ett minne for en trigshjeltte, Isen ee gon af wåra framfarna fonungar, burit fiven ffa namnet, hedradt och stort, till wår wwerldd: dels yttersta gräns? Det regemente, fom af lyckan är få gyne nadt, att def anor uppgå till de fält, fom mot tagit Gustaf Adolfs blod, till det, fom bewitts nat en af Carl den XI:s lysande bragder, famt der hans fon flätat fina skönaste lagrar, wid Narwa, Clissow och Holofzin, har trott sig på denna dag, dunkel och sorglig i wåra häfder, böra uppmana swenska wapenbröder att ställa i minnets ljus en enkel stod till Carl den XI:s åra. ySwea Lifgardets officers-Forps inbjuder härigenom, med Konungens nådiga iillåtelse, sina wapenbröder inom swenska hären till del: tagande i upprefandet af denna äreftod. Sjelfwa ärestoden fall, berättar Sw. T., blifwa gjuten i jern, uti göisk stil, och med fot ställning af granit. På framsidan af monus mentets nedra del står: Garl XI, med kunglig krona öfwer och ett kors inunder, samt ders under: XXX Nowember MDCCXVIII. På frånsindan läses under en lagerkrans: J meds och motgång lika, Sin lyckas öfwerman, Han kunde icke wifa, Blott falla kunde han. Upprest af Swenska Armeen. Streftoden fall uppresas wid Fredrikshall och är beråfnad att fosta 3,200 rdr bko, wil: fen summa skulle erhållas derigenom, att hwarje öfwerste tecknade fig för 5 rdr, öfverfte-löjtnant och major för 4, kapten och ryttmästare för 3, löjtnant för 2 och underlöjtnant för 1 rdr. Ekulle ide hela den erforderliga summan härmedelst erhållas, har H. M. Konungen täckts förklara sig sinnad att tillskjuta återstoden. Malmö d. 2 Febr. Spanmålspriserna falla alltjemt utrikes, hwilket inwerkar äfwen på priserna härstädes. På borsen i e. m. hats es följ. priser: Hwete 120 ffålp. 25 ror, Råg 116 d:o 19 tor, Kon, 2.rad. 104 do 13: 24, Korn, 6:rad. IB d:o 13 ror, Blandforn 85 d:o 9 rdr, Hafre 75 d:o 8 rdr, Arter 18 a 20 rdr. (En. P.) gandskrona d. 2 Febr. Hwete 25 a 30 ror, Råg 18 a 20 ror, 2-rad. Korn 14 a 15 rdr, ror, 6.råd. Korn 13 a 14 rdr, Arter 18 a 20 allt rg5. Hafre 8 a 8 rdr, (L. T.) Utrikes. Telegrafunderrättelser. gondon d. 31 Jan. Parlamentet öppnades i dag af drottningen. 3 throus talet heter det: Nysslands bolwerk i Swars ta Hafwet har fallit för de allierade ars mcernas ständaktighet och hjeltemodiga tfaps perhet. Då Österrike nyligen giorde anbnd att förmå Ryssland till en fredlig lösning af differenserna. hade England ingått derpå. En öfwerenskommelse hade wunnits om wissa wilkor, som man hoppades skulle tje: na såsom basis för en allmän fredstraktat. Kouferenserna skulle snart öppnas i Paris. Regeringen erunade draga förforg om, att de ändamål, för hwilka kriget blifwit för retaget, icke skulle lemnas ur sigte; det mås ste anses gifwet att man ingalunda skulle so maud. arne hwarxken till lands el: När U 2 förbindelser med afseende på förswaret af den sistnämudes land samt bestämt sig att äfwen trygga maktförhållandena i denna del af Europa. Lord Palmerston bad unnderhuset om discretion under det kounferenserna wa: rade i yttranderna om Trigs: och fredåe frågan. Rocbuck och Ewans yttrade fig emot detta förslag. Hamburg d. 1Febr. Omer Pascha har gjort en ny rörelse framät mot Kutais. Wien d. 1 Febr. Österr. Corr. förs mäler att Frankrike, England, Ryssland, Turkiet och Österrike i dag hafwa under skrifwit protokollet, hwarigenom fredspre: liminärerna erhålla bindande kraft och en wapenhwila principielt bestämmes. gondon d. I Febr. England och Frankrike hafwa äter förnyat på ett halft är de leveranskontrakter, fom blefwo upps sagde wid första fredsunderrättelsen. — På spanmålsmarknaden war bwete utan omsättning, 1a sh. billigare, äfwen: fom mjöl 1 a2 fb. lägre i pris, samt wår: säd något billigare. Hamburg d. 2 Febr. witsch har aflidit. Hamburg d. 3 Febr. PMonitenr af d. 2 d:s meddelar att NRyfland antagit: propositionerna och föreslagit protokollets undertecknande. De befullmägtigades fam mankomst, preliminärernas nudertecknande och wapenhwila skola ega rum inom tre weckor, hwarefter nuderhandlingar om freds: traktaten skola börja. Protokollet är un: dertecknadt i Wien. Sammanträdet sker i Paris d. 20 d:s. Furst Pafke: Fredsutsigterna winna alltjemt förre ters rång; alla de betänkligheter, fom man hittills uppställt såsom förmenta hinder mot ett lyckligt resultat af fredsunderhandlingarne, öfwerses helt och hållet eller förswinna till intet, och man år nåstan redan nu färdig att anse fredens tills wägabringande såsom en afgjord sak. Tiden skall emellertid snart wisa huruwida dessa öfs werdrifna fredsförhoppningar äro grundade elz ter icke. I alla fall bekräftas det från alla håll, att undertecknandet af det protofoll, som skall läggas till grund för fredskonferenserna, nu blifwit undertecknadt. Den handling, hwars igenom Ryssland antagit de af Österrike i förs ening med weftmagterna gjorda förslag, har för några dagar fedan inträffat i Wien, hwarifrån den blifwit erpedierad widare till Paris och London, och då såwäl def innehåll fom form samt de widfogade förklaringarne af grefwe Nesselrode och Esterhazy icke lemna något twit: wel öfrigt om ryska kabinettets uppriktighet, haf: wa kabinetterna i Wien, Paris oc London icke funnit någon betänklighet wid att fullkomligt acceptera densamma. Så berättar den mini: sterielle Y-forrefpondenten i YEndep. och till: lägger, att fåwål Ryssland och Ssterrike å ena som England å andra sidan samtidigt uttalat den önskan att konferenserna måtte ega rum i Paris. — Det berättas nu att Ryssland skall representeras af grefwe Orlow och legativndrådet Titow. Likaledes bekräftar det fig, att 2 ms AM rr mt derstödt Osterrikes sorstag oc, Java stt Sd försäkrar, förklarat ryska regeringen att det flutligen skulle fe fig nödsakadt att afbryta den di plomatiska förbindelsen med detsamma. Det ligger i westmagternas eget intresse, att äfwen denna storma gt deltager fredsslutet. Önskan om Preussens tillträdvnde är allmän. SÅ yts trar fig korrespondenten, men enligt sednare uns derrättelser från Paris torde det dock anses för mycket twifwelaktigt, om westmagterna, och i synnerhet England, werkligen wilja lemna Preuds : fen ett sådant medgifwande. Hwad Piemont ! beträffar, få skall det enligt nÄndep. ide ftåls las på samma fot fom de öfriga magterna. Det : heter nemligen, att liksom De fem stormagterna på Wienerkongressen bestäåmde de allmänna fredswilforen, få skall Piemont blott deltaga i if, de förhandlingar, fom funde hafwa intresse för Fi detsamma antingen såsom italiensk magt eller åa såsom sjömagt, under det att detsamma likwål i till slut skall hafwa den åran att underteckna 2 sredstraktaten bredwid stormagterna. Turkiet, in för hwars skull striden börjades, synes nu ins dh gen mera tänka på, och lifwål har det merad ån någon annan magt det största intresfeifres den. Det berättas lifwäl i en telegrafdepesch frän Berlin, att Porten skall hafwa umnämntil Reschid Pascha och Fuad Pascha såsom fina: befullmägtigade på kongressen i Paris. Före Å1 handlingarne tros likwäl icke skola öppnas förr än i slutet af Febr. månad. J Paris tror man allmänt att fonferena serna, fom skola börjas emellan d. 20 och 25 Febr., komma att få ett gynsamt resultat, och sinnesstämningen i England år i det hela mycken N fredlig. Så wäl Globe som Morn. Chron.. och till en del äfwen FJimes yttra fig gynsamn för de föreftående fredsunderhandlingarne, ocke fredspartiet börjar redan att agitera till förmår för freden. — Oricuten. J Sebastopol herrskar sträng köld. Man fortfar att a deta på sprängningen af de: skeppsdockorna, dock har man öfwergifwit för) slaget att språnga dem samtidigt, emedan mam gjort den erfarenhet, att det wore förenadt men 2 fara. Från Trapczunt berättas under d. 8 Jam Å den till Erzerum afsända egyptiska divisionen u anledning af sjukdomar och swåra wågar ses fig nödsakad arr återwända. Den skall hafwe lidit högst betydligt på wägen. Omer Pascha armee skall med det snaraste landsättas i Tra pezunt för att derifrån marschera till Erzerun sä snart wäderleken tillåter det. Mukli Paschb som anförtrotts answaret af denna wigtiga fäs ning, har der samlat 20,000 man. — Gener Williams har såsom frigsfänge afrest från Ti lis till Moskau. J Konstantinopel cirkulerade det rykte, a Bulgarien och Donaufurstendömena skola i hå delse af ett fredsslut besättas af franska, e gelska och österrikiska trupper för att trygga 1 förandet af traktaten. — Det år fråga om sända turfiffa gesandten wid persiska hofwet, ful för narwarande wistas i Konstantinopel, til baka till Teheran för att bilägga de emell: England och Persien uppkomna stridigheter. England. Reoderinaen har ånpo utan afseende På IF