra bilagde, sedan belgiske Moniteur gifwit ett beriktigande med afseende på utrikes mini sterns tal i kammaren, i det bladet förklarar att ministeren icke talade om möjligheten af en förändring af presslagen, utan af författningen, hwarjemte tidningen reserverade för regeringen fullkomlig frihet med afseende på den förra. Franska Moniteur yttrar i denna anledning följande: Man mäste lyckönska belgiska regez ringen för den omsorg, hwarmed den söker för rekomma att dess yttranden icke förwrängas och dess afsigter ide misstydas. Franska regeringen har måft inskränka fig till att häntyda på De mht A san fum ach följderna deraf. Kas belgiska blad friwilligt förklarat Ng deredde År anwända mera moderation i deras bedömande af franska förhållanden. Offentliggörandet af den emellan Österike och westmagterne d. 15 April afslutade feparats traktat skall så litet hafwa legat i franska re: geringens plan, att fejsar Napoleon blifwit högst uppbragt öfwer det i England skedda pu blicerandet af ett dokument, fom borde hällas hemligt, men nu synes hafwa ledt till reflas mationer från Rysslands och Preussens sida. Lord Palmerston har blifwit opasslig och funde ide deltaga i det första mötet angående det nya lånet. Han hade en allwarfam brefs werling med erkebiskopen angående militårmus fifen i Parken; premierministern menar att det war båttre att folfet deltog i ett sådant offyk: digt nöje, än att tillbringa dessa timmar på krogarne. Alla tidningar omtala denna sak, och det skall snart wisa sig, huru folket upptager : erkebiskopens befallning. 24 Upproret på Malta är af en allwarsam natur; en polisinspektör, som bemödade sig att tillwägabringa lugn, blef dödad. Emellerrid ankom linjeffeppet Hamnibal och lade fig trams för kastellet Manoel, der De upproriske hafwa inneslutit sig. Enligt underrättelser från Neapel blef fars diniffe gefandten på gatan om aftonen öfwer: fallen af röfware; man fråntog honom pen ningar, ur o. s. w. J Paris skall en storartad landekonomisks erposition ega rum; 2756 ft. fäkreatur åäro res? dan anmälde. — Moniteur af d. 15 d:s medad delar, att friherre af Bourqueney blifwit uta nämnd till minister i Wien. Baron von Hädal ner år utnämnd till österrikisk gesandt i Paris.3 J Jerusalem har warit mycket oroligt un der påsken; en allwarsam strid uppstod emellam armenier och greker, af hwilka sednare 35 blefsj) wo sårade. — Ä 2 2 AU— Daumark. Köpenhamn d. 17 Maj. Repertoiren fört nåsta wecka år bestämd sålunda: måndag ÅA lerei; tisdag Enten elskes eller dö och Red censenten og Dyret; torsdag Den IASldfte och Annungiatas Feft (första gången); fredag Kongens LVege; lördag Den WEldfte och (Sonfervatoriet; söndag Annungiatas Fest! och Et Folkesagn. ; —— — — Om odling af Seradella. Till de märkligaste upptäcker, som på sed nare åren blifwit gjorda i landthushållningen hör oftridigt foderwerten Seradella eller Fo gelfto-Stlöftwver. Den har sedan år 1848 wa rit föremål för odling i Synnien och Portugan hwarifrån den år 1849 öfwerflyttades till Bes gien, Frankrike, Ofterrife, Meklenburg och an dra tyska länder. Dess botaniska namn å Ornithopus sativus. Den omfattar flera ag ter, som alla sörtjena att odlas. Örnithopus sasivus eller den egentliga i nya re tider berömda Seradella är småluden, Hd runda fafriga stjelkar af 12 till 24 tums läng och derutöfwer, 4 till 14 pungar, owala blad famt rödlätta blommor och 2 5 platta fröba jor, som sluta i en spets. Den år ettårig. MW de i Jönföpings Län gjorda försök Har den w fat fig ide wara ömiälig för nattfrost och te de måhända funna sås om hösten, utan 0 skadas af wintern. Seradella egnar sig förträffligt till c ling på torr, sandig eller stenbunden jo och i bergstrakter. Ju mera genomträng! Å vördem år HÅ desto större Djup kan ser —