som warande den ende utom presten, fom fun de läsa eller beswara de bref, de från fina i friget warande mån erhöllo, dog wid 85 års ålder. — Farfadren blef nåra 80 år; fadren dog 1838, 89 år gammal. — Hans morfars farfar war en infödd Liffländare, fom under Carl XII-s tid fom hit öfwer fom ryttare och dog omfring 90 år gammal; huftrun öfwerlefde honom och blef nåra 100 år. Hans morfarsfar föddes år (704, war tvenne gånger gift, sednare gån gen i öfwer 50 års tid, och dog 1799 i en ål: der af 95 är. Den sistnämndes sednare hu: stru war född 1718 och dog 1819, 100 är oh 11 månader gammal. — Hans mor war född 1754 och hade, fom ofwan nämndt är, wid fin död hunnit till 101 år och några månader. — Biografen flutar den uppsats, hvaraf wi gjort dessa utdrag, med den anmärkning, att hans förfäder aldrig warit anklagade för några af de brott eller laster, hwilka fordom warit och ånnu äro i swang, samt tillägger, att de helt äfert hedrat fina föräldrar och hållit dem i wördning, eftersom Gud låtit dem så länge lefwa på jorden. (W. B.) Halmstad d. 8 Maj. Förliden tisdag an: kommo hit emigranter för att härifrån med ång: fartyget, Fattegat, afgå till Götheborg och derifrån föras widare till Amerifa. Man hade anledning att tro, att utwandringarne till 2Amerika skulle afstanna efter de ledsamma uns derrättelser, fom hafwa hit ankommit, om de stora swårigheter och missöden, fom hafwa drabs bat de sednaste årens emigranter från Ewerge, men dessa underrättelser hafwa ej blifwit tills rådligt spridda och kända. De nämnde emis granterne woro allesammans från Kronobergs sän och flertalet från Sunnerbo härad. De woro omkring 40 personer, hwaraf en del woro barn. På frågan, hwarföre de utwandrade, gåfwo de det wanliga swaret, att de ej kunde i Amerika få det sämre, än de hafwa det här. Fastän de här hafwa sträfwat och arbetat af alla krafter, hafwa de likwål knappt kunnat bestrida sina nödwändiga utgifter; att förbättra sin efonomiska belägenhet har ej warit möjligt. J Amerika hoppas de, att deras mödor skola rikligare belönas. Der år jorden tacksammare och tillfällena till utkomst mångfaldigare och bättre. Här tryckes folket dessutom af få måns ga och dryga skatter, att det förlorar modet, m. m. d. Då de här erinrades om de wådor och swårigheter, fom de woro utsatta för under utförandet af fina planer, få fade de, att något sådant hade de aldrig hört af i deras hembygd. De hade i stället haft goda underrättelser i den: na wäg från förut utwandrade bekanta och an: förwandter. Inga olycksbref hade de åtmins stone erhållit. Detta år också helt naturligt. De fom lida, de tiga. De hafwa också mere endels ej råd och tillfälle att korrespondera. Dock utgår någon gång ett och annat warningsrop från den Nya werlden till den Gamla. (H. BL) Ystad d. I Maj. Med danffa ångfartyget Löven ankom i dag från Köpenhamn fams marherre C. Berling i en, såsom man förmos dar, särskilt beskickning till Stockholm, dit han äfwen medför till H. M. Komungen från Hans Danska Majestät ett porträtt af Högftdenfam: Predrit Rosenolad oc) vep IR Me 7 skjöld 100 rdr banko. Samma dag erhöll god: sets mindre bemedlade personer en lika summa. För ett par år sedan har samma herrskap till Katslösa kyrka förärat en ny altarbeklädnad. (Y. T.) utrikes. Telegraf-underrättelfer. gondon d. 9 Maji. Regeringen har blott begärt ett lån af 3 millioner Cousols. — Drottningen har gifwit full amnesti åt alla politiska förbrytare, hwaribland äfwen EBrien. — Williams har erhållit en pen: sion af 1000 p. sterl. — Engelskt hwete såldes till måndagens priser; i fremmande hwete war omfättnin: aen inskränkt till detalj-behofwet, men pris serna fasta, äfwensom för hafre och mjöl. Korn flan. Uti sardiniska deputerade kammaren har grefwe Cavour d. 6 d:s blifwit interpellerad angående fredstraktaten. Han yttrade fig widz lyftigt öfwer de moraliska och materiella före delar, fom traktaten lemnade. Beträffande den italienska frågan, få hade den fommit under förhandling i kongressen, och Sardiniens Åfig: ter hade blifwit gynsamt upptagna få wål af England fom af Frankrike. Ssterrike hade wäl förklarat fig emot, att den förhandlades på fonz gressen, men frågan war ide dessmindre euros peisk. Ministern flöt sitt tal med den förkla: ring, att Sardiniens förhållande til Öfterrife ide förbåttrat fig, och att fardiniffa regeringen tilliisfullt stödde fig vå allmänna opinionen. Engelske krigsministern har i öfwerhuset förklarat, att landtmilisen wäl skall erhålla af: sked, men detta skall ske successivt af fruktan för att vå en gång sprida få många lösa men: niffor omfring i landet. — Ali Pascha har an: fommit till London. — Baron Brunnow har notificerat Drottningen kejsar Aleranders throns bestigning. Antalet af de franska militärer, som ligga sjuke på Krim och i sjukhusen i Konfantinoz pel, uppgifwes nu till 35,000. — De franska halfofficiella bladen, isynnerhet Pays och mRatrie, börja redan sitt fälttåg mot belgiska pressen och begära modifikationer i detta lands presslagstiftning. — Kejsargardet i Frankrike skall med det snaraste bringas upp till 40,000 man. — Enkekejsarinnan af Ryssland wäntas till Berlin d. 20 eller 21 Maj. Turkiska regeringen har gifwit befallning, att en del af de turkiska truppar, som deltagit i fälttåget på Krim, genast skall afsåndas till de provinser, i hwilka oroligheter hafwa utbrus tit, och hwarest sedan krigets början inga trup: par legat i garnison. — Enligt underrättelser från Krim fortfar utrymningen; men hittills har likwäl, utom sardiniska armeen, endast några få afdelningar blifwit hemsände. Utrymnin: gen i stort skall först ega rum, sedan underråt: telsen om utwerlingen af fredsratififationerna inlupit. J Mexiko har regeringen indragit fyrfos skall blifwa mydet högtidligt, emedan nåftan samtlige franska cardinaler, erkebiskopar och bi: skopar skola kallas till Paris, för att ledsaga honom. Paris d. I Maj. Moniteur berättar, att preusfiffe gesandten grefwe Hatzfeld i går till kejsaren öfwerlemnat preussiska Swarta Örnsorden jemte en skrifwelse från konungen af Preussen. Dessutom innehåller Moniteur ett defret, genom hwilket grefwe Morny utnämnes till utomordentlig gesandt wid rysta hofwet. — J förrgår afreste generalen grefwe Edgar Noy till St. Petersburg, för att öfwerföra hva ret på den skrifwelse, som innehöll notififatioz nen om kejsar Alexanders thronbestigning och på lyckönskningsskrifwelsen i anledning af den kejserlige prinsens födelse. England. gondon d. 8 Maj. J går afton egde den årliga af ford: magorn till ministrarnes åra försÅ anstaltade banketten rum. Hr Persigny uttaz lade sig berömmande öfwer det engelff-franffa förbundet, och lord Palmerston få wäl fom lord Clarendon höllo tal, i hwilka de betecknade de i Pariserfreden stipulerade willkor såsom tills: fredsställande. — Enligt Morn. Pofi är ford Wodehouse (understatssekreter i utrikes departementet) utznämnd till gefandt i St. Petersburg. — SÅ wäl öfwer: fom underhuset skola inn corpore till drottningen öfwerlemna adressen i anledning af fredstraktaten. — J begge Pata lamentåhufen har i dag noterats en tacksägelsee till armeen. Lord Palmerston uppgaf wid dettas tillfälle den förlust, som armeen i sista krigett lidit, inberäknadt de soldater, som blifwit ins va lider, till 32,150 man. — På regeringens förslag bewiljades af uns: derhuset åt general Williams, fom drottningen förlånat baronettswärdighet, en lifstidspension af 1000 p. st. Daumark. Köpenhamn d. 10 Maj. Repertoiren för nästa wecka är bestämd sålunda: tisdag 7Eftrel-! la; torsdag Joferh og hans Brödre och dans; fredag Den MSldite (första gången), dans och Refruten; lördag Cnuten etifeå eller dö, och A föndag Den ISdjte och ÅFarinellik. Europeiska staternas krigsstyrka till lands och sjös. Efter 7La Presfe meddela wi hår nedam en fullständig öfwersigt öfwer de europeiska staa ternas stridsfrafter, såwäl till lands fom till sjös. Man finner håraf att totalfumman af Europas stridskrafter till lands utgör tillsama mans 4, 162,214 man. Häraf uppställa de sen makterna, fom representerades på kongressen I Paris tillsammanlagdt 2,623,406 man, säledes långt mer ån hålfien. De öfrige europeiska ländernas stridsmafter motswara icke alllid wid: ven af deras territorium och storleken af deran folkmängd. Fyra stater uppställa armeer Om öfwer 300,000 man, nemligen Österrike, Frank. tike, Preussen och Ryssland; trenne stater ar: meer om 2 a 300,000 man, Bayern, Stordrir tanien och Turkiet. Tyska fonfederationen wåp nar 452,000 man. Slutligen uppgå föra lån ters armeer till 100,000 man eller någet mer: nemligen Belgiens, Båda Siciliernas, SweriDD Ad —