England har lofwat sitt afgörxande änderstöd till genomförande af reformer i Jtalien. Marseille d. 12 Mai. 25,000 fran8: män hafwa redan afgått från Kamiesch. gondon d. 12 Maj. Godt engelskt hwete säldes skyndsammare till sist noterade priser. Sämre och fremmande utan efter: frågan. Mjöl i provinserne något lägre. Korn 1 sh. billigare. Hamburg d. 14 Maj. Man wäns tar att en furfte-fongrefs skall sammanträda i Suli. — Moru. Poft meddelar, att Österrike och Frankrike öfwerenskommit att till våf: wen afgifwa ett memorandum. — Det berättas, att lord Palmerston af fruktan för oroligheter lofwat erkebiskopen att låta militärmusiken i parken om fönda: garne nyphöra. Twenne frågor sysselsätta för närwarande allmänna uppmärksamheten, neml. hotelserna mot belgiska pressen och den italienska frågan. pwad de förra angå, få fortfara de balfoffi ciella bladen Pays och Conftitutionel i de häftigaste artiklar att draga i fält mot belgis ffa pressen, fom kraftigt förswaras få wäl af uYEndep., fom af engelska tidningarne. Om franska regeringen werkligen will göra allwar af fina hotelser synes dock temligen owisst; men i hwarje fall skall utförandet deraf möta starkt motstånd icke blott från Belgiens, utan äfwen från Englands sida, och måhända bidraga att upplösa alliansen emellan Frankrike oc Eng: land. Beträffande den sednare frågan, få meds dela tidningarne nu grefwe Cavours förut oms talade note angående italienska angelägenheter: na. Den är daterad d. 16 April, å hwilken dag den öfwerlemnades åt westmagterne och för fer nästan uteslutande ådagalägga med hwilka faror österrikiska öfwermagten od österrikiska regementet i Jtalien år förenadt. Wi meddela denna note här nedan. — Enligt Morn. Pojt skall sardiniska regeringen hafwa reklamerat Englands och Frankrifes understöd mot dfterris fiffa ockupationen i Italien. Åiskilliga tecken synas emellertid antyda, att Frankrike fwårlis gen år böjdt att upptråda få helt och hållet mot Österrike i detta affeende, ja Sonftitutionel af d. 11 Maj påstår till och med, att en myocket intim förbindelse eger rum emellan Öfterrife och Frankrike, och söker ådagalägga detta genom den omståndigheten, att nämnde stater skola öfs werenskommit att samtidigt öfwerlemna åt påfs wen ett memorandum. Engelska skattkammarkansleren har meddelat börsen i London, att regeringen ernar fon: trahera ett lån af 5 mill. p. ft. — Baron Brun: now har åter lemnat London för att återmwåns da till Frankrike. — General Grey, drottninz gens stallmästare, har i måndags afreft till et. Petersburg för att till fejfar Alerander aflems na en egenbåndig skrifwelse från H. M. Drottz ningen. — Från den af drottningen gifna am: nesti för politiska förbrytelser hafwa de perfor ner, som på sin tid bröto sitt gifna hedersord och flyktade till Amerika, blifwit undantagne. Så wål öfwer som underhuset beslöto i mötet d. 8 Maj utan omröstning en tacksägelse til armeen och flottan för de under kriget gjorda HAHrrnthnen SAMA LÅR 6 hä RE U PINT UTSE FRI OG ryssarnes förlust under hela kriget till minst 500,0000 man, af hwilka 90,000 ensamt hafwa stupat i och wid Sebastopol. — Den I Maj ajournerade sig begge hufen till d. 19:de. Enligt till Dresden inlupen telegrafdepesch har staden Schoneck wid Zwickau d. I d:s om aftonen nästan helt och hållet nedbrunnit. En Barifersforrefpondent i Födln. Jeit berättar, att det omtalas en nåra förestående furstefongress i Berlin; men detta meddelande hörer dock fåfert under ryktenas kategori. — Enligt Times skall den strifwelse från kejsar Napoleon, fom general Ney öfwerför till kejsar Alexander, innehålla en utförlig förklaring ans ående ändamålet med den d. 15 April emellan Fankliie England och Österrike afslutade får: stildta traktat angående Turfiets iategritet, hwilken, såsom rigtad mot Ryssland, i hög grad har indignerat ryska regeringen. — Svm det beräts tas har grefwe Orlow fått befallning att qwa:z blifwa i Paris tills korrespondensen angående feparat-traftaten blifwit afslutad. — Friherre Brunnow är nu definitivt umämnd till rysk ges sandt i Wien, under det grefwe Chreptowitsch, swärson till Nesselrode, skall representera Rygz land wid Engelska hofwet. — Times uppe ifwer, att friget har kostat 100 mill. p. st. — Bå Malta har den italienffeengelffa fremlings: legionen gjort uppror och inneflutit fig i ett aj faftellerne. Underrättelser från Konstantinopel af d.1 Maj förmåla, att Porten efter längre motftråfz wighet slutligen beqwämt sig att låta en stark får engelfft-franffa truppar förblijwa i Turkiet, för att trygga utförandet af de i sednaste hats iischeriffen lofwade reformer. OÖfwannämnde nmuppstyrka uppg fwes till 40,000 man frans: mån och 20,000 engelsmän. — Enligt Journ. de Gonit. åro redan 35,000 fransmän och 9000 engelsmän inskeppade i Kamiesch. — Tartarers ne i Eupatoria utwandra till Dobrudscha. — Soliman Pascha har återupprättat lugnet iMags nesia. Deremot fortfara oroligheterna i Sy rien och Arabien. Enligt sednaste underrättelser från War shington har generat Walker lidit ett nytt nes derlag. Enligt Univers wäntade man wäl i Nea pel en frånsk engelsk note, men man hoppades tillifa, att Ryssland, Frankrike och England i öfwerensstämmelse med deras på Bariferkons gressen afgifna forklaringar skulle afhålla sig från hwarje inblandning. Ran omtalade äfwen, att regeringen skulle tillkalla de :agter, fom undertecknar Pariferstraftaten, en note, hwaruti den protesterade mot hwarje inbland: ning i en oafhängig stats inre angelägenheter. Underråtteljerna från Turin hafwa framkallat en wiss upphetsning i Neapel. Konungen haz de widtagit åtgärder för att i nödfall funna undertrycka hwarje manifeftation och i samma anledning kallat guvernören på Sicilien, furst Castelcicala, till Neapel för att gifwa honom direfte instruktioner. Sardinien. Den af de sardinske befullmägtigade wid wid fredskongressen till lord Clarendon och grefwe Walewski afgifna note lyder sålunda: X fullt förtroende till franska och engelska regeringarnes rättskänsla och till den wänskap, som dessa regeringar hysa för Piemont, hafwa undertecknade, konungens af Sardinien befullmägtigade, ända sedan konferensens öppnande hoppats att pariserkongressen icke skulle åtskiljas utan att hafwa tagit Jtaliens tillstånd under noggrannt öfwerwägande och utan att hafwa tänkt på medel att afhjelpa detsamma genom att äterupprätta den politiska jemnwigten, hwils Mo ( — entalisse s.äsines öde, hwilla tillhöra den gres fiffa och slaviska racen, kunde wägra att fyds selsätta fig med folkslag af den latinska racen, fom år ännu olyckligare, emedan dessa folfflag, på grund af den högre civilifation, fom de innehafwa, mera lifligt känna följderna af en dålig regering. Detta hopp har blifwit bedraget. J trots af Frankrikes och Englands goda wilja, i trots af deras wälwilliga bemödanden, har Öfterris kes ihärdighet att fordra det kongressens diffus sion strängt skulle hålla fig inom kretsen af de före def sammanträde uppkastade frågor, ors saken till att denna församling, på Mwilfen Europas ögon äro fästade, står i begrepp att ätskiljas, ej blott utan att på minsta fått hafwa lättat Jtaliens bördor, utan till och med utan att hafwa på andra sidan alperna utsändt en frymt af framtidshopp, egnadt att lugna fins nena och att hjelpa till att bära nutiden med tålamod. vDen egna ställning, fom Österrike intog i kongressen, gjo:de detta beklaganswärda res sultat nästan oundwikligt. nödsakade art erkänna det. Derföre tro de åf wen utan att wilja rigta den minsta förebrås elje mot fina allierade, att det år deras pligt att hänleda allwarlig uppmärksamhet vå de sorgliga följder, som detta kan hafwa för Cus ropa, Italien och specielt för Sardinien. vDet skulle wara öfwerflödigt att hår gifs : wa en detaljerad öfwersigt öfwer Italiens tål : ning. Man wet blott alltför wäl, hwad som föregått i detta land under en följd af år. Dett wåldsamma förtrydaå: och reaftiong-fyftem, fom 1 imvigdes ären 1848 och 1849 och fom måbhåns da i början rättfärdigades genom de revolutios, nåra agitationer, fom då Mefwo undertryckte,, detta system sortsättes utan minsta moderation... Man kan till och med såga, att det med få i undantag, fortsättes med fördubblad stränghet. Aldrig hafwa fängelserna warit mera uppfylls de af politiska dömda; aldrig har de vroferiss berades antal warit förre, aldrig har poligz: magten blifvit anwänd med större hårdhet.. Hwad som nyligen skett i Parma bewifar det alltför wål. Sådana regeringsmedel måste Noda wändigt hålla befolkningen i ett bes:ändigt uppe hetsningås och revolutionärt jäsningstillstånd.9 Sådant har Jaliens tillstånd under de sista sjn! åren warit. Dock syntes folkets agitation på sednarer tiden hafwa blifwit dämpad. Åtalienarne, som sågo en af deras nationela furstar allierad med: de stora westmagterne för att kämpa för rätt och råttwisa och förbättra deras trosförmands ters öde i Orienten, hyste det hopp, att fredem icke skulle blifwa slutad utan att deras egna bördor blefwo lättade, och detta Hopp gjorde dem lugna och tålige. Men då de erfara parifer: kongressens negativa resultater, då de få weta att Österrike, oaktadt Frankrikcs och Englanda goda tjenster och wälwilliga intervention, wå grat hwarje diskussion, och atr det aldrig we lar medgifwa att genom passande medel aft hjelpa ett få sorgligt sakernas tillstånd, få far det icke betwiflas, att den inslumrade förbittrin gen hos dem skall wakna wida häftigare äå någonsin förut. Öfwertygade att de icke haf . A rFSnfa af Diplomatien elle Undertecknade äro