jorhandltingar, TVI VARIT g . tinopel angående de christnes ställning i Jurfiz et. Dessa förhandlingar hafwa, att döma efz ter alla berättelser från Konftamtinopel, haft ett utomordentligt lyctigt resultat, och Turkiet år fåledes på wäg att i sitt inre underqå en full: fomlig ombildning, fom skall stålla det nära nog i jembredd med öfriga europeiska stater. Sultanen har bewistat en maskerad hoå engels ste gesandten — en i Turkiets annaler hittills oerhörd händelse — och ernade d. 4 d:s bewis sta en dylik hos franske gesandten. För att afe göra frågan om Donaufurstendömena skola nya konferenser ega rum i Konstantinopel. — Turs fiska armeen i Erzerum erhåller alltjemt förs stärkningar. Kejsarinnans af Frankrike nedkomst förs wåntas emellan d. 15 och 20 Mars. Frankridke. Paris d. 12 Febr. INR oniteur innehöll nyligen en artifel om senatens pligter. ESenas ten gjordes uppmärksam på, att den icke erhöll sin höga gage för intet, utan att det war def wårf att föreslå regeringen allmänt nyttiga åts gärder, att afhöra medborgarnes petitioner, att undersöfa landets ställning, att göra sig bekant med def behof, att fästa uppmärksamheten på I. nyttiga reformer o. s. w. Såsom ett flags prafz Å tistt amwändande af denna artikel kungör nu det officiella bladet ett förslag från inrifesmi: hj nistern till fejjaren, hwaruti Han föreflår att ju hwarje år offentliggöra de af departementårås I! derna uttalade önskningar; detta offentliggörande: har egt rum ånda till 1851, men har sedan den tiden blifwit afbrutet. Dessa böcker skola utdelas till alla stora statskårer, men senatens upps märksamhet skall isynnerhet hänwåndas derpå, och herrar senatorer skola deri finna den lets wande bilden af hwarje departements behof,, önskningar och reklamationer, och i följd deraf! de nyttigaste antydningar till det hwärf, fonsa mera specielt är anförtrodt åt deras initiativ. Genom ett dekret af d. 9 d:s hafwa fenan ten och lagstiftande församlingen blifwit infalså lade till d. 3Mars. — General Bosanet hard i betraktande af de stora tjenster, fom han wisif fat Frankrike under Figet i Orienten, blifviti umämd till senator. m(Synftitutiomnel innehåller en artifel an gående de engelft s amerifanffa ftridigheterna, m hwilken slutar med följande ord: SÅ nartid freden blifwit återgifwen Europa, skola fafera na med Amerika förtydligas. Den engelffi franska alliansen skall öfwerlefwa friget i Oria enten; de Förenta staterna weta detta, och de skola blifwa billigare eller åtminstone mera mom derata i sin hållning emot England och Europas Denna allians är icke någen hotelse för demm den kastar ingen utmaning till dem; Den är blot ett band på och en garanti för alla folk. Od hwad fom slutligen ännu mera fan lugna op med afseende på följderna af den närwarandi twisten, är att de Förenade staterna, i trots a deras skenbara krigskystnad, sjeljwe äro mycket intresserade i fredens upprätthällande. Moniteur? innehåller ett dekret angåends fördelningen till de serskildta fårerna af 140,0004 man af utskrifningen för 1856. Den 25 d: skola utskrifningskommissionerna börja sin wer!