— A e. mista tillräcklig att åstadkomma en hel eldåwå: da. Enligt hwad Turinerbladet Opinione förmåler från Parma hafwa österrikarne Helt och hållet bemägtigat sig regeringsmagten i hers tigdömet och sätta lagarne mot de politiskt mif: tänkte i utöfning till hela deras stränghet. Ars resteringar skola förekomma i hundrade tal, och då fängelserna i Parma äro uppfyllde, hafwa många Parmanesare utan ransakning och dom blifwit släpade till fästningen Mantua. Sams tidigt hafwa österrikarne besatt fästningarne Bordi, Campiano och Pontremoli, hwilka ligga på gränsen emellan Parma och Piemont. Den rörelse, fom häröfwer olifwit framkallad i Pie mont, skildras såsom mycket betydlig, och den förökes ytterligare derigenom, att sardiniska res geringen beslutat att uppställa en af elitetrups par sammansatt får längs gränsen och attförs ftårfa den med de från Krim återkommande res gementen. En konflikt emellan Ssterrike och Sardinien, som kan hafwa allwarsamma följ: der med afseende på lugnet och ordningen i Iz talien, synes således oundwiklig, derest ftormag:z terne ide skyndsamt träda emellan. Uti engelska underhuset meddelade under: : statssekreteraren i frigsministeriet, hr F. Peel, d. 15 d:s, att fremlingslegionerne skulle blifwa upplöste så snart omständigheterna tillåta det. I Det war ide gifwit dem något löfte om penz hi sioner, utan blott om utbetalning af nägra mås I naders fold såsom ersättning. Manskapet skulle Ph befordras till Goda-Hoppsudden, till Canada if efter till fist hem, allt efter egen önskan. Med ol! affeende på fördelningen af engelska medaljer ij till franska trupper meddelade hr Peel, att af fs hwarje tusende fransmän skulle de tio wårdis gaste erhålla engelska medaljer. Enligt sednaste underrättelser från Spanien a synes det d. 6 d:s i Valencia utbrutna uppror hafwa warit temligen allwarsamt. Det blef wål samma dag undertryckt, men först efter enn blodig kamp. Hela melisen skall hafwa stått! på insurgenternas sida. Jnsurektionen anses wara anstiftad af det demokratiskt-socialistiskag partiet, hwars chef Orense fort förut uppehållitis sig i Valencia. Det är nu bekant i Paris, att ratifikatioa nen af freden har egt rum, och kongressens medlemmar lemna i dessa dagar Paris. NRaz tifikationernas utwerling skall ske den 28 d:s icke genom fongressens medlemmar utan genoms några andra befullmägtigade från de respektive regeringarne. Parifer-fongreåfen Har d. 16 April hållil sitt sista möte, sedan den enligt MDioniteur sys selsatt fig med ätskilliga frågor för att fullfomi na och befästa fredswerket. Enligt hwad de officiella bladet widare förmåler, skola ratififa tionerna utwerlas i slutet af månaden och prof tofollerne blifwa offentliggjorda omedelbart ejå ter fredstraktatens promulgation. De beful mågtigade hafwa antingen redan lemnat ellel stå i begrepp med att lemna Paris; beträffandg grefwe Cawour, få heter det, att han först ska begifwa sig till London för att tacka lord Pa merston för den sympathi, som denne wisat d italienska saken. Hwad denna sak angår, :Ö påstå Journ. Des Debats och pariserkorrespor denterne i Indep. ånyo, att en formlig di kussion eat rum på kongressen angående de d