nast sammankallade Er, woren J uppfyllda af allwarsamma farhågor. De allierades härar uttömde fig vå en belägring, derwid härdnacs fenheten af förswaret gaf anledning att twifla om utgången. För krigets fortsät:ande begärde Jag af Er ett lån, hwilket J enstämmigt vo terade. De jemt stigande lifsmedlen hotade att alstra en allmän missstämning bland de arbetande klasserna, och störande förhållanden inom penningewäsendet läto befara inträng i arbete, handel och rörelse. Men i närwarande stund — tad ware ert bistånd och den energi fom Frankrike och England utwecklat, men framför allt Försynens hägn! — äro dessa faror, om ide helt och hället förswunna, dock till hufwuds sakligaste delen öfwerwunna. (Sn stor wapenbragd har till de allierade armeernas fördel afgjort en förbittrad kamp, en kamp utan erempel i historien. Från detta ds gonblick har Europas röst öppet låtit höra sig. På alla håll hafwa wåra allianser blifwit uts widgade och befästade. Det i ordningen tredje lånet har utan swårigheter ingått. Landet har ånyo lagt i dagen sitt förtroende till mig, då vet tecknade en fem gånger få stor summa fom jag begärt. Det har med beundranswärd ftånds aftighet fördragit de lidanden, fom äro oskiljaktiga från dyrheten på lifsmedel och hwilka för öfrigt blifwit lindrade genom municipal styrelsernas nit och genom de 10 mill. fom före delats bland departementerna. Numera har 4 tillförfeln af ftemmande spanmål ästadkommit ett märkligt fallande i prisen. De af guldets förswinnande wäckta farhågorna hafwa mins I skats, oh aldrig har arbetsfliten warit werks sammare, inkomsterna betydligare. Krigets wers lande tilldragelser hafwa återupplifwat natios : nens krigiska anda. Aldrig har man fett så många friwilliga, eller få mycken enthusiasm bland de tjenstskyldiga, hwilka lotten träffat.. Till denna korta framställning ar det nånvas rande tillståndet funna ännu fogas några facta af hög politisk betydelse. Drottningen af Engse land har, för att gifwa ett bewis på förteoens de och aktning för wårt land och för att Enys ta förbindelsen de båda nationerna emellan än i fastare, kommit till Frankrife. Det entbufiaftisk ffa emottagande, fom blef henne till del, måste o öfwertyga henne om huru djupa de känslor 02 4 ro, fom hennes nårwaro framkallade, och Huru. detta war egnadt att befästa alliansen emellan: de båda folken. Konungen af Sardinien, som utan betänkande slutit sig till wår sak med dens na modiga energi, hwilken han redan förut äs dagalagt på slagfältet, har äfwen kommit till! Frankrike för att inwiga en genom hans foldas. ters tapperhet redan befästad allians. Dessa suveråner woro i tillfälle att je ett land, fom ännu få nyligen war upprördt of inre oroligheter och beröfwadt den det tillfoma mande rang i Europas råd, nu blomstrand genom freden och aktadt, föranade frig ide i passionens ögonblickliga uppwallning, utan i en rättwis saks lugn och med pligtens energi. T san Franfrike fom sändt 200,000 man regeringen säges icke wilja gå in derpå. Kejsarens throntal, hwarmed han d. 3d:s öppnade lagstiftande församlingen, har följan: de lydelse: mESenatorer! Deputerade! Då Jag fed: — — — . j m — 8—