an från nästa dag ingen bulletin angående H. kejs. Höghets befinnande mera skulle blifwa ute färdad. Den i anledning af den kejserl. prinsens södelse utfärdade amnesti år, såsom det nu mi sar sig, af föga betydenhet. Enligt en not i Moniteur af d. 20 Mars inskränker den fig nemligen till förnyandet af den redan wid fejs sarens thronbestigning förkunnade tillätelsen för alla landsförwiste att äterwända till Frankrike, men man bör märka under det wilkor, att de ultryckligen skola erkänna den bestående reges ringen. Noten lyder sålunda: Kejsaren har lätit meddela sig berättelse om antalet af de individer, hwilka i följd af polinska ätgärder ännu befinna fig i Algier eller utlandet. I följd af händelserna i Juni 1848 hade 11,000 personer blifwit dömde aft deporteras till Algier: men genom presidentens mildhet hafwa bo:t 306 förblifwit i Afrika. I December 1851 skulle 11,201 individer deporteras eller landförs wisas; de af kejsaren medgifna benådningar hafwa förminskat antalet deraf till 1058. J anledning af den kejserl. prinsens födelse har H. Maj:t bestämt, att alla skola ega tillstånd att återwända till Frankrike, som förklara, ait de loyalt underkasta fig den regering, fom nas tionen gifwit fig, och på hedersord förpligta fig att respektera def lagar. Redan wid fFejtarris kets inwigning blef denna akt ädelmodigt ute färdad; kejsaren har befallt att den skall ånvo upprepas. För framtiden skota säledes blott de definna fig utom fäderneslandet, hwilka hals: starrigt fortfara att misskänna nationens wilja och den regering, som den sjelf har grundlagt. J anledning af den stora couren i Tuile: rierna d. 18 Mars, och de wid detta tillfälle af fejjaren hållna tal, yttrar Köln. Zeit. föls jande: Ånda sedan 30-åriga kriget, då Luds vig XIV år 1638 fom till werlden, har ingen af Frankrikes födda thronarfwingar bestigit thros nen. Detta minne påträngde fig få mågtigt midt under glädjeyttringarne, att till och med de lyckönskande ide kunde afhålla fig från att tala derom och fejfaren att upptaga denna tanfe. Han grundade fitt hopp, att hans fon war för: behällen ett bättre öde än grefwen af Paris och så många andra föregångare, på öfwertygelsen, att Frankrike i Napoleoniderne slutligen funnit den heriskarslägt, fom passar för detsamma. Den år wald af solket och skall aldrig glömma sitt ursprung. Den skall ide — såsom Bour: bonerne och familjen Orleans — stödja sig på privilegierade klasser, utan på hela folket och hafwa allas wäl för ögonen. Så talade kejsaren, och man har intet skäl antaga, att han ide äfwen tänker sålunda. Twärtom, de mest skefwa omdömen om honom hafwa uppstått derigenom, att man utan skäl twiflade på hans upprigtighet. Många bedöm de honom förr på ett fådant fått, fom om han i själ och hjerta war en republikanare, som ans såg republifen för den bästa och för Frankrike mest passande regeringsform, och fom om han hade omstörtat ven mot fin bättre öfwertygelse blott för att tillfredsställa fin personliga åregirighet. Ingenting berättigar till ett fådant an: tagande. J många är, under landsförwisning och i fängelset, har Ludvig Napoleon grublat a mana i FÖ Erjftoör — A—2 Ha At Napoleons arfwinge. Han kallar sitt sostem ett nationelt, och har i wissa afseenden rått, ie synnerhet då man tänker på den utlän ffa por liiiken. Frankrike har åter kommit till åra une der honom, och freden i Paris, fom fnart Fall afslutas, är en triumf för hans politik. Han har öfwerhufwud redan firat många triumfer. Kejsar Nikolaus wille endast erkänna honom som )Empereur å vie, och fe nu, kejsar Nir folai andra jag, grefwe Örlow, är en af de förste, fom lyckönska honom i anledning af feje sarbarnets födelse! I det inre år det wida bes I tänkligare att falla kejsarens system nationelt. Wål har han med en rigtig bid erkänt, att fransmännen icke äro få förtjusta i något fom i jemnlikheten. Den ständiga, mången gång säkert blott skenbara omsorgen för den storamassans materiella wäl utgör en af hans förs sta regeringsgrundsatser. Men de bildade: fransmännen skola aldrig helt och hållet förs I sona fig med ett system, fom undandrager dem allt sjelfständigt deltagande i de allmänna ans 4 gelägenheterna och i hela Frankrike ide låter I någon annan wilja göra fig gållande än den cf fejferliga. Napoleon känner sjelf, att frange hi männen ide funna öfwerwinna förlusten af fris . heten och öppnar för dem tid efter annan obh äfwen wid detta tillfälle utsigt, att han möjlis I gen skall fröna sitt werk med friheten. Han bedrager mähända sig sjelf derigenom, men icke andra. — Jcke på sitt systems för:räfflighet fan Ludvig Napoleon grundlägga hoppet om fin F dvynastis waraktighet. Bristerna i hans system funna bl.tt glömas genom den sorgliga split . och strid, fom föregick hand herradöme och möje :F ligen skall följa efter detsamma, och — fom wi i med beredwillighet tillägga — öfver Hans klokar och kraftfulla regering. Huan är fjelf sitt here dl radömes s:öd, men huru swag och förgänglig 3 år ide en menniska! Blott om det förunnas 3 honom ett långt lif har hans fon utsigt att blifwa hans efterträdare. Den förgylda wagga,, fom staden Paris skänkt den unge thronarfwins 4 gen, har form af ett skepp. Hwem wet, af f hwilka wågor det kan bortryckas? Frankrikes y barn! Ack, Frankrike år ingen god moder; det i ingår förmånga åftenffap! — — Englaud. Det fom för närwarande sysselsätter ens d gelska tidningarne år ostindiska konungariket nh Audbys införlifwande med de engelfft-oftindimka i befittningarne. Det är ett områdesförökande: af 24,000 engelska qvadratmil och 3 till 5 mill. befolkning. I Wid engelska hofwet har en högtid ighet t egt rum i anledning af kronprinsessans fonfirs s mation. Hon år född i Now. 1840, och skall,, fom det berättas, förmälas med en fon af prins 4 sen af Preussen. Orienten. Berättelser från Krim af d. il d:s dec: kräfta underrättelsen, att de allierade hafwan sprängt de uti förstaden Karabelnaja warande: offentliga byggnader i luften. En engelsk masgl jor förlorade wid detta tillfälle lifwet. Wid postens afgång började man att förstöra den II med skottgluggar försedda mur, fom omgifwer: södra delen af Sebastopol. Den franska och sardiniska hären utbrutna sjukdomen typhus war: I fAAnde — CEn pDaagorder of aeneral (ns