kulle beteckna traktatens speciella karakter, så måste man beteckna den såsom ett werk af ci vilisationen. Wäl — heter det i nämnde blad — finnas äfwen i Wienertraktaten förklaringar, som aflägga ett hedrande wittnesbörd om det nittonde århundradets civilisation; wäl förflas ade VWBienecr-fongresfen fig emot slafhandeln och öljaktligen äfwen emot slafweriet, men huru nånga områden och befolkningar togos ej ifrån den ena staten och lades till den andra, huru nycken ifwer wisade man icke för att utwidga ch förstora fig! Det berättas, att då fonuns gen af Danmark lemnade Wien, fade kejsar Asexander till honom: Sire, ni tager allas hjers an med er! — Ja, men icke en enda fjäl! swarade konungen af Danmark fyndigt, och hetta swar betecknade på ett träffande fått Mir nerkongressens karakter, på hwilken civilifatiosen wäl spelade en roll, men ärelystnaden en ida större. J Bariferstraftaten finner man sremot öfwerallt blott civilisationens eröfrins jar. Rysslands ärelystnad har blifwit trängd illbaka och Orientens framtid tryggad, men warken England, Frankrike eller Österrike hafba wunnit wid hwad Ryssland förlorat. — Så l I ngefär resonnerar Journ. des Debats, och et är äfwen någon sanning häri, ehuru det fe bör förbises, att artikeln närmast år ffrifen för att förherrliga franske kejsarens poli k, fom sökte remplacera Wienerfreden genom arisertraktaten. Från Amerika berättas, att en afdelning f general Walkers truppar blifwit slagen af esidenten af Costa Rica. J engelska öfwerhuset ingaf lord Ellesmere, derstödd af lord Glenelg, i måndags en ac ef till drottningen såsom swar på den förer igda fredstraktaten. Adressen är hållen i myc t allmänna uttryck och uttalar blott husets tills edsställelse deröfwer, att freden kommit till Änd på ett för England ärofullt fått och fedan FR stora ändamål, för hwilka kriget börjades, lifwit fullkomligt uppnådde. Morn. Advertiser meddelar nu den d. 2 aj i öfwerhuset af lord Clarendon förelagda ih d. 15 April i Paris undertecknade feparats faftaten emellan Frankrike, England och ÖfterKe angående en speciel garanti för Turkiets fhängighet och integritet. Traktaten lyder får Unda: Art. 1. De höga kontraherande gas ntera gemensamt och hwar för fig den i Ras fertraktaten af d. 30 Mars 1856 bestämda kiska rifets oafhängighet och integritet. Art. 2. swarje öfwerträdelse af stipularionerne i nåmne ,rraktat anses af de undertecknade magterne n Casus belli. J sådant fall skola de med n höga Porten öfwerenskomma om de åtgår , fom funna blifwa nödwändiga att widta, och skola ofördröjligen med hwarandra träffa al om anwändandet af fina strifskrafter till Yds och sjös. Art. 3. Närwarande traftat Hl ratificeras och ratififationerne utwerlas ins 14 dagar, eller förr, om möjligt. Det berättas nu såsom säkert, att drottnins s af England till höften ernar aflägga ett ök wid preussiska hofwet, för att bewista lusregentens af Baden förmälning med prins ssan Louise af Preussen. — Diplomatiska