ftts!. exet: Sjö: n för skepp g, bes Brigs ossar or för ( sjös. V.) seende Fes Lan: ). hår d. 5 d Bes ll dess Wradå: ) ionel ferenz en has skildta seutiohwete sh lär terfrås 1 a 1 örsen i att det rmans righet. bestodo fäftau: ej före ne, och Nord ta nös An: ing af: att för: um. intreds nu öpps ta möte eminiftes m. En ss om rer nmandet kall af: a något ddelande de andra Å några widröra formella af TIIar jom man rsamling; fwa war på grund erenserna vå de ens att intaga första platsen, emedan lord Blarens don war den förfte, fom blef presenterad. Kon: ferenserna bewistas utom de egentliga deltagarz ne, blott af en sekreterare, herr Benedetti, de partementsdirektör i utrikesministeriet. Der bes finna fig således i salen 13 personer, ett anz tal, fom af många anses såsom ett dåligt föres bud för konferensens resultat. En forrefpon: dent i Indep. berättar att en person blef få ängs slig öfwer detta antal, att han ide kunde uns. derlåta att hos fejfaren göra en anmärkning i detta afseende. Denne skall hafwa skrattat myc: fet och swarat: Hwad skall man göra! år det ett förebud till krig, få få wi finna of deri. —QSonftitutionel meddelar att konferensen skall hålla möten tre gånger i weckan, måndag onåz dag och fredag. Mellandagarne skola begag: nas till redaktionen af protofollerna, fom iförs troende meddelas hwar och en af de befullmågs tigade innan de justeras. Betrräffande de egents liga förhandlingarne, få öfwerensstämma alla franska tidningar deri att den största diskretion ffall iakttagas och de warna publiken mot att fästa flit till de berättelser, fom utländska blad meddela. Pays begagnar tillifa detta tillfälle att beriktiga ett meddelande i 7Göln. Jeit. att hr Brunnow skulle hafwa emottagit en depesch från Petersburg, i hwilfen han underråttades att Ryssland beslutat att rasera Nikolajew. msRays förklarar detta för en öfwerdrift, emes dan Ryssland wäl i kraft af tredje punkten är willigt att nevlägga sina militära etablisfemens ter i Nikolajew, men ide att rasera denna jäfts ning, fom både i strategiskt och kommersielt afs seende år alltför wigtig. En korrespondent i Indep.7 will weta, att kejsat Alexander skrifwit ett bref till fran8z månnens kejsare, hwilket i alla afseende skall wara tillfredsställande och wittna om czarens moderation. Det skall i detta bref Heta: Utan att förneka min faders politik, will jag genom min moderation bewisa, att jag önskar skänka Europa fred, och Ni fan, Sire, lita på att jag för alt uppnå detta mål, ffall bringa alla de offer, fom låta förena fig med Rysslands ära. — Man iillägger, at kejsar Napoleon fwas rat, att han å sin sida hyste samma känslor; att han likaledes wille bewisa Europa, att han icke följde sin onkels krigiska politif, att hans program ide war förändradt, att han städse ffulle iakttaga den största moderation, emedan tejsaredömet alltid war freden. Utom den af Moniteur meddelade beråts telsen om förhandlingarne i första Fonferenss mötet har man nu äfven ett halfofficielt meds delande derom från österrikiska sidan. Detta afwiker något från vMoniteurs berättelse och omförmåler bland annat ett beslut af fonterens fen, fom PMoniteur besynnerligt nog alldeles ide omtalar. Enligt det österrikiska meddelans det har konferensen nemligen, utom beslutet om en wapenhwila, äfwen erkänt och antagit pros tofollet af d. 1 Febr. såsom formliga fredspre liminärer. En annan afwikelse emellan de roenne berättelserna består deri, att uMoniteur talar om fongresfen8 första möte, under det ven österrikiska organen blott talar om en fon: fereng. Emellertid bar, såsom en telegrafdes pesch från Paris förmäler, ett nytt möte egt 2 Av C.b.. Hack förmäler Moniteur frandta ny tu UECTUTLINIELI SE Hj VY JYP fussionerna. Af ofwannämnde österrikiska med: delande angående det första mötet weta wi es mellertid, att förhandlingarne öfwer den Defiz nitiva freden och isynnerhet den femte garanttz punkten skulle taga fin början i andra mötet. Om det skall blifwa möjligt, isynnerhet om par riserkonferenserna komma att wara en längre tid, att genomföra den blott genom torftiga ofs ficiella meddelanden afbrutna hemligheten af förhandlingarne, är åtminstone mycket ovifwvels : aktigt. Mycket berättas om de åtgärder, fom blifwit widtagna för art skydda hemligheten. . Det vaftadt saknas ide redan nu allehanda bes rättelser och rykten, hwarigenom man söker supplera de lakoniska officiella berättelserna. Sålunda will man bland annat weta, ech på i börsen i Paris lade man någon wigt derpå,, att i det tal, hwarmed grefwe Walewski öppe : nade det första mötet, yttrade han fig myckett återhållsamt öfwer fredsförhoppningarne, att! presidentens röst ide skall bestämma utslaget, där rösterna stå lika emot hwarandra, att man får fom form för förhandlingarne har walt note utwerling, utan att lifwål utesluta den munts liga förhandlingen o. s. w. Man har widare anmärkt, att de twenne österrikiske befullmåg: tigade spela en mycket förlägen roll. De har de hoppats att angifwa tonen på fonferenferna, men häri betydligt misstagit fig. De ryske bes fullmägtigade skola icke dölja fin djupa antis pathi mot Öfterrife, och det skall hafwa gjort ett obehagligt intryck på de österrikiska diplos: materne, att de sednaste eftergifwanden å ryffa: sidan med afseende på Nikolajew och Kars — om öfwerhufwud sådana egt rum — hafwan skett utan all medwerkan eller inflytande af Österrike. i Engelska parlamentsförhandlingarne åro för närwarande utan synnerligt intresse. medio af denn a månad skall ett antal af oma fring 250 fanonz och mörfarsbåtar ligga fullt utrustade wid ön Wight och färdige att gå una der fegel på förfta order. Från Konstantinopel förmåles under d. 21 Febr., att den kejserliga hattischerifen angåend de reformer, som blifwit beslutade med affe: ende på de christnes ställning i Turkiet, Uppd lästs i en församling af andlige, civile och mia litäre turkiske samt christne embetsmän. För samlingens sinnesstämning war lugn. Frankrike. Paris d. 25 Febr. Päfwen kommer ick sjelf till Paris, men det år en afgjord sak ar han skall stå fadder till Det kejserliga barnet Det är en willfarelse, då man påftår att de ånnu underhandlas härom; i tre weckor ha saken redan warit afgjord, men af orsaker, der wi ide känna skulle den förblifwa en en hem lighet för allmänheten. Måhända har man än nu ide kommit öfwerens om walet af päfwen representant. Några nämna den påflige nun tien, andra tro att påfiven wid ett sådant till fälle endast kan representeras af en af de hö sta prelaterne. Såwida wi äro wäl underrälå tade, skall drottningen af Swerge blifwa gudmor Belgien. J en korrespondensartikel från Bräsfel d. 25 Februari till Neue Jeit. berättas, a den mycket lästa tidningen uXndependance belg olifwit försåld för 800,000 francs. Af denm