he 2 0 2 ( 7 MN ingar, har i förrgär aflidit i en ålder af 72 r. Den aflidne har dagen före fin död sökt örfona fina fynder genom en särdeles wacker isposition af sin efterlemnade, såsom det tros, hetydliga förmögenhet. SÅ lärer han bland innat förordnat, att alla lägre tjenstemän wid ätskiliga kårer, m. fl., fom af honom emottas git lån mot pant eller hypothiserade penfionss bref, skola erhålla fina hypothek tillbaka, med efterskänkande af lånen. Dessutom lära ganska betydliga belopp wara disponerade till nästan alla allmänna inrättningar inom samhället. (G. H. T.) guud den 24 April. På förslag till lediga Biffops-Embetet öfwer Lunds Stift, har Domz kapitlet under d. 22 April uppfört: 1:o) Dome prosten i Götheborg m. m. Doktor I. H. Thos mander; 2:do) Biskopen öfwer Carlstads stift m. m. Doktor C. A. Agardh och 3:o) Theol. Professorn C. G. Bring. (L. W.) Uutrikes. Telegrafunderrättelser. gondon d. 21 April. Gngelskt hwete såldes till fulla måndagspriser; fremmande hwete utan efterfrågan; forn fast; bönor billigare. Hamburg d. 22 April. På fans målsmarkuaden härstädes gjordes inga af: färer och blott få anbud. Kaffe utbjöds till ag fr. — Råg i Berlin 621 a 591 thaler. — D. 23 April. J Nordamerikanska senaten förklarade kommitteen för utrikes årenden d. 7 d:s, att en legislativ okt icke erfordrades fill upphäfwande af traktaten med Danmark. — Porten bar afsatt hospodorerne i Moldan och Wallachiet samt utuämnt Kai: makaner. YR onitemr af d. 22 d:s berättar, att åtaärder widtagas för att åter bringa armeen på fredsfot. En af hwarje reges mentes fyra bataljoner upplöses; twå ine fanteri-regemenrten blifwa alldeles indragna, oc twå regementen af fremlingslegionen upplösas. — Genom en befallning af ryske Fej: saren har landtwärnet blifwit permitteradt. — — — — Den italienska frågan fortfar att wara hnfwudföremålet för det allmänna intresset och bar nyligen gifwit Morning Poft anledning till en mycket häftig artikel emot Öfterrife, fom i betraktande af detta blads balf-officiella es genffap ide wittnar om synnerligt wånliga fåns slor hos engelffa regeringen mot Österrike. Ars tifeln beklagar, att de österrikiske befullmägtis gade, strart då ordet Italien nämndes på Fonz ferenserna, afskuro hwarje diskussion om detta föremål, genom förklaringen att de blott woro komne för att diskutera den orientaliffa frågan, och att de ide wille höra ett ocd om de italis enska angelågenheterna. Bladet anfer det os twifwelaftigt, att ÖOfterrife en dag bittert skall ångra detta förfaringsfått, och att det en gång skall komma att stå isoleradt utan andra allis erade än påfwen och konungen af Neapel. Om man i denna artikel wågar se uttrycket för ens ere. tänettets Ssiater. intager England os lienssta ITagan oblagsv Österrite sölt rättfärdiga den fortfarande ocfus pationen af Jtalien. Besättandet af de Pars masanska gränsfästningarne finner isynnerhet, såsom det ånyo påstäs, Frankrifes fullkomliga godkännande. ÅÄtskilliga österrikiska eller öfters rikistt sinnade organer bemöda sig emellertid — fastän i mycket swäfwande eller nwetydiga ut: tryck — dels att förneka denna ockupation, dels att tillägga den en underordnad betydelse. Det förra gör den minifterielle Östert. Gorr. i det att den förklarar, att hwarken någon förökning eller dislofation af de österrikiska trupparne egt rum i Parma. Österr. Militair-Zeit. synes deremot åtminstone medgifwa, att det år öfters rikarnes afsigt att besåtta Pontremoli, men bla det föfer fötswara denna åtgård genom håns wisning dertill, att södra delen af landet år blottadt på truppar, att i trakten af Pontres moli blott finnes en gensbarmerizafdelning, som icke är i stånd att utestänga de inträngande åf : wentyrarne, och att det följaktligen blott år i landets inttesse och för att underteycda de res såm polutionära machinationerna fom besättningen th sker. Enligt det i Genua utfommande bladet isi nortiete Mercantile är det genom denna bes vy fattning blott fråga om att bewaka wissa pass,, a för art genomföra hertigdömets belågringstills stånd. Till dessa pass hörer då äfwen enligt nämnde blad det wid Pontremoli, hwars ocku-. pation Univers förnekat, och fom det genues siska bladet beffrifiver såsom ett ufelt, illa bes fästadt näste, hwilket man på ett pompöst fått: gifwit namn af fäsming. Enligt ett i Genua: cirkulerande rykte skall det för öfrigt wara i in fråga att öppna konferenser i Rom i likhet medå dem fom egde rum år 1831, och att på desfa dj konferenser alla Italien rörande frågor skola descr batteras och afgöras. De europeiska magternen skola för detta ändamål låta representera fig afn sina gesandter wid romerska hofwet och Englanden af en speciel gesandt. Såsom sådan nämnes lord Normanby. Fimes berättar såsom säkert från Wien att de förstörda ryska fästningarne på tscherkes siska kusten enligt bestämmelserna i fredåtraftas ten ide åter få uppföras. Från Berlin skrifwes, att Preussens ratit fikation af fredstraktaten d. 19 d:s blifwit af sänd till Paris. Enligt en korrespondens från St. Peters burg ernar grefwe Nesselrode afträda såson utrikesminister och skall efterträdas af furst Gortmn schakoff. Det berättas dock, att grefwe Nessels rode skall fortfarande behålla fin plats såsow krigskansler. — Ryska amiralitetet har befallt! att antända famtlige fyrtorn i finska och botisa niska wifarne, wid Sstersjön och Hwita Har wet, och att åter utlägga alla bojar och fjif! märken. — Grefwe Orlow har blifwit utnämn till president för riksrådet och ministerkonseljeh i stället för furst Tschernitschow. b Rresfe dOrient bekräftar, att Parises kongressen icke upptagit sultanens Hatti HT: majun i fredstraktaten, utan enligt sultanem önskan inskränkt sig till att konstatera denna I formakts höga wärde. Afif Bey hade d. 9d ankommit till Konstantinopel med texten till fred traktaten. D. 14:de skulle Fuad Paschas s afresa till Paris med ra ifikationen. — IK